published_or_final_version / English Studies / Master / Master of Arts

The purpose of this study has been to analyze the language of the popular lyrics of the seventies to determine if sexism is used to communicate in various musical genres. Three manifestations of sexist language developed by the Sexism in Textbooks Committee of Women at Scott, Foresman have been used in this study. The lyrics analyzed include 100 lyrics selected from songwriter-singers noted as articulate musical artists of the seventies, 90 songs reaching the "Top Ten" charts (1970-1978), and the top 100 songs of 1978. Chapter I defines sexism and explains three manifestations of sexist language. Chapter II includes examples from seven talented lyricists which illustrate sexism. Chapter III presents an evaluation of sexism in the "Top Ten" lyrics (1970-1978). Chapter IV reveals changes in stereotypic language appearing in the 1978 top 100 lyrics. Chapter V offers summaries and reasons for the findings.

In 2018, most news articles are consumed online from a digitally native news outlet and it is therefore appropriate to examine the presence of linguistic sexism in the digitally native news site Buzzfeed News. The material is made up of 159 articles collected from Buzzfeed News. Selected features at the lexical and discourse levels are analysed using a quantitative method with qualitative elements. The selected features at the lexical level include generic pronouns and nouns, focused on the affix -man- and naming practices for females and males. At the discourse level, the selected features include how females and males are described in terms of their relationships, appearance and age-related words. Linguistic sexism is found to be expressed at both the lexical and discourse levels in the material. It is mainly expressed in naming practices, the use of relationship words and age-related words. / Dagens nyhetskonsument får, enligt studier, de flesta av sina nyheter från källor online och då främst från digitalt inhemska nyhetskällor, också känt som digitally native news outlets. Detta innebär att det därför är lämpligt att undersöka närvaron av språklig sexism i den digitally native news outlet Buzzfeed News. Materialet i studien består av 159 artiklar insamlade från Buzzfeed News. Utvalda språkliga markörer på ord- och diskursnivå är analyserade med hjälp av en kvantitativ metod med kvalitativa element. De utvalda markörerna på ordnivå inkluderar generiska pronomen och substantiv med fokus på affixet -man- och hur kvinnor och män namnges. De utvalda markörerna på diskursnivå som studeras inkluderarar hur kvinnor och män beskrivs vad gäller deras relationer till andra, utseende och åldersrelaterade ord. Språklig sexism finns uttryckt både på ord- och diskursnivå i materialet och det är huvudsakligen uttryckt i hur kvinnor och män namnges, användandet av relationsord och åldersrelaterade ord.

The gaming industry is a multimillion-dollar industry that is male dominated. The games contain mostly male protagonists and the few female protagonists that makes it to the shelves are met with criticism from the players. I have taken an interest in how the protagonists are portrayed by reviewers. For example, when it comes to age and use of name, if there is any difference between genders and if there is any kind of discrimination like sexualizing in the text. In this study, I use critical discourse analysis to study game review articles of six different games, three with female protagonists and three with male protagonists. The reviews are from two different gaming magazines. The results are that the protagonists are rarely represented as the stereotypical hero to the readers and there is not a big difference between genders. An observation is that the male protagonists are described and depicted as ideal men that are supposed to be aggressive, violent and dominant. The female protagonists are described with similar traits as the male protagonists. The conclusion is that the female protagonists are fitted into the stereotypical main character role. This role is built up by hard traits where softer traits like passive, pacifistic and submissive, which are more considered stereotypically female, is absent from main protagonists.

Reklam kan ibland anses framställa kvinnor och män på ett nedvärderande sätt. I Sverige har alla rätt att anmäla den reklam som anses vara könsdiskriminerande. Anmälan görs till Reklamombudsmannen (RO), bestående av näringslivets självreglerande system, som bedömer reklamen utifrån Internationella Handelskammarens regler för reklam och marknadskommunikation. Detta görs utifrån tre kriterier, vilka säger att reklam inte får: framställa kvinnor eller män som rena sexobjekt som kan anses kränkande (sexistisk reklam); ge en nedvärderande stereotyp bild på könsrollerna (schabloniserande reklam); eller på något annat sätt vara uppenbart könsdiskriminerande. Denna undersökning syftar till att jämföra RO:s syn på sexobjekt, nedvärderande stereotypa könsroller och sexism, med genusteorins syn på samma begrepp, för att därigenom kartlägga och analysera en eventuell skillnad mellan dem. Utgångspunkten i genusteorierna är genusordningen. Undersökningen är kvalitativ och utförs med en semiotisk analys av 16 reklamer, som blivit anmälda hos RO. Resultatet av den semiotiska analysen jämförs sedan med RO:s bedömning av samma reklam. Resultatet av undersökningen visar en skillnad mellan RO och genusteorins syn på könsdiskriminerande reklam. Denna skillnad grundar sig till viss del i hur de olika begreppen tolkas, men framförallt i vad som anses vara nedvärderande och acceptabelt. / The usage of images of women and men in advertisements is subject to regulations regarding their discriminating presentation as sex objects and arrangement as stereotypical gender roles. In Sweden, every person is given the right to file complaints about individual advertisements to Reklamombudsmannen (RO), a self-regulation agency, which analyzes the complaints in accordance to the Consolidated ICC Code and decides whether the reported advertisements infringe the rules laid out by it. These regulations define three categories: 1. advertisements presenting women or men simply as sex objects; 2. advertisements using stereotypical gender roles; and 3. advertisements using obvious gender discriminating imagery. Companies are required to withdraw advertisements that fall under at least one of these three categories as decided by the RO. This thesis aims at comparing the view on the term sex objects, on devaluing stereotypical gender roles and on sexism as exhibited by the RO with the definitions of the same concepts originating from gender theory in order to identify and analyze a possible disparity between them. Starting from the theory of gender systems, this qualitative investigation, in its first step, semiotically analyzes 16 advertisements that have been reported to the RO. The results of these analyses are then compared to the individual verdicts and their reasons as given by the RO. As a result, this comparison shows a discrepancy between the view of the RO and gender theory on discriminating advertisements and imagery. This is due to differing views and definitions of the individual terms discussed in this thesis as well as conflicting opinions as to when this form of presentation of women and men is acceptable, specifically in the area of advertising.

Cette recherche articule les concepts de sexisme bienveillant et de rôle de sexe pour tenter d’expliquer pourquoi les hommes se montrent sexistes bienveillants envers les femmes et surtout pourquoi les femmes l’approuvent. Nous poursuivrons trois objectifs principaux. Dans la première partie de ce travail, nous ferons l’hypothèse que le sexisme bienveillant est en fait une composante du rôle de sexe des femmes et des hommes, avec des attentes différentes selon le sexe. La deuxième partie sera centrée sur les femmes. D’après la littérature, le sexisme bienveillant a des conséquences négatives pour elles. Nous chercherons à savoir si les femmes peuvent simplement le rejeter sans être jugées négativement. Nous postulerons que l'attitude d’une femme quant au sexisme bienveillant détermine si elle sera acceptée ou rejetée. Si elle ne l’approuve pas, alors elle perdra en féminité perçue parce qu’elle déviera de son rôle. Puis, nous établirons que réaffirmer son adhésion à son rôle de sexe lui permettra de rejeter le sexisme bienveillant sans être perçue comme déviante. Enfin, nous nous tournerons vers les hommes. Nous identifierons les circonstances dans lesquelles les femmes peuvent préférer les hommes anti-sexisme bienveillant et où les hommes perçoivent le sexisme bienveillant comme un désavantage. Neuf expériences réalisées sur un total de 684 personnes viendront valider ces hypothèses. Cette thèse propose une explication à l’acceptation et l’expression des attitudes et comportements de sexisme bienveillant observés dans la littérature et attire l'attention sur la difficulté pour les femmes de repousser cette forme spécifique de sexisme. / This research connects the concepts of benevolent sexism and sex roles to try to explain why men are benevolent sexists towards women and most importantly why women approve it. We will pursue three main goals. In the first part of this work, we will hypothesize that benevolent sexism is in fact a component of women’s and men’s sex role, with different expectations depending on one’s sex. The second part will be centered on women. According to the literature, benevolent sexism has negative consequences on them. We will seek to know if women can simply reject it without being judged negatively. We will hypothesize that a woman’s attitude regarding benevolent sexism determines whether she is accepted or rejected. If she does not approve of it, then she will be perceived as less feminine because she will be deviating from her role. Then, we will show that reaffirming her adhesion to her sex role will allow her to reject benevolent sexism without being perceived as a deviant. Lastly, we will turn to men. We will identify the circumstances in which women can prefer men rejecting benevolent sexism and where men perceive benevolent sexism as a disadvantage. Nine experiments made on a total of 684 people will confirm these hypothesizes. This thesis offers an explanation to the acceptance and the expression of benevolent sexist attitudes and behaviors observed in the literature and attracts reader’s attention to how difficult it is for women to reject this specific form of sexism.

Syftet med denna studie var att undersöka medarbetares sexistiska attityder samt hur de skattar arbetstillfredsställelse och sociala relationer på sin arbetsplats. Detta genomfördes på en organisation i en mansdominerad bransch. Urvalet bestod av 600 anställda inom depånätet på den aktuella organisationen. Medarbetare och chefer besvarade en webbenkät som innehöll frågor gällande sexism-, arbetstillfredsställelse-, sociala relationer och ett antal bakgrundsfrågor. Data analyserades i statistikprogrammet IBM SPSS Statistics 22 med hjälp av tre hierarkiska regressionsanalyser. Resultatet visade att det inte finns någon signifikant samvarians mellan antal kvinnor på en depå och sexistiska attityder. Däremot framkom att män och medarbetare i högre grad än kvinnor och chefer har sexistiska attityder samt att chefer skattar högre på både sociala relationer och arbetstillfredsställelse än medarbetarna. / The purpose of this study was to investigate sexist attitudes among employees and how they value job satisfaction and social relations at their workplace. This was carried out in a male-dominated organization. The sample consisted of 600 employees within the depots of the current organization. The employees answered a web survey which contained questions about sexism-, job satisfaction-, social relations and a number of background questions. The data were analyzed using IBM SPSS Statistics 22 where three hierarchic regressions were performed. The result showed that there was no significant covariance between the number of women on a depot and sexist attitudes. However, it was found that men and workers to a greater degree than women and executives showed sexist attitudes and that executives got a higher score than workers on both social relations and job satisfaction.

Idag råder det en ständig debatt om hur kvinnor porträtteras inom spel och vad för betydelse det har på oss spelkonsumenter. Tidigare forskning och studier påvisar att kvinnliga karaktärer inom spel är betydligt mer sexualiserade än deras manliga motsvarigheter. I det här arbetet behandlas min frågeställning: ” Vad är det för faktorer när det kommer till visuell design inom spelvärlden som gör sexualiserade karaktärsporträtteringar av kvinnliga karaktärer icke konsistenta i jämförelse med deras manliga motsvarigheter?” Genom en djupgående undersökning om karaktärsporträttering och bildanalys av en samling speltitlar från år 2010-2015, kunde en slutsats dras att upprätthållandet av en intern logisk kontinuitet inom karaktärsporträtteringen kan vara ett steg bort ifrån sexualiseringen av spelkaraktärer. / Today there is a constant debate about how women are portrayed in games and what effect is has on us game consumers. Past research and studies show that female characters in games are considerably more sexualized than their male counterpart. In this thesis my question formulation discuss “What are the factors when it comes to visual design in the gaming world that makes sexualized character portrayal of the female character non consistent compared to their male counterpart?” Through a thorough inquiry about character portrayal and image analysis of a collection of game titles from year 2010-2015, a conclusion could be made that the upholding of an internal and logical consistency within the portrayal of characters could be a step against the sexualisation of video game characters.

2011 kom en ny läroplan för gymnasieskolan och med den nya kursplaner. I kursplanen för svenska 2 skrivs det explicit ut att både kvinnliga och manliga författarskap skall behandlas. Detta var en ny formulering jämfört med den tidigare kursplanen för svenska B som endast specificerar att författarskap skall behandlas. Denna studie undersöker ett läromedel ur var kurs för att avgöra om det finns exempel på språklig sexism i dessa på både en lexikal nivå och en diskursnivå samt hur många kvinnliga och manliga författare som blir omnämnda och behandlade. På den lexikala nivån undersöks hur kvinnor och män namnges, könsneutrala och könsspecifika substantiv, adjektiven kvinnlig och manlig och könsneutral användning av pronomen. På diskursnivå undersöks hur kvinnliga och manliga författare beskrivs utifrån deras utseende och relationer. Det görs både en kvantitativ och en kvalitativ analys av de ovannämnda språkliga företeelserna. Studien finner att det finns ett ojämnt språkbruk i materialet som pekar mot språklig sexism. Detta visar sig främst i hur kvinnliga och manliga författare namnges, beskrivs utifrån sina relationer samt att kvinnorna i materialet blir markerade i högre grad än männen. / In 2011 a new curriculum for Swedish upper secondary school was created. In the syllabus for Svenska 2 it is made explicit that both female and male authors should be addressed which was not the case for the syllabus for Svenska B. The syllabus for Svenska B only states that important authors should be addressed with no mention of the genders of the authors. This study examines a textbook created for each course in order to determine whether there are examples of linguistic sexism in these. This examination is performed at both a lexical level and a discourse level as well as an examination of how many female and male authors that are mentioned and discussed in the material. At the lexical level the naming practices of women and men are examined as well as generic and gender specific nouns, the adjectives kvinnlig and manlig and generic use of pronouns. At the level of discourse descriptions of female and male authors appearances and relations are examined. A quantitative and qualitative method of analysing the above-mentioned linguistic features is employed. The study concludes that females and males are written about differently which indicates examples of linguistic sexism. This is mainly expressed in the way females and males are named in the material, descriptions of their relations and the fact that women in the material are marked to a higher extent than men.

Sweden has been named one of the most equal countries in the world and is a role model for many. Despite this, there are hierarchies within companies that favor white middle-aged men. This has raised questions about what gender equality actually looks like in practice. Several women in the advertising industry have spoken out in articles and books about the inequality in advertising agencies. Studies show how gender inequality in advertising agencies is based on a gender gap structure that keeps women out of management and ownership positions. This has opened the door to further investigation of the consequences of these structures. Therefore this research has analyzed the connection between silence and everyday sexism, by focusing on the consequences for media workers. Through semi-interviews, employees at four advertising agencies around Stockholm have shared their experiences in the workplace. This research shows that there is a clear structural sexism that bypasses several employees. It contributes both to women being silenced and to women choosing to remain silent. Sexism is embedded in the walls and the structure makes it difficult to achieve change despite the fact that people speak out. Instead, people in the advertising industry need to be more aware of the consequences of the structures for women and understand that different genders have different starting points. / Sverige har utsetts till ett av de mest jämställda länderna i världen och är en förebild för många. Trots detta finns det hierarkier inom företag som gynnar vita medelålders män. Detta har väckt frågor om hur jämställdhet egentligen ser ut i praktiken. Flera kvinnor i reklambranschen har i artiklar och böcker talat ut om ojämställdheten på reklambyråer. Studier visar hur ojämställdheten på reklambyråerna bygger på en könsuppdelad struktur som håller kvinnor borta från lednings- och ägarpositioner. Detta har öppnat dörren för ytterligare undersökningar av konsekvenserna av dessa strukturer. Därför har denna undersökning analyserat sambandet mellan tystnad och vardaglig sexism, genom att fokusera på konsekvenserna för mediearbetare. Genom semiintervjuer har anställda på fyra reklambyråer runt om i Stockholm delat med sig av sina erfarenheter på arbetsplatsen. Undersökningen visar att det finns en tydlig strukturell sexism som går flera anställda förbi. Den bidrar både till att kvinnor tystas och till att kvinnor väljer att vara tysta. Sexismen sitter i väggarna och strukturen gör det svårt att åstadkomma förändring trots att människor säger ifrån. Istället behöver personer inom reklambranschen bli mer medvetna om strukturernas konsekvenser för kvinnor och förstå att olika kön har olika utgångspunkter.