No description available.

Det ämnesövergripande kunskapsområdet sex- och samlevnad är ett mångbottnat och omdiskuterat område som kan ge upphov till många tankar och känslor. Att kunskapsområdet innefattar aspekter som kan vara svåra att tala om, samtidigt som de är centrala i människors liv gör det till ett viktigt område att reflektera omkring. Ännu en faktor som aktualiserar hanteringen av kunskapsområdet är att sex- och samlevnadsundervisningen idag kan sägas genomgå en reformation där läroplaner förtydligas och kunskapsområdet byter namn. Syftet med denna undersökning var att undersöka elevers syn på sex- och samlevnadsundervisningen på högstadiet och gymnasiet samt på de ändringar i läroplanen som planeras implementeras hösten 2022. Vidare var syftet att undersöka om det förelåg någon skillnad mellan elevers åsikter och kön. Studiens utgångspunkt utgjordes av en metodkombination, där statistisk bearbetning och kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera kvalitativa och kvantitativa enkätfrågor. Enkätsvar från 132 tredjeårsstuderande på gymnasiet inkluderades i undersökningen som genomfördes analogt. Undersökningen visade att merparten av eleverna menade att deras genomgångna sex- och samlevnadsundervisning på högstadiet och gymnasiet var acceptabel. Vidare visade undersökningen att merparten av eleverna tyckte att det var bra att läroplanerna gällande kunskapsområdet uppdateras och förtydligas. Slutligen sågs för vissa frågor möjliga skillnader i hur elever svarade och kön, till exempel menade kvinnor i något högre utsträckning att områden saknades i sex- och samlevnadsundervisningen på högstadiet. Elevsvaren i denna studie speglar det faktum att kunskapsområdet är mångfacetterat då elever angav ett stort spektrum av svar gällande de inkluderade kvalitativa frågorna. Att detta mångfacetterade kunskapsområde är ämnesövergripande kan därför sägas vara centralt och en förutsättning för att kunna inkludera samtliga aspekter, samtidigt som det ställer krav på samarbete och samordning mellan ämnen och bland kollegor.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 säger sig använda och strukturera boksamtal inom svenskämnet i syfte att öka elevers kunskap inom sex- och samlevnad. Vidare syftar studien till att undersöka hur lärare resonerar kring begreppet sex- och samlevnad i grundskolans tidigare år och hur boksamtal kan påverka diskussioner kring sex och samlevnad. Studiens syfte besvaras genom en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer. Resultatet visar att många lärare använder boksamtal som metod inom svenskämnet för att starta diskussioner inom sex- och samlevnad samt andra livsfrågor. Studien påvisar vikten av att använda boksamtal i undervisning där svåra ämnen diskuteras. Det framkommer även att lärare ser boksamtal som en hjälpsam och betydelsefull metod i ämnen där lärare uttrycker en osäkerhet. Vidare framkommer det att lärares syn på om sex- och samlevnadsundervisningen bör representeras i grundskolans tidigare år varierar. Således får inte alla elever en sex- och samlevnadsundervisning trots att tidigare forskning belyser vikten av att sex- och samlevnadsundervisning bör startas tidigt i elevens skolgång. / <p>Svenska</p>

Studien behandlar, hur synrehabiliteringen inom Region Skåne tar upp frågor som rör sex och samlevnad med gravt synskadade och blinda personer i början av 2010-talet. Resultatet visar på att tystnad råder och att ämnet inte tas upp vare sig när det gäller ungdomar eller vuxna, som alltså inte får del av några synkompensatoriska strategier för att finna en partner och hitta ett sätt att leva, där den visuella oförmågan inte blir ett hinder för relationen. / Silence rulesA study of the role visual rehabilitation in Skåne plays to support the ability to flirt and create intimate relationships amongst blind people.by Monica GranbergThe purpose of the study is to shed light upon the rehabilitation situation for blind people within Region Skåne, regarding how compensatory techniques and strategies for responding to and sending flirting signals, and initiating love and/or sexual relationships are practised. Also if, and if so how, rehabilitators construct a particular social type, “the blind”, and the effect this construction has on how these issues are approached is looked upon.The method used to examine these issues is qualitative semi-structured interviews with seven informants from different educational backgrounds but all with direct client contacts.The study shows that some of the informants have worked with the issues, in group activities and/or during courses, but no such skill training is planned nor performed today. Some of the informants do discuss the issues but only if the clients themselves bring them up during individual meetings. There is no single constructed social type, “the blind”; rather the pictures are formed from personal experiences either from client meetings or, when applicable, from being visibly impaired. Several of the informants’ pictures of “the blind” are coloured by many clients being elderly; thus the issues are considered less relevant, and harder to bring up.Keywords: flirt, rehabilitation, relationship, visually impaired

Sex- och samlevnadsundervisningen är ett omdebatterat ämne i dagens samhälle sedan 1955, då ämnet blev obligatorisk i skolan utan tydliga riktlinjer. Avsaknaden av riktlinjer har medfört en diffus styrning och en förskjutning av undervisningens ansvar inom skolan, vilket har bringat missnöje bland aktörer, där framförallt elever kommer i kläm. Syftet med denna studie är att undersöka olika uppfattning om sex- och samlevnadsundervisningen för årskurs 8 i grundskolan. Vår frågeställning blir således: Hur ser deltagarnas bild ut av sex- och samlevnadsundervisningen ut? Vilka likheter och skillnader finns det mellan deltagarna? Studien beskriver problemområdet sex- och samlevnadsundervisningen utifrån ett historiskt perspektiv samt presenterar skolans styrdokument. Även den externa organisationen Ungdomsmottagningen beskrivs. Centrala begrepp samt tidigare forskning på området med relevans för vår studie presenteras. Studien undersöker utvalda respondenter på en skolverksamhet och två Ungdomsmottagningar genom intervjuer och enkäter. I analysen presenteras respondenternas svar utifrån tidigare studier som har gjorts inom sex- och samlevnad. Slutligen för vi en diskussion om vår studie och tänkbara vägar för vidare forskning på området

Detta examensarbete syftar till att undersöka och få ökad förståelse för hur gymnasieelever upplever sex- och samlevnadsundervisningen i skolan. Med utgångspunkt från aktuellt forskningsläge där ungdomar, sexualitet och undervisning ligger i fokus, har vi knutit an till teoretiker som Giddens och Foucault. Dessa två har utvecklat teorier om människans sexualitet i dagens samhälle men knyter även an till ett historiskt perspektiv. Vilka vi har funnit användbara i vår kunskapsgrund för att problematisera och fördjupa vår syn på sexualiteten.

Detta är en studie som behandlar gymnasieungdomars syn på den sex- och samlevnadsundervisning de upplevt under grundskolans årskurs 7-9. Syftet med undersökningen har varit att få en förståelse för hur ungdomarna upplever att sex- och samlevnadsundervisningen lades upp rent praktiskt, i vilken mån de själva hade inflytande över undervisningen samt vilket innehåll de anser fanns representerat alternativt inte fanns representerat. Vi har också undersökt huruvida undervisningens upplevelser skiljer sig åt mellan tjejer och killar.Vi har använt oss av kvalitativa gruppintervjuer som utgjordes av fyra stycken könshomogena ungdomsgrupper om fem personer, varav två tjej- och två killgrupper. Ungdomarna är alla 18 år och går i gymnasiets tredje årskurs. Resultatet utgörs dels av deras reflektioner om hur de upplevt undervisningen, samt också på deras egna förslag kring hur de själva vill att undervisningen ska läggas upp. Slutsatser vi kommit fram till i vår undersökning är att ungdomarna inte är nöjda med den sex- och samlevnadsundervisning de haft. De anser att det behöver vara en större variation i sättet att arbeta, att undervisningen skall hållas av någon som är kunnig och erfaren vilket de menar inte behöver vara en lärare, samt att eleverna ska ha större inflytande i undervisningens upplägg. Utöver detta har det också framkommit tydliga skillnader mellan killgrupperna och tjejgrupperna när det gäller vad de anser som viktigt i undervisningen. Tjejerna vill i högre grad att undervisningsområdet ska behandla känslor och relationer, medan killarna anser att fokus ska läggas på biologiska aspekter.

Syftet med studien är att bilda kunskap om gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta tidigare sex-och samlevnadsundervisning och vad som enligt eleverna är meningsfullt med sex- och samlevnadsundervisningen i årskurs 7-9. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio elever i årskurs ett på gymnasiet. Studien ämnar använda en fenomenografisk forskningsansats. I resultatet framgår fem skilda uppfattningar om sex- och samlevnadsundervisningen. Eleverna uppfattar undervisningen som kommunicerande, trygg och bekväm, förberedande och förebyggande, informativ, samt att skolan har en stor roll i sex- och samlevnadsundervisningen. Det identifieras i resultatet även fyra skilda uppfattningar om meningsfullt innehåll för sex- och samlevnadsundervisningen. Eleverna beskriver att undervisningen blir meningsfull om den utgår från elevens behov och tankar, om undervisningen fokuserar på andra människor, om undervisningen är förberedande samt om fokus på undervisningen är att alla har rätt att veta. Resultatet diskuteras och jämförs med tidigare forskning och med de nu gällande styrdokumenten för årskurs 7-9.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare går tillväga för att skapa en god lärandemiljö vid sex- och samlevnadsundervisning. Studien riktar sig mot undervisning i årskurserna 4 - 6 och grundar sig på intervjuer med lärare verksamma inom denna åldersgrupp. Sex stycken lärare har intervjuats om hur de bedriver undervisning inom sex och samlevnad, samt vad de anser får denna typ av undervisning att fungera. Resultatet visar att det finns ett flertal olika aspekter som kan ha stor inverkan på undervisningsmiljön. Som huvudsaklig faktor menar lärarna att eleverna måste känna sig trygga i klassrummet och i gruppen, samt att klimatet måste vara mycket tillåtande. Till exempel ska eleverna kunna känna att de kan ställa frågor och att dessa respekteras och besvaras, samt att deras egna önskemål om vad undervisningen ska innehålla tas i beaktande. Det tillåtande klimatet handlar också om att eleverna ges mer utrymme än vanligt att skratta och ställa öppna frågor, förutsatt att undervisningen inte blir ostrukturerad. Vidare visar resultatet att lärarna anser att diskussioner och samtal är någonting som främjar undervisningsmiljön, då eleverna i dessa situationer får ta del av varandras funderingar och på så sätt kan lära tillsammans. I samband med diskussioner pratar lärarna också om olika gruppkonstellationer, och vilken inverkan dessa kan ha på undervisningsmiljön.

Det svenska samhället kan idag beskrivas som genomsexualiserat. Trots detta anses det personliga sexet fortfarande vara en privat fråga och något varje individ förväntas hålla för sig själv. Skollagen säger att alla elever har rätt till likvärdig undervisning men enligt Skolinspektionens granskande rapport av sex- och samlevnadsundervisningen uppfylls inte detta krav. Anledningen kan tänkas vara att lärare inte får utbildning i hur de ska undervisa i sex och samlevnad, att läroplanen är diffus och att sex betraktas som ett tabubelagt och privat ämne. Då sex diskuteras i skolan tvingas läraren aktivt dra gränser mellan vad som är lämpligt att ta upp i klassrummet och vad som bör bevaras privat. För att undersöka hur detta tar sig uttryck har Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv applicerats på lärarrollen då de utför sex- och samlevnadsundervisning. Studiens empiriska material består av sju semistrukturerade intervjuer med SO- och NO-lärare på högstadiet. Resultatet visar att gränsdragningen mellan personligt och privat utförs ständigt och att den framför allt är nödvändig för att skydda eleverna som inte har en lika tydligt definierad och avgränsad roll i klassrummet som lärarna. Studien identifierar tre strategier lärarna använder för att neutralisera ämnet. Ett sätt är att prata om privata saker utan att det är privat för någon i klassrummet, ett annat är att prata om det privata genom att diskutera det med icke-privata termer och det tredje är att transformera det privata med hjälp av en frågelåda. Utvecklandet av dessa strategier kräver vilja, engagemang och kompetens av läraren. Studiens främsta slutsats är att strukturella brister i utbildning och styrdokument gör att sex- och samlevnadsundervisningen till stor del beror på hur läraren definierar sin roll, tolkar sin uppgift och sitt ansvar. Detta kan tänkas vara en bidragande orsak till att ämnet inte behandlas likvärdigt.