Syftet med studien var att svara på vilka motivationsfaktorer som motiverar medarbetare att nå organisationens mål, vilka som rankas högst av respondenterna och om de kan relateras till det transformativa ledarskapet. Metoden var kvantitativ och empirin togs in via en enkätundersökning. Urvalet var 60 medarbetare på en högstadieskola i södra Skåne, 35 svarade. Resultatet av analysen visar att de högst rankade faktorerna som påverkar medarbetarnas motivation att nå organisationens mål är: att medarbetarnas och organisationens värdegrund stämmer överens att man trivs med kollegorna att arbetet är stimulerande, utvecklande och meningsfullt att man känner förtroende för sin chef att man får uppskattning för de mål man har nått I resultatet analyserades relationen mellan Herzbergs tvåfaktorsteori och det transformativa ledarskapet. Detta bidrog till att studiens hypotes bekräftades, att de högst rankade motivationsfaktorerna kan relateras till det transformativa ledarskapet.

När man bedriver IT-projekt utgår man ofta från någon form av metod för att underlätta projektarbetet. En projektmetod, som ofta baseras på ett projektramverk, är ett tillvägagångssätt för hur ett visst resultat ska tas fram. Inom IT-projekt kan dessa metoder vara av sekventiell och/eller agil karaktär. Sekventiella projekt kännetecknas vidare av projektfaser som löper stegvis, medan agila projektfaser är mer lättrörliga. En nyckelperson i projekt är vidare projektledaren. Projektledarskap handlar primärt om att lyckas motivera sina teammedlemmar till att uppfylla uppsatta mål. Det kräver vidare förmågan att vara människa, expert och mentor samtidigt, vilket i nästa tur också kräver mellanmänskliga relationsförmågor. Beskrivningar av mellanmänskliga relationsförmågor är dock något som projektramverk tenderar att utesluta. Vidare är dåligt ledarskap en stor faktor för misslyckande under ett projekts framställningsprocess, då det kan skapa förakt eller minska motivation hos medarbetare. Syftet med denna studie har sålunda varit att undersöka hur projektledarskap kan anpassas till IT-projekt som kombinerar sekventiella och agila metoder.I IT-projekt som kombinerar sekventiella och agila faser kan man då ställa frågan vilken projektledning som passar? Syftet med rapporten har sålunda varit att utreda vilka ledarsätt som passar dessa typer av IT-projekt. Det rapporten kommit fram till är att projektledning i sekventiella metoder betonar kontroll och fokuserar på att se till att medarbetare utför sina arbetsuppgifter inom bestämd tidsram och budget. Projektledning i agila metoder är i nästa tur mer pragmatisk och lättrörlig, samt ställer större krav på förmågan att kunna fatta snabba beslut. En projektmetod som kombinerar sekventiella och agila faser behöver en kontrollorienterad projektledare, men som samtidigt kan anpassa sig till olika arbetssituationer. Vidare är det också fördelaktigt om denna typ av projektledare besitter tekniska färdigheter. För att effektivisera projektarbetet ytterligare bör också projektledaren kunna situationsanpassa ledarskapet till medarbetare.­

Sweden has through history had a non-equal society, but today it is one of the most equal countries in the world. However, there still seems to be obstacles for women to make a career and there are different perceptions about what the obstacles consist of. Therefore, the purpose of the study is to study perceptions of men and women about the qualities and abilities that are male and female in leadership to see in which situations leadership is most beneficial, and by analyzing whether there is any connection to how it can affect women's career opportunities. The results have been analyzed using Hersey and Blanchard's Theory of Situational Leadership.Through a qualitative field study, six semi structured interviews have been conducted with respondents of both male and female gender from the Handelsbanken organization. We have had a comparative design of the study to clearly analyze and compare similarities and differences in the views of both sexes.Our study has focused on to what extent perceptions per se can be seen as an obstacle to women's career. Our findings show that there are perceptions that indicate that women can be considered unsuitable leaders in situations of high task orientation because their perceived characteristics such as more caring, pending and cautious are not preferable for such positions. Male leaders were regarded as more suitable candidates for the kind of situation as they were perceived to have features characterized by high task orientation. We therefore consider that the perceptions of female leadership can be seen as a contributing factor to why women's careers are restricted from reaching certain top positions. In conclusion, we believe that our research contributes a new dimension to the existing theory of why there are few women in top manager positions.The written language of this paper is Swedish. / Sverige har genom historien haft ett icke jämställt samhälle men är idag ett av världens mest jämställda länder. Dock verkar det kvarstå hinder för kvinnor att göra karriär och vad hindren består av råder det delade uppfattningar om. Därför är syftet med studien att studera uppfattningar hos män respektive kvinnor om egenskaper och förmågor som är manliga och kvinnliga i ledarskapet för att se inom vilka situationer respektive ledarskap är mest gynnsamt, samt genom en analys undersöka om det finns någon koppling till hur det kan påverka kvinnors möjligheter till att göra karriär. Resultaten har analyserats med hjälp av Hersey och Blanchards teori om Situationsanpassat ledarskap.Genom en kvalitativ fältstudie har sex stycken semistrukturerade intervjuer genomförts med respondenter av både manligt och kvinnligt kön från organisationen Handelsbanken. Vi har haft en komparativ design av studien för att tydligt kunna analysera och jämföra likheter och skillnader i uppfattningarna av båda könen.Vår studie har fokuserat på i vilken mån eller omfattning uppfattningar i sig kan ses som ett hinder för kvinnors karriär. Våra resultat visar på att det finns uppfattningar som indikerar på att kvinnor kan anses som olämpliga ledare vid situationer med hög uppgiftsorientering eftersom deras uppfattade egenskaper som mer omhändertagande, avvaktande och försiktiga inte premieras till sådana positioner. Manliga ledare sågs som mer lämpliga kandidater till den typ av situation i och med att de uppfattades ha egenskaper som karaktäriseras av hög uppgiftsorientering. Vi anser därför att uppfattningarna om det kvinnliga ledarskapet kan ses som en bidragande faktor till varför kvinnors karriärer hindras från att nå vissa toppositioner. Med den slutsatsen anser vi att vår forskning bidrar med en ny dimension till den befintliga teorin om varför det finns få kvinnor på toppchefspositioner.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur chefer upplever ledarskap i krissituationer. Studien närmar sig syftet genom att ta utgångspunkt i följande tre frågeställningar: Hur upplever chefer att deras ledarskap förändras i kris? Vilka utmaningar och problem uppstår i krissituationer? Vilka typer av strategier använder chefer för att möta de utmaningar och problem som uppstår i kris? Vi har utgått från krisen som orsakas av Covid-19 pandemin under 2020, men vår ambition är att resultatet ska kunna appliceras även på andra typer av kriser. Studien bedrivs med en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer används som datainsamlingsmetod. Materialet har analyserats genom en tematisk analys med grund i studiens teoretiska ramverk; Situationsanpassat ledarskap II.  Historiskt är ledarskap ett välbeforskat område med stor variation i både infallsvinklar och fenomen som har undersökts. Vår studie ämnar undersöka ledarskap i kris och hur detta upplevs av dem som utövar det, vilket är en del i fältet som tycks vara tämligen outforskat. Det är sedan tidigare fastställt att ledarskap och ledare har en avgörande roll i kris. Resultatet i vår studie visar att cheferna tvingats ändra sitt ledarskap som en konsekvens av krisen och de använder sig främst av en styrande ledarskapsstil. Upplevelsen av den förändringen skiljer sig mellan cheferna, där några upplever att krisen utmanat dem på ett roligt sätt och andra menar att ledarskapet nu är helt skilt från hur de vill leda. Hos de chefer som menar att krisen varit delvis rolig kan vi identifiera en konflikt mellan vilken ledare de uttrycker att de vill vara och vilken ledare de känner tillfredsställelse av att vara. Cheferna använder olika strategier för att möta de utmaningar som uppstår, men kommunikation tycks vara den främsta. Studien fastställer också att många pedagogiska processer har blivit lidande under krisen, som en konsekvens av att cheferna inte hinner individanpassa sitt ledarskap. / The aim of this study is to contribute with knowledge about how managers experience leadership in crisis. The study approaches the purpose by asking the following questions: How do managers experience  that their leadership changes in crisis? What challenges and problems arise in crisis? What type of strategies do managers use to meet the challenges and problems that arise in crisis? The study is referring to the crisis caused by the Covid-19 pandemic in 2020, however our ambition is that the result should also be applicable to other types of crises. The study is conducted with a qualitative approach where semi-structured interviews are used as a method for data collection. The material has been analyzed through a thematic analysis based on the theoretical framework of the study; Situational leadership II. Historically, leadership has been a well-researched area with considerable variation in both approaches and phenomena. Our study aims to explore leadership in crisis and how this is experienced by those who practice it, which is part of the field that seems to be fairly unexplored. What has been established in earlier studies is that leadership play a crucial role in crisis. Our result shows that the managers were forced to change their leadership as a consequence of the crisis, and they mainly use a directing leadership style. The experience of this change differs among the managers, where some feel that the crisis has challenged them in a fun way and others feel that the leadership is now completely different from how they want to lead. Among the leaders who think the crisis has been partially fun we can identify a conflict when it comes to which leader they express they want to be and which leader they feel satisfaction of being. The leaders tend to use different types of strategies to face the challenges as a consequence of the crisis, the most common one seems to be communication. The study also states that many educational processes have suffered during the crisis, as a consequence of the leaders not being able to adapt their leadership to meet the individual needs of their followers.

När covid-19 pandemin slog till Sverige beslutade många organisationer att bedriva sina verksamheter på distans. Det resulterade i att både medarbetarna och ledarna hamnade i en digital värld där de behövde förändra sina respektive arbetssätt. Det var främst ledarna som behövde förändra sitt sätt att leda för att medarbetarna skulle kunna fortsätta med sitt arbete och hålla organisationen igång. Studien belyser både ledaren och medarbetarens syn på förändringen av chefens ledarskap. Studiens syfte är att undersöka på vilka sätt ledare behövt anpassa sitt ledarskap till medarbetarna under distansarbetet utifrån det situationsanpassade ledarskapet, samt om ledare behövt arbeta med att motivera sina anställda på distans. Syftet med studien är också att undersöka om motivationen för den anställde påverkats av distansarbetet, samt om kommunikationen mellan ledaren och medarbetaren förändrats. Det teoretiska ramverket för denna uppsats är det situationsanpassade ledarskapet samt motivation och kommunikation på distans. Genom att använda en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sex respondenter, tre ledare och medarbetare i tre olika svenska förvaltningar i Skåne län, kunde resultat sammanfattas.  Studiens resultat visar att samtliga ledare behövt anpassa sitt ledarskap efter medarbetarnas behov under distansarbetet. Ledarna har främst behövt vara mer tydliga, stödjande och delegerande i sitt ledarskap. Likaså har även medarbetarna upplevt att ledarna anpassat sitt ledarskap genom att de varit mer tydliga och stödjande. Vidare har även kommunikationen och motivationen förändrats under distansarbetet. Kommunikationen har skiftat från att vara social och informell till att på distans bli mer formell, planerad och arbetsrelaterad. På samma sätt har även motivationen förändrats på distans, då den sjunkit på grund av ensamheten och isoleringen. Från studien framkommer det att ledarna försökt motivera medarbetarna genom digital teambuilding, frågestunder, tävlingar och feedback. Således bidrar studien till en ökad förståelse kring ledarskap, kommunikation och motivation på distans.

Syftet med denna studie är att undersöka om samt hur chefer inom en medelstor kommun upplever att deras ledarskap har förändrats och anpassats, i och med en plötslig och icke- planerad omställning till distans. För att undersöka detta utfördes nio semistrukturerade intervjuer med enhetschefer samt avdelningschefer inom en medelstor kommun. Studien genomsyras av en egen sammanfattningsmodell som grundar sig i tidigare forskning gällande effektivt ledarskap på distans. Vår sammanfattningsmodell innefattar kategorierna; situations- och individanpassat ledarskap, fokus på grupp och individ, skapa och bibehålla relationer, kunskaper om virtuell kommunikation samt tydlighet via riktlinjer. Den egna modellen används vid insamling av material samt analys för att undersöka om någon förändring skett inom ledarskapet, och i så fall hur, vid en plötslig och icke-planerad omställning till distans. Analys, resultat och slutsats påvisade att det skett en förändring och att ledarskapet anpassats vid den plötsliga förändringen till distans. Resultatet påvisade även att vid den plötsliga omställningen till distans utmanades många aspekter inom ledarskapet, vilket bland annat berörde kommunikation samt individanpassning. Däremot visade det sig vara en läroprocess till att hitta nya arbetssätt för att handskas med dessa utmaningar.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur teamledare försökt möjliggöra för bibehållandet av effektivitet i team vid de abrupta förändringar som covid-19-pandemin och virtuellt hemifrån-arbete har inneburit för organisationer, specifikt en tjänsteproducerande och säljande organisation. Med utgångspunkt i teamledarens roll ämnar studien finna nyckelfaktorer samt kartlägga effektiva teamledare och deras virtuella arbetsprocess genom förändringen. Tidigare forskning kring virtuella team och virtuellt ledarskap finns det gott om, men att med kort varsel och på obestämd tid förlägga hela eller delar av en organisation virtuellt, som dessutom möts av omfattande samhälleliga förändringar är däremot ett outforskat område som studien ämnar att bidra med kunskap till. Studien, som är av kvalitativ typ, tog form genom grundad teori och genomfördes med semistrukturerade intervjuer som sedan låg till grund för det teoretiska arbetet. I studiens resultat​ identifieras vikten av individanpassning som informanterna beskriver i sina upplevelser. På grund av den rådande samhällssituationen som covid-19-pandemin bidragit med visar studien på hur teamledarna har fått individanpassa en rad andra olika förhållningssätt som inte hade förekommit om hemifrån-arbetet under rådande situation varit ett faktum. Teamledarna har även stött på behovet att ytterligare individanpassa feedback och coaching för varje teammedlems arbete och prestation, detta i relation till varje persons unika behov som till stor del påverkas av den privata situationen. Studiens slutsats bygger på en anpassning utifrån skiftande behov och ett axlande av fler arbetsrelaterade uppgifter hos teamledaren, som i annat fall hade hanterats av andra delar av organisationen. Vikten av god sammanhållning och en öppen och ärlig kommunikationsform visade sig också vara grunden till samtliga teamledares gynnsamma resultat vad gäller effektivt virtuellt arbete i den plötsliga omställning som gjorts. Nyckelord: Covid-19, effektiva team, hemifrån-arbete, situationsanpassat ledarskap, teamledare, virtuella team

Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur ledarskapet i en chefsroll utövas i specialidrottsförbund och hur chefers arbete på förbunden ser ut för att i slutändan nå sportsliga resultat. Studien baseras på contingency theory och dess tolkning av ledarskap. Idrottens organisering skiljer sig från vinstdrivande organisationer som bygger sin verksamhet kring målet att nå ekonomisk vinst. Idrottens organisationer bygger istället sin verksamhet kring målet att nå idrottsliga resultat. I studien har fyra chefer från tre olika svenska specialidrottsförbund intervjuats, dessa förbund är: Skidförbundet, Simförbundet och Handbollsförbundet. Resultatet i studien visar att specialidrottsförbunden som organisationer är uppbyggda med entydlig hierarki och hög standardisering av uppgifter. Trots att de som intervjuades besitter entydlig chefsroll så framhäver de alla ledarskap som en viktig del i sitt arbete. Studiens resultat visade även på yttre faktorer som påverkar idrottsorganisationernas verksamhet och som de behöver anpassa sig till, idrottsliga resultat var en gemensam faktor som starkt påverkar idrottsorganisationernas arbete. En slutsats som dras i studien är att det inte finns ett bästa sätt att leda på och att det inte finns ett chefskap utan ledarskap. / The purpose of this study is to interpret and understand how the leadership in a managerial role is exercised in special sports federations and what the leadership looks like in order to ultimately achieve sporting results. The study is based on contingency theory and its interpretation of leadership. The organization of sports differs from for-profit organizationsthat base their activities around the goal of achieving financial gain. Instead, sports organizations base their activities on the goal of achieving sporting results. In the study, four managers from three different Swedish sports federations were interviewed, these federationsare: the Ski Federation, the Swimming Federation and the Handball Federation.The results of this study shows that the sports federations as organizations are structured witha clear hierarchy and high standardization of tasks. Despite the fact that those interviewed have a clear managerial role, they emphasize all leadership as an important part of their work. The results of the study also showed external factors that affect the activities of sports organizations and that they need to adapt to, sports results were a common factor that strongly influences the work of sports organizations. One conclusion drawn in the study is that there isno best way to lead and that there is no management without leadership.

Title: Are the needs of the staff disregarded in the events of a crisis? Subtitle: A case study about situational management during a crisis at an insurance company and its effects on employee’s motivation Background: After reviewing previous research in the field, we have found in this paper that situational leadership promotes good crisis management, but how motivation is treated follows as a secondary priority. In crisis management within organizations, strategies are created by those who have a leading role, with the goal of going back to a "normal" business, as it was before the crisis, with a focus on adaptability and flexibility to how the transition is to be implemented. Communication is one of the most important tools for creating an effective group and in the case of remote work, high demands are placed on the leader's adaptation and the leader's way of communicating for work to be carried out. The purpose of crisis management from a leadership perspective is to create strategies with the end goal of going back to "normal" through flexibility instead of making drastic changes to resolve a difficult situation after an unforeseen event, such as the Covid-19 pandemic. The lack of including the motivational aspect of the employees in a crisis leads us to the knowledge gap that we intend to analyze in this study. Purpose: The purpose of the present study is to gain an in-depth understanding of situational leadership with a focus on communication and motivation in a crisis. Methods: The research method we chose to use is designed as a qualitative method to provide a deeper understanding of the subject. As a research strategy, we have used a case study that involves investigating a specific case or an individual organization. We chose to conduct semi- structured interviews, which meant that we created a list of relatively specific themes that are relevant to the intended purpose in the form of an interview guide. Conclusion: The study has shown that the lack of social interactions in remote work, negatively affects motivation and that the motivation aspect is not a priority in crisis management. Furthermore, the study can conclude that the motivation aspect is neglected in a crisis with the background that the focus of the organization instead shifts to be able to continue, despite crisis, conduct its core business. There is still uncertainty as to how communication should be designed when teleworking to reduce the risk of fragmentation in the working group. Divisions in the working group can be stated to have occurred in the investigated company, which can be a topic for further research. / Bakgrund: Efter genomgång av tidigare forskning på området har vi i förevarande uppsats funnit att situationsanpassat ledarskap gynnar en god krishantering men hur motivation behandlas följer som en sekundär prioritet. Inom krishantering i organisationer skapas strategier av de som har en ledande roll, med målet att gå tillbaka till en ”normal” verksamhet, så som den var innan krisen, med fokus på anpassningsbarhet och flexibilitet till hur omställningen ska genomföras. Kommunikation är ett av de viktigaste verktygen för att skapa en effektiv grupp och vid distansarbete ställs det höga krav på ledarens anpassning och ledarens sätt att kommunicera för att arbete ska genomföras. Syftet med krishantering utifrån ett ledarskapsperspektiv är att skapa strategier med slutmålet att gå tillbaka till det ”normala” genom flexibilitet i stället för att göra drastiska förändringar för att lösa en svår situation efter att en oförutsedd händelse, likt Covid-19 pandemin, har uppstått. Bristen av att inkludera motivationsaspekten för de anställda i en krissituation leder oss till den kunskapslucka som vi ämnar att i denna studie analysera. Syfte: Syftet med förevarande studie är att få en fördjupad förståelse i situationsanpassat ledarskap med fokus på kommunikation och motivation i en krissituation.  Metod: Den forskningsmetod vi valde att använda oss av är utformad som en kvalitativ metod för att ge en djupare förståelse inom ämnet. Som forskningsstrategi har vi använt oss av en fallstudie som handlar om att undersöka ett specifikt fall eller en enskild organisation. Vi valde att genomföra semistrukturerade intervjuer som innebar att vi skapade en lista över förhållandevis specifika teman som är relevanta för det ämnade syftet i form av en intervjuguide.  Slutsats: Studien har visat på att bristen av sociala interaktioner och det sociala samspelet mellan individer i distansarbete påverkar motivation negativt och att motivationsaspekten inte är en prioritet i krishantering. Vidare kan studien konstatera att motivationsaspekten är åsidosatt vid en krissituation med bakgrund av att fokus för organisationen i stället skiftar till att kunna fortsatt, trots kris, bedriva sin kärnverksamhet. Det råder fortfarande oklarheter i hur kommunikationen bör utformas vid distansarbete för att reducera risk för splittring i arbetsgruppen. Splittring i arbetsgrupp kan konstateras har skett i det undersökta bolaget, vilket vidare kan vara ett ämne för vidare forskning.

In this paper we present our research on learning in event organizations since we haveconcluded that there is no research on this topic. We have chosen a qualitative researchstrategy with multiple case studies where we used semi-structured interviews to go into depthin the event organizations we have studied. The research overview highlights the problem oflearning in organizations today and that organizations must learn to survive and to create acompetitive edge in the industry in which they are operating. Learning in organizationsdepends on their employees and if they may not develop within the organization they will notbecome further motivated. Our research shows that event organizations learn subsequentlyand take the situation as it comes through learning by doing primarily.Research shows that individuals learn different, and our study therefore indicates that theremust be leadership that is adapted to different situations and different learning styles. As theevent industry is time-pressed, a fully customized system will not be sustainable to managemeeting the demands of the market. Today, systems and tools for learning are inadequate toadapt to this fast-changing environment in which the organizations live. We have combinedsystems and tools that together create a more adaptable system for the time-pressed eventorganization.The system deals with an understanding of which situation the employee is in and whichpreferred way it wants to learn and thus the manager can adapt to this to get the maximumoutcome of learning. This will help managers in event organizations to better understand theiremployees, motivate them to a greater extent, thereby creating competitive advantages for thecompany. As the manager is time-pressed, our study also shows that collective learning isimportant for the effectiveness of the organization's learning. In this way, the manager doesnot always have to be the driving force in learning. Our research shows that technologicalsolutions will help the time-pressed organization to create a more collective learning and amore sustainable solution, as this is a more time-efficient tool for sharing knowledge. Whatwe present here is a contribution with a theoretical solution that is also practically feasible,unlike several previous theories.This study is written in Swedish. / I denna uppsats framför vi vår forskning om lärande i evenemangsorganisationer då vi sett attdet saknas forskning kring detta ämne. Vi har valt en kvalitativ forskningsstrategi medmultipla fallstudier där vi använt semistrukturerade intervjuer för att gå på djupet i deevenemangsorganisationer som vi studerat. Forskningsöversikten lyfter fram problematikenkring lärande i organisationer idag och att organisationer måste lära sig för att överleva ochför att skapa sig en konkurrensfördel i den bransch den befinner sig i. Lärandet iorganisationer är beroende av dess medarbetare och får inte dessa utvecklas inomorganisationen så blir de inte heller motiverade. Vår forskning visar attevenemangsorganisationer idag lär sig efterhand och tar situationen som den kommer genomlearning by doing främst.Forskning visar att individer lär sig olika och vår studie visar på att det måste finnas ettledarskap som är anpassat för olika situationer och olika lärstilar. Eftersomevenemangsbranschen är tidspressad blir därmed ett helt individanpassat system inte hållbartför att klara av att möta dess omvärld. Idag är de system och verktyg som finns för lärande iorganisationer bristande för att anpassas till denna snabbt föränderliga omvärld somorganisationer lever i. Därmed har vi kombinerat system och verktyg, situationsanpassatledarskap samt VARK och teknologi, som tillsammans skapar ett mer anpassningsbart systemför den tidspressade evenemangsorganisationen.Systemet handlar om en förståelse för vilken situation medarbetaren befinner sig i och vilketföredraget sätt den vill lära sig och därmed kan chefen anpassa sig till detta för att få ettmaximalt utfall av lärande. Detta kommer att hjälpa chefer i evenemangsorganisationer attförstå sina medarbetare bättre, motivera dem i större utsträckning och därigenom skapakonkurrensfördelar för företaget. Då chefen är tidspressad visar vår studie även att ettkollektivt lärande är av vikt för att effektivisera organisationens lärande. På så sätt behöverinte chefen alltid vara den drivande faktorn i lärandet. Vår forskning visar att teknologiskalösningar hjälper den tidspressade organisationen för att skapa ett mer kollektivt lärande ochen mer hållbar lösning då detta är ett mer tidseffektivt verktyg för att dela kunskap. Vi bidrarhär med en teoretisk lösning som även blir praktiskt genomförbar till skillnad från fleratidigare teorier.