Syftet med studien är att undersöka hur lärare beskriver att de arbetar med att stärka elevers fysiska och psykiska integritet under arbetet med sex- och samlevnadsundervisningen i biologi. Studien syftar även till att beskriva lärarnas resonemang kring deras val att arbeta eller att inte arbeta med integritetsstärkande arbete. Den pragmatiska synen på lärande har genomsyrat arbetet med studien. För att samla in data har kvalitativa intervjuer genomförts med verksamma NO-lärare i årskurs 4–6. Resultatet visar att lärarna beskriver att elevernas erfarenheter och behov påverkar innehållet i sex- och samlevnadsundervisningen. Det integritetsstärkande arbetet menar lärarna sker både under sex- och samlevnadsundervisningen och det vardagliga värdegrunds- och likabehandlingsarbetet. Lärarna beskriver även att hur det ser ut i samhället idag gällande kränkningar av människors integritet har en stor inverkan på att de väljer att arbeta med integritetsstärkande arbete. / <p>NO</p>

Syftet med denna studie var att undersöka gymnasieelevers erfarenheter av tidigare sex- och samlevnadsundervisning samt vilka förväntningar som finns på gymnasiets sex- och samlevnadsundervisning. Tidigare forskning inom ämnesområdet är begränsad, men den jag har valt att förhålla mig till rör elevernas uppfattningar av sex- och samlevnadsundervisning samt de utvärderingar som gjorts på senare år av Folkhälsmyndigheten och Skolinspektionen. Jag har i studien inspirerats av ett fenomenologiskt perspektiv eftersom syftet har varit att förutsättningslöst ta del av elevernas upplevelser utan egna förutfattade meningar. Jag har menat finna essensen i elevernas upplevelser. Som metod har jag använt mig av kvalitativa intervjuer i fokusgrupper bestående av totalt 17 elever från olika skolor och olika program. Uppsatsens resultat visar att det finns skillnader i elevernas tidigare erfarenhet av sex- och samlevnadsundervisning. Eleverna har däremot många gemensamma förväntningar på undervisningen. Vidare visar resultatet att det finns ett behov av en normkritisk undervisning med ett inkluderande förhållningssätt som tar hänsyn till elevernas behov. Utifrån den diskussion som förs i slutet av uppsatsen framgår det att mina resultat till stor del överensstämmer med tidigare forskning och utvärderingar på området. Det finns vissa skillnader som framkommit i resultatet men som inte framgår av den forskning jag tagit del av, gällande en uppdaterad och tidsenlig undervisning, där eleverna uttrycker behov av samtal kring samtycke och förhållningssätt.

Bakgrund: Forskning har visat att ungdomarna är missnöjda med den sex- och samlevnadsundervisning som idag finns att tillgå. Det sexuella beteendet har förändrats genom tiderna och det har visat sig vara tidskrävande samt svårt att bedriva undervisningen på grund av bristen på barnmorskor. Syfte: Att belysa ungdomsmottagnings-barnmorskornas erfarenheter av sex- och samlevnadsundervisning till ungdomar. Metod: I studien genomfördes intervjuer med sex barnmorskor verksamma på olika ungdomsmottagningar i Västra Götaland. Datamaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra teman och åtta subteman; Främja en positiv syn på sexualiteten bland ungdomarna; Ungdomarnas okunskap kan leda till ett riskbeteende; Grundskolans sex- och samlevnadsundervisning möter inte ungdomarnas behov; Betydelsen av utåtriktat arbete. Konklusion: Resultatet visar att den sex- och samlevnadsundervisning som idag erbjuds till ungdomarna är bristande. Barnmorskorna ger tydliga förslag på hur sex och samlevnadsundervisningen kan integreras i grundämnena. Genom att ungdomarna får tillgång till den undervisning de är i behov ökar deras kunskap vilket genererar i en positiv sexualitet.

<p>Sexualitet är ett grundläggande behov hos människor och påverkar individens upplevelse av hälsa och välbefinnande. Skolan fungerar som en viktig arena för att främja unga vuxnas sexuella hälsa och sex- och samlevnadsundervisningen i skolan kan ha stor betydelse för unga vuxnas utveckling. Sex- och samlevnadsundervisning har varit obligatorisk i svenska skolor sedan år 1955. Trots det visar en kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisningen i svenska skolor från år 1999 att kvaliteten på undervisningen är ojämn både mellan olika skolor och inom varje enskild skola. Syftet med denna studie var att studera hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs i Sörmlands högstadie- och gymnasieskolor. En enkätundersökning har skickats ut till samtliga högstadie- och gymnasieskolor i Sörmland för att undersöka sex- och samlevnadsundervisningens omfattning, innehåll samt kvalitet. Resultatet visade att majoriteten av högstadie- och gymnasieskolorna bedriver sex- och samlevnadsundervisning och det vanligaste innehållet i undervisningen är STI, sexualitet, könsroller, relationer, kärlek samt preventivmedelsinformation. Hälften av skolorna samarbetar med en annan verksamhet i undervisningen och en tredjedel av skolorna har fastställda mål för hur sex- och samlevnadsundervisningen ska bedrivas. Slutsatsen är att undervisningen i vissa skolor bör utgå mer från ett främjande perspektiv och fler skolor behöver mål för sex- och samlevnadsundervisningen och utvärdera undervisningen i större utsträckning.</p> / <p>Sexuality is a fundamental need for humans and influences the individuals experience of health and well-being. The school serves as an important arena to promote adolescents sexual health and sex education in schools can have significant effects on adolescents` development. Sex education has been mandatory in Swedish schools since the year 1955. A quality review shows inequality in sex education in Swedish schools, both between schools and within each school. The aim of this study was to investigate how sex education is implemented in Sörmlands schools from grade seven to grade twelve. A questionnaire was sent out to all schools from grade seven to grade twelve in Sörmland to investigate sex educations extent, content and quality. The result showed that the majority of the investigated schools have sex education and the most common contents is STI, sexuality, gender roles, relationships, love and birth control information. Half of the schools collaborating with others in sex education and a third of the schools have set targets for the sex education. The conclusion is that sex education in some schools should be more of a promotion prospects and more schools need to set targets for the sex education and evaluate the sex education to a greater extent.</p>

<p>Syftet är att beskriva några teorier som kan ligga till grund för sex- och samlevnadsundervisningen i skolan och att ge en bild av vad läroplanen säger samt att lyfta fram de teorier lärare grundar sin undervisning på. </p><p>I litteraturgenomgången gör jag en kort exposé av sexualundervisningens historia. Styrdokumenten behandlas utifrån sex- och samlevnadsundervisningens perspektiv. Sist behandlas två utvecklingsteorier; den biologiska och den psykosexuella teorien. </p><p>Metoden har varit att genomföra djupintervjuer med lärare. </p><p>Resultatet visar att de intervjuade lärarna inte medvetet grundar sig på någon utvecklingsteori. Läroplanen visar spår av båda teorierna samt det historiska arvet.</p>

<p>Many reports infer that questions of HBT and homophobia are either poorly addressed or not addressed at all in schools today. This study is based on interviews with teachers of students aged 13 to 15. It is an inquiry to the teacher's thoughts about, knowledge of, and sense of responsibility to inform students of the subjects 'Queer', 'HBT', and 'Homophobia'. Who is responsible for educating the students regarding these subjects and what do teachers think about including these subjects in their curriculum? How do the teachers describe their knowledge of the subjects? Do they require further knowledge themselves in order to educate others in a proper way? The study is grounded in queer theories. This study shows that teachers do have some knowledge and are interested in teaching the subjects. Unfortunately the subject matter presently lacks support and status in schools and as a result is left behind.</p>

Syftet med arbetet är att genom litteraturstudier och intervjuer söka svar på frågor rörande högstadielärares syn på undervisningen inom kunskapsområdet sex och samlevnad. Därtill beskrivs skolornas organisation av denna undervisning, vad som ingår i kunskapsområdet samt hur man lägger upp och genomför en värdefull undervisning. De för arbetet centrala frågeställningarna är; - Vilka mål finns för sex- och samlevnadsundervisningen? - Uppfylls målen för sex- och samlevnadsundervisningen i skolan? - Vad bör sex- och samlevnadsundervisningen innehålla för att den skall kännas värdefull? - Vilka undervisningsformer lämpar sig för kunskapsområdet så att det skall kännas värdefullt? Studien inleds med en litteraturgenomgång. I denna ges en historisk återblick på sex- och samlevnadsundervisningens utveckling, en redogörelse för vad styrdokumenten anger för kunskapsområdet, en sammanfattning av Skolverkets granskning av sex- samlevnadsundervisningen, samt kunskapsområdets innehåll och metod. Därefter följer en redovisning av den empiriska studien i form av åtta intervjuer vilka genomförts med lärare i närområdet. I diskussionen flätas arbetets teori och empiri samman genom en jämförelse av litteraturgenomgång och studiens resultat. Centralt i diskussionen är frågeställningarna om mål och måluppfyllelse, innehåll och undervisningsformer.

Syftet är att beskriva några teorier som kan ligga till grund för sex- och samlevnadsundervisningen i skolan och att ge en bild av vad läroplanen säger samt att lyfta fram de teorier lärare grundar sin undervisning på. I litteraturgenomgången gör jag en kort exposé av sexualundervisningens historia. Styrdokumenten behandlas utifrån sex- och samlevnadsundervisningens perspektiv. Sist behandlas två utvecklingsteorier; den biologiska och den psykosexuella teorien. Metoden har varit att genomföra djupintervjuer med lärare. Resultatet visar att de intervjuade lärarna inte medvetet grundar sig på någon utvecklingsteori. Läroplanen visar spår av båda teorierna samt det historiska arvet.

Many reports infer that questions of HBT and homophobia are either poorly addressed or not addressed at all in schools today. This study is based on interviews with teachers of students aged 13 to 15. It is an inquiry to the teacher's thoughts about, knowledge of, and sense of responsibility to inform students of the subjects 'Queer', 'HBT', and 'Homophobia'. Who is responsible for educating the students regarding these subjects and what do teachers think about including these subjects in their curriculum? How do the teachers describe their knowledge of the subjects? Do they require further knowledge themselves in order to educate others in a proper way? The study is grounded in queer theories. This study shows that teachers do have some knowledge and are interested in teaching the subjects. Unfortunately the subject matter presently lacks support and status in schools and as a result is left behind.

Sexualitet är ett grundläggande behov hos människor och påverkar individens upplevelse av hälsa och välbefinnande. Skolan fungerar som en viktig arena för att främja unga vuxnas sexuella hälsa och sex- och samlevnadsundervisningen i skolan kan ha stor betydelse för unga vuxnas utveckling. Sex- och samlevnadsundervisning har varit obligatorisk i svenska skolor sedan år 1955. Trots det visar en kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisningen i svenska skolor från år 1999 att kvaliteten på undervisningen är ojämn både mellan olika skolor och inom varje enskild skola. Syftet med denna studie var att studera hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs i Sörmlands högstadie- och gymnasieskolor. En enkätundersökning har skickats ut till samtliga högstadie- och gymnasieskolor i Sörmland för att undersöka sex- och samlevnadsundervisningens omfattning, innehåll samt kvalitet. Resultatet visade att majoriteten av högstadie- och gymnasieskolorna bedriver sex- och samlevnadsundervisning och det vanligaste innehållet i undervisningen är STI, sexualitet, könsroller, relationer, kärlek samt preventivmedelsinformation. Hälften av skolorna samarbetar med en annan verksamhet i undervisningen och en tredjedel av skolorna har fastställda mål för hur sex- och samlevnadsundervisningen ska bedrivas. Slutsatsen är att undervisningen i vissa skolor bör utgå mer från ett främjande perspektiv och fler skolor behöver mål för sex- och samlevnadsundervisningen och utvärdera undervisningen i större utsträckning. / Sexuality is a fundamental need for humans and influences the individuals experience of health and well-being. The school serves as an important arena to promote adolescents sexual health and sex education in schools can have significant effects on adolescents` development. Sex education has been mandatory in Swedish schools since the year 1955. A quality review shows inequality in sex education in Swedish schools, both between schools and within each school. The aim of this study was to investigate how sex education is implemented in Sörmlands schools from grade seven to grade twelve. A questionnaire was sent out to all schools from grade seven to grade twelve in Sörmland to investigate sex educations extent, content and quality. The result showed that the majority of the investigated schools have sex education and the most common contents is STI, sexuality, gender roles, relationships, love and birth control information. Half of the schools collaborating with others in sex education and a third of the schools have set targets for the sex education. The conclusion is that sex education in some schools should be more of a promotion prospects and more schools need to set targets for the sex education and evaluate the sex education to a greater extent.