Syftet med studien är att kartlägga hur organisationer strategiskt kan arbeta för att främja och vårda eldsjälar, liksom deras medarbetare. Studien utgår från en induktiv forskningsansats och har tillämpat en kvalitativforskningsstrategi genom fallstudier. Det empiriska underlaget har samlats in genom elva ostrukturerade intervjuer med eldsjälar och deras medarbetare samt chefer. Vår studie identifierar ledarskap och interpersonella relationer som avgörande förutsättningar för att främja och vårda relationen mellan eldsjälar och organisationer. Ett effektivt ledarskap, som kännetecknas av förtroende, inkludering, flexibilitet och konflikthantering, är nödvändigt för att upprätthålla balansen mellan motivationen och engagemanget hos eldsjälarna och inkludering av medarbetarna runt eldsjälen. Dessutom är det avgörande att främja och vårda interpersonella relationer genom teamarbete, erkännande och balanserad arbetsbelastning. Genom att skapa en vårdande och inkluderande arbetsmiljö kan organisationer dra nytta av eldsjälarnas unika förmågor för att driva positiv förändring och uppnå långsiktig framgång. / The purpose of the study is identifying how organizations can strategically work to promote and nurture idea champions, as well as their co-workers. The study is based on an inductive research approach and has employed a qualitative research strategy. The empirical data were collected through eleven unstructured interviews with idea champions and their colleagues, as well as managers. Our study identifies leadership and interpersonal relationships as critical conditions for fostering and nurturing the relationship between idea champions and organizations. Effective leadership, characterized by trust, inclusion, flexibility, and conflict management, is essential for maintaining the balance between the motivation and engagement of idea champions and the inclusion of colleagues around them. Additionally, promoting and nurturing interpersonal relationships through teamwork, recognition, and balanced workloads is crucial. By creating a supportive and inclusive work environment, organizations can benefit from the unique capabilities of idea champions to drive positive change and achieve long-term success.

Första linjens chefers position mellan arbetstagare och högre chefer innebär att det ställs höga krav både uppifrån och nedifrån på dessa chefer då de befinner sig mitt i mellan det operativa och det strategiska arbetet. Emellertid kan dessa krav variera i förhållande till verksamhetens komplexitet och de resurser som tillhandahålls av organisationen. För att säkerställa en balans mellan krav och resurser för cheferna måste organisationen tillhandahålla det organisatoriska stöd som behövs för att de ska få förutsättningar till att utöva sitt ledarskap. Vidare ska chefernas utvecklingsprocess gynnas genom en hanterbar arbetsbelastning. I denna uppsats fokuseras på hur eventuella brister på organisatoriskt stöd hos första linjens chefer kan påverka denna utvecklingsprocess.   Studien syftar till att undersöka och skapa kunskap kring hur eventuella brister av upplevda behov av organisatoriskt stöd kan vara ett hinder för utveckling hos första linjens chefer inom en offentlig verksamhet. Detta undersöks genom en jämförelse av tre olika förvaltningar inom organisationen, där samtliga är hälso- omsorgs- och serviceverksamheter. I studien har kvalitativa intervjuer genomförts med tolv chefer på första linjens nivå.   Resultatet visade att utbildningar som organisationen tillhandahöll var användbara stöd i chefernas ledarskap. Dock prioriterades dessa tillfällen till lärande bort av en del chefer på grund av tidspress i arbetet, vilket skapar ett hinder för utveckling både hos individen och organisationen. Stödfunktionerna HR, IT och ekonomi framkom att upplevas bristfälliga av flera av de undersökta cheferna. En viss skillnad kunde ses avseende förvaltning, typ av verksamhet samt antal underställda medarbetare.    Slutsatsen är att organisationen gör insatser för lärande och utveckling vilka dock inte når samtliga chefer. De uttalade faktorerna var bland annat hög arbetsbelastning och brist på organisatoriskt stöd. / The position of the first line managers between employees and senior managers means that high demands are placed on these managers from the top and bottom, as they are in the middle of the operational and strategic work. However, these requirements may vary according to the complexity of the business and the resources provided by the organization. In order to ensure a balance between requirements and resources for the managers, the management must provide the support that is needed for them to have the conditions to exercise their leadership. Furthermore, the managers' development process must be promoted through a manageable workload. This paper focuses on how any deficiencies in support and resources at the first line managers can influence this development process.   The study aims to investigate and create knowledge about how any deficiencies of perceived need for support and resources can be an obstacle to the development of first-line managers within a public service. This is examined through a comparison of three different administrations within the organization, where all are health care and service activities. In the study, qualitative interviews were conducted with twelve managers at the first line level.   The result showed that training provided by the organization was useful support in the managers' leadership. However, these opportunities for learning were prioritized by some managers due to time pressure in the work, which creates an obstacle to development both at the individual and at the organization. The support functions HR, IT and finances emerged that many of the investigated managers found it to be deficient. A certain difference could be seen regarding management, type of business and number of subordinated employees.   The conclusion is that the organization makes efforts for learning and development which, however, do not reach all managers. The stated factors were, among other things, high workload and lack of organizational support and resources.

Ledarskap är ett väl studerat område som många forskare tagit sig an. Bergengren (2003) menar att ledarskap är en process som syftar till att en ledare ska påverka andra att nå ett gemensamt mål. Det finns inga givna riktlinjer för hur en ledare bör vara för att ses som lyckad, studier som gjorts har dock fokuserat på olika egenskaper en ledare bör besitta för att ha de bästa förutsättningarna att leda ett team till framgång. Så kallat personligt ledarskap har fått allt större plats inom ledarskapsteorier och handlar om att ledare utövar ledarskap på olika sätt beroende på vilka egenskaper de besitter. Berglund och Sewerin (2019) menar att en ledares uppgift handlar om att leda en grupp människor, att samarbeta och tillsammans utföra en tilldelad uppgift. Det handlar också om att specifika ledaregenskaper bidrar till inflytande som används för att påverka andra att uppnå produktivitet för att i sin tur nå ett specifikt mål. Med andra ord så har tidigare studier fokuserat på att kunna identifiera dessa ledaregenskaper genom att studera människor och på så sätt skapa en möjlighet att rekrytera de personer som har de så kallat rätta egenskaperna och de rätta förutsättningarna för att leda team i organisationer och företag. Traditionella ledarskapsteorier handlar också om hur viktiga ledarens egenskaper är för att främja en god tillväxt och ökad produktivitet inom företag. Det talas då om vikten av att en ledare anpassar sitt ledarskap för att engagera medarbetarna till att utföra ett bra arbete. (Berglund & Sewerin, 2019) Få ledarskapsteorier handlar om vikten av att få medarbetare till att driva sitt eget engagemang, att motivera sig själva och att skapa en egen drivkraft. Resultatet i denna studie påvisar vikten av att medarbetare driver sitt egna engagemang med ledarens stöd och stöttning. Respondenterna i studien påvisar att det är ledarens ansvar att skapa en god kultur och en god relation kollegor emellan genom tydlig kommunikation, att motivation och engagemang då kommer av sig självt. De egenskaper som förväntas av ledare behöver nödvändigtvis inte alltid vara desamma eller ens listas, det viktiga enligt respondenterna är tydlighet, kommunikation och förmågan att bygga relationer. Studien visar att det finns en önskan om att ledarskapet ska handla om att bygga relationer och att drivet och motivationen måste komma från medarbetaren. Medan tidigare ledarskapsteorier snarare handlar om att ledaren ska skapa motivation hos sin medarbetare. Utifrån respondenternas svar kan man utläsa att ingen av studiens tre ledarstilar; situationsanpassat ledarskap, transformativt ledarskap och transaktionellt ledarskap har alla de egenskaper som medarbetarna förväntar sig av en ledare. Slutsatsen som kan dras av studien är att modern ledarskapsteori inte endast bör fokusera på ledarens egenskaper, trots att de fortfarande är viktiga, teorierna bör fokusera mer på medarbetarstil och vilka egenskaper en medarbetare bör ha för att kunna bidra till ökad produktivitet inom en organisation. / Leadership is a well-studied area that many researchers have tackled. Previous research believes that leadership is a process that aims for one leader to influence others to achieve a common goal. There are no guidelines for how a leader should act to be seen as successful, however, previous studies have focused on different qualities that leaders should possess to have the best conditions to lead a team to success. So-called personal leadership has gained an increasing place in leadership theories, the theories focus on leaders exercising leadership in different ways depending on what qualities they possess. (Bergengren, 2003) According to previous studies, a leader's task is about leading a group of people in order to get them to collaborate to perform an assigned task. (Berglund & Sewerin, 2019) The theories is also about specific leadership qualities contributing to influence others to achieve a specific goal. In other words, according to previous studies, they have wanted to be able to identify these leadership qualities by studying people in order to recruit the people who have the so-called right qualities and the right conditions to lead teams in organizations and companies. (Berglund & Sewerin, 2019) Traditional leadership theories are also about how important the leader's qualities are to promote good growth through increased productivity within companies. It´s also about the importance of a leader adapting his leadership to engage employees to do a good job.Few leadership theories talk about the importance of getting employees to drive their own commitment, to motivate themselves and to create their own driving force. The results of this study demonstrate the importance of pursuing one's own commitment with the leader's support. The participants in this study mean that it is the leader's responsibility to create a good culture and a good relationship between colleagues through good communication, also that motivation and commitment then comes naturally as a result. The qualities expected of the leader do not necessarily always have to be the same or even listed, the important thing is clarity, communication and the ability to build relationships. The study shows that there is a desire that leadership should be about building relationships and that motivation must come from the employee. While previous leadership theories talk about the leader’s role in creating motivation rather than the employee’s role in creating his own motivation. Based on the respondents' answers in this study, it can be deduced that none of the three leadership styles; situations-adapted leadership, transformative leadership and transactional leadership compared in this study has all the qualities that the employees expect from a leader. The conclusion that can be drawn from the study is that in modern leadership theory one should not only focus on the leader's qualities, even though they are still important, one should focus more on employee style and what qualities an employee should have to contribute to increased productivity within an organization.

Banksektorn är en av samhällets viktigaste funktioner och har genomsyrats av strukturella förändringar under åren som förklaras tvingat organisationerna att genomgå inre omställningar. Exempel på dessa förändringar är ny teknik och IT-utvecklingen som på senare år influerat branschen. Banksektorn som många andra branscher har drabbats av en kris i form av coronapandemin vilket innebär yttre påfrestningar. Krissituationen är intressant att studera för att skapa en förståelse för hur ledarskapet hos chefer inom banksektorn har fått hantera de yttre effekterna som coronapandemin medfört. I detta arbete är därför syftet att få en förståelse för hur chefer inom den svenska banksektorn upplever ledarskapet under coronapandemin. Arbetet riktas in på att skapa en förklaring för hur ledarskapet utövats och anpassats under krissituationen. Ledarskapsperspektiv som anses relevanta för den aktuella krissituationen används för att tolka upplevelserna. I studien används en kvalitativ undersökning i form av intervjustudier. Studiens data kommer från semistrukturerade intervjuer där respondenterna utgörs av bankchefer. Teorin kommer att beskriva tidigare forskning kring ämnet ledarskap samt perspektiv på ledarskap som berörs. Det redogörs för egenskaper som utlyser respektive ledarskapsteori. I empirin presenteras respondenternas upplevelse kring ledarskapet samt upplevelsen av ledarskapet under coronapandemin. Krisledning upplevts tillämpats i organisationer för att leda organisationen genom krisen. Det visar vidare på att den krissituation som uppstod medförde förändringar för organisationen och för ledningen, vilket visas genom en digital omställning. Vilket kan ha bidragit till att tillämpningen av distansledarskap och digitalt ledarskap ökat. Omställningen till ett digitalt arbetssätt har medfört att chefernas ledarskap har inkluderats mer av egenskaper som flexibilitet, individanpassning, kommunikation och coaching under pandemin. En slutsats är också att ledarskapet utifrån chefernas upplevelse har haft inslag av olika inriktningar inom ledarskapet som kan förstås genom olika ledarskapsperspektiv . / The banking sector is one of society's most important functions and has been permeated by structural changes over the years that are declared to have forced organizations to undergo internal changes. Examples of these changes are new technology and IT development that has influenced the industry in recent years. Like many other industries, the banking sector has been affected by a crisis in the form of the corona pandemic, which also means that the industry has been affected by external pressures. The crisis is described as interesting to study to create an understanding of how the leadership of managers in the banking sector had to deal with the external effects that the corona pandemic has brought. In this work, the aim is to understand how managers in the Swedish banking sector experience leadership during the corona pandemic and the leadership during the crisis. The study has focused on creating an explanation for how leadership has been adapted in a crisis. Leadership perspectives that are considered relevant to the current crisis are used to interpret the experience. In the thesis, a qualitative survey was carried out in the form of interview studies. The data is based on semi-structured interviews where the respondents are bank managers. The theory should describe previous research about leadership and perspective on leadership. For the theories presented, it is described as characteristics that proclaim respectively. The empirical presents the respondents' experience leadership and leadership experience during the corona pandemic. Crisis management has been used in the organization to lead the organization through the crisis. Furthermore, it shows that the crisis led to changes for organizations and the management, which shows by a digital change. The digital transformation may have contributed to the application of remote leadership and digital leadership. The change to a digital way of working that has taken place in leadership means that leadership has been included more in characteristics such as flexibility, individual adaptation, communication, and coaching extent during the pandemic. A conclusion is also that leadership based on the managers' experience has been influenced by specific leadership orientations that can be understood through a leadership perspective.

Purpose: The purpose of the study is to analyze which psychosocial workenvironment factors are crucial for employee health and how managers shouldwork to improve employees´s perception of the psychosocial work environment.  Method: This study is characterized by a deductive approach. The researchmethod used is a qualitative research strategy. The selection was made inaccordance with a targeted selection and the data collection consists ofinterviews.  Conclusion: The study has shown that leadership affects the psychosocial workenvironment in different ways and is a situation based phenomenon that should beadapted to the actual context. The study has identified several specific factors inthe leadership and leadership behaviors that should be fulfilled to accomplish agood psychosocial work environment. / Syfte: Syftet är att undersöka vilka psykosociala arbetsmiljöfaktorer som äravgörande för arbetstagares hälsa samt hur chefer bör arbeta för att förbättraarbetstagares upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön Metod: Studien präglas av en deduktiv forskningsansats. Den forskningsmetodsom använts är kvalitativ forskningsstrategi. Urvalet är baserat på ett målinriktaturval och datainsamlingen består av intervjuer.  Slutsats: Studien har visat på att ledarskap påverkar den psykosocialaarbetsmiljön på flera olika sätt och är ett situationsberoende fenomen som böranpassas efter rådande kontext. Studien har dock identifierat specifika faktorer iledarskapet och ledarbeteenden som bör uppfyllas för att uppnå en godpsykosocial arbetsmiljö.

Bakgrund Bakgrunden till arbetet grundar sig i att ledarskap är ett komplext ämne som kan definieras på flera olika sätt. I det här arbetet bryter vi ner definitionen av ledarskap och utgår från tre ledarskapsstilar. Ledarskap är ett relevant och viktigt fenomen att studera då det återfinns överallt i samhället och kan skapa en känsla av sammanhang. Det finns också risker med ledarskap som kan leda till minskad arbetstillfredsställelse, fel beslut eller att organisationen tappar konkurrensfördelar. Syfte I denna studie undersöks ledarskapet genom tre-dimensionsmodellen som omfattas av relationsorienterat, uppgiftsorienterat samt förändrings- och utvecklingsorienterat ledarskap. Syftet med studien är att undersöka samt analysera ledarskapet genom både tre-dimensionsmodellen och en 360 graders utvärdering för att därigenom belysa aspekter av ledarskapet samt skapa förutsättningar till utveckling inom ledarskapet. Detta genom attkombinera tre-dimensionsmodellen med en 360 graders utvärdering som innebär att den aktuella ledaren får återkoppling både horisontellt och vertikalt. Metod Arbetet bygger på kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer. Det genomfördes totalt nio intervjuer. De nio intervjupersoner som deltog i studien var den aktuella ledare, ledarens chef, två kollegor och fem medarbetare. Slutsats Studien undersöker en ledare inom en organisation i syfte att belysa delar som appliceras inom ledarskapet. Men även för att fånga upp och lyfta fram utvecklingsmöjligheter för organisationen och den aktuella ledaren. Studien kan användas som vägledning för att öka kompetensen kring ledarskap. Studien visar att en 360 graders utvärdering kan skapa förutsättningar för utveckling inom ledarskapet. Genom en 360 graders utvärdering etablerasen bild av ledaren från flera perspektiv vilket bidar till att skapa en bild och lägga ett pussel som visar ledarens egenskaper utifrån fler perspektiv i syfte att lyfta fram utvecklingsmöjligheter hos den aktuella ledaren. / Background Leadership is a complex subject that requires several definitions. In this study, we will break down the definition of leadership into three different styles. The subject of leadership is a relevant and important topic to study due to its prevalence in society, and its ability to create a context. There are also risks surrounding the leadership role which may lead to a decreased satisfaction at work, making wrong decisions, or loosing competitive advantages. Purpose In this study, the subject of leadership is examined through the three-dimensional model, which consists of relationship-oriented, task-oriented, and change- and development-oriented leadership. The purpose of this study is to examine and analyze leadership through the three-dimensional model and a 360-degree appraisal feedback process and highlight the leadership aspect, in order to create conditions for leadership development. By combining the two methods, the leader will receive feedback both horizontally and vertically. Method This study is based on a qualitative method in the shape of semi-structured interviews. A total of nine interviews were conducted. The people who were interviewed were: a leader, the boss of a leader, two colleagues of a leader as well as five employees of a leader.  Conclusion This study examines the role of a leader within an organization with the aim of highlighting leadership applications and to highlight opportunities for development, both for the organization and the leader. This study can be used as a guide in order to increase knowledge around the subject of leadership. The study shows that the application of a 360-degree appraisal feedback process can create conditions for development within leadership. By using this survey, we will look at the role of the leader from several perspectives in order to highlight development opportunities within the leadership.

Syfte: Ledarskap är en viktig del i att skapa motivation hos idrottande individer. Med bakgrund mot den dramatiska nedgången av idrottare mellan 18-30 år inom den organiserade idrotten har studien haft som syfte att ta reda på vilken typ av ledarskap som motiverar dessa individer. Studiens förhoppning är att en större förståelse för denna fråga kan leda till att fler individer i den studerade målgruppen stannar inom idrotten vilket i förlängningen kan generera positiva resultat på folkhälsan.  Metod: Genom användningen av en kvalitativ forskningsmetod, har det i denna studie genomförts semistrukturerade intervjuer med en hjälp av konstruerad intervjuguide som bygger på det teoretiska ramverk studien förhåller sig till. Det genomfördes 10 olika intervjuer med respondenter som faller inom den population som studien ämnar att undersöka.   Resultat och slutsats: Studiens resultat visar på att ett mer individanpassat ledarskap skapar mer motivation inom den studerade kontexten. Genom att individanpassa och involvera idrottarna i större grad visar fynden i studien på en större motivation till fortsatt idrottande. I studien kunde en skillnad urskiljas mellan den individuella- och lagidrotten där graden av individanpassning generellt var bättre inom den individuella idrotten.   Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar med kunskap kring hur ledare kan anpassa sin ledarskapsstil i syfte att skapa motivation hos följarna, i detta fall inom en idrottskontext. Studien presenterar även förslag på vilka åtgärder som skulle kunna fungera och bidra till ett större kvarhållande av idrottare. Studien har även kunnat kontextualisera omfattande ledarskapsteorier inom det studerade ämnet. Det genererar en möjlighet till att besvara forskningsfrågan, men även utgöra en grund för framtida forskning inom ämnet.   Förslag på vidare forskning: Studiens frågeställning kan enligt oss besvaras med användningen av olika typer av forskningsmetoder. En kvantitativ forskningsmetod eller liknande kan generera en högre grad av generaliserbarhet i förhållande till populationen. Motivation samt ledarskap och dess implikationer på kvarhållandet av idrottare överlag är även en forskningsbar aspekt som bör beaktas. Det kan vara fördelaktigt att studera olika former av populationer inom samhällets ramar, för att bidra till en bredare förståelse inom ämnet. / Aim: Leadership is an important part of creating motivation amongst athletes. Against the background of the dramatic decline in athletes between the ages of 18-30 in organized sports, the study aims to find out what type of leadership that motivates these individuals. The study aspire to provide with a greater understanding of this issue which in the long run can lead to more individuals, in the studied target group, staying in sports and also generate positive results on public health.  Method: The study uses a qualitative research method in the form of semi-structured interviews. The interviews have been conducted with the help of a constructed interview guide based on the theoretical framework the study relates to. 10 different interviews were realized with respondents who are within the population in which the study intends to examine.    Results and conclusions: The results of the study showed that more individualized leadership creates more motivation within the studied context. By adapting to the individual and involving the athletes to a greater extent, the findings in the study showed a greater motivation for continued sports. In the study, a difference could be distinguished between the individual and team sports where the level of individual adaptation generally was better in the individual sport.  Contribution of the thesis: This study contributes with knowledge about leaders and how they can adapt their leadership style in order to create motivation within the followers, in this case within a sports context. The study also presents suggestions on what measures could work and contribute to greater retention of athletes. The study has also been able to contextualize extensive leadership theories within the studied subject. This generates an opportunity to answer the question in the study, but also form a basis for future research.   Suggestions for further research:We believe that different types of research methods can be applied to conduct this study.  A quantitative research method or similar can generate a greater degree of generalizability in relation to the population. Motivation and leadership and their implications for the retention of athletes in general is also a researchable aspect that should be considered. It can be beneficial to study different forms of populations within the framework of society, in order to generate a broader understanding of the subject.

Titel: Hybridarbete, det nya arbetssättet efter Covid-19. - Samspelet mellan situationsanpassat ledarskap, arbetsutförande och psykosocial arbetsmiljö. Problembakgrund: Covid-19 har inneburit en förändrad arbetssituation inom tjänstesektorn, vilket lett till att hybridarbete implementerats. Med ledarens centrala uppgift, att påverka de anställda att nå organisationens mål, förändras ledarskapet och i vilken kontext som ledarskapet utövas eftersom medarbetare delvis befinner sig på distans. Att arbeta på en hybridarbetplats innebär även en förändrad arbetsmiljö för de anställda. Hybridarbete och dess arbetsmiljö kan därmed identifieras som en utmaning för ledarskapet i syfte att påverka de anställdas arbetsutförande. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur medarbetarnas arbetsutförande kan påverkas av chefens situationsanpassade ledarskap och en förändrad psykosocial arbetsmiljö på en hybridarbetsplats.  Metod: Studien utgår från en kvantitativ metod med en abduktiv ansats. Enkätundersökningar har utformats i Microsoft Forms och besvarats av 70 respondenter, varav 60 medarbetare och 10 chefer, som använder sig av en hybridarbetsplats. Slutsats: Beroende på hur chefer anpassar sin ledarskapsstil, i termer av kommunikation, anpassningsförmåga, tillgänglighet och socialt stöd får det en positiv eller negativ inverkan på medarbetarnas arbetsutförande. Chefer bör beakta individens preferenser avseende den psykosociala arbetsmiljön, eftersom en god psykosocial arbetsmiljö stärker arbetsutförandet. / Title: Hybrid work, the new way of working after Covid-19. - The interplay between situational leadership, work performance and psychosocial work environment. Problem: Covid-19 has meant a changed work situation in the service sector, which has led to hybrid work being implemented. With the leader's central task, to influence the employees to achieve the organization's goals, the leadership changes and in which context the leadership is exercised because employees are partly at a distance. Working in a hybrid workplace also means a changed work environment for the employees. Hybrid work and these work environments can thus be identified as a challenge for leadership to influence employees' work performance. Purpose: The purpose of the study is to create an understanding of how employees' work performance can be affected by the manager's situation-adapted leadership and a changed psychosocial work environment in a hybrid workplace. Method: The study is based on a quantitative method with an abductive approach. Surveys were designed in Microsoft Forms and answered by 70 respondents, including 60 employees and 10 managers, who use a hybrid workplace. Results: Depending on how managers adapt their leadership style, in terms of communication, adaptability, accessibility and social support, it has a positive or negative impact on employees' work performance. Managers should consider the individual's preferences regarding the psychosocial work environment, as good psychosocial work environment strengthens work performance.

Problembakgrund: Covid-19 innebar att många företag blev tvingade till att införa arbete på distans. Kontorslandskapen ekade tomma och många chefer stod inför en stor utmaning – att leda på distans. Denna förändring gjorde att medarbetare fick upp ögonen för att styra över sin egen tid, och många anställda uppskattar att fortfarande få jobba på distans. Detta innebär att företag idag står vid ett vägskäl om vilket arbetssätt som ska gälla. Hybridmodell är det nya arbetssättet som kombinerar arbete på plats och på distans. Ledarskapet sätts återigen på prov, för att hitta nya strategier och metoder för att leda i två arbetsmiljöer parallellt med varandra. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för chefers ledarskap i en hybrid arbetsmiljö, och lyfta strategier i hur de kan balansera medarbetarnas behov med företagets intressen. Genom att undersöka hur pandemin har påverkat ledarskapet och medarbetarskapet, i avseende på tvingande distansarbete och vägen tillbaka till kontoret. Avsikten är att studien ska bidra med ny kunskap inom området ledarskap i relation till hybridarbete, genom att lyfta chefers erfarenheter och upplevelser med ledarskap i distans-och hybrid arbetsmiljö. Metod: Fallstudie Volvo cars, på plats, distans och hybrid. Kvalitativ metod, semistrukturerad intervju med fem chefer. Kvantitativ metod, enkät som besvarats av 28 medarbetare som ingår i chefernas team. Slutsats: Möjligheter med hybrid är att det kan vara en bra kompromiss mellan företag och medarbetare. Exempelvis om medarbetare upplever arbetsmiljön på arbetsplatsen som ett hinder för fokus och effektivitet med vissa arbetsuppgifter, medan de upplever att arbetsmiljön på arbetsplatsen gynnar samarbete och problemlösning. Detta visar studiens enkätundersökning. Det är också ett bra alternativ för att möta medarbetarnas behov av flexibilitet och mindre stress i vardagen. Att erbjuda flexibilitet anses attraktivt på arbetsmarknaden och att erbjuda det kan vara gynnsamt för företaget. Utmaning med en hybrid arbetsmodell är att det ställer höga krav på chefer. Intervjuer med chefer indikerar att förutsättningen för att det ska fungera är att ledare anammar ett situationsanpassat ledarskap och skapar strategier för att hantera flexibilitet. Dock finns det nyckelfaktorer som är avgörande för lyckat resultat: kommunikation, relationer, förtroende och socialt stöd. / Background: Covid-19 meant that many companies were forced to introduce remote work. The office landscape echoed empty, and many managers faced a major challenge - leading remotely. This change meant that employees began to realize the benefit of managing their own time, and many employees appreciate continuing to work remotely. This means that companies today are at a crossroad regarding which way of working will prevail. The hybrid model is the new way of working that combines on-site and remote work. Leadership is once again put to the test to find new strategies and methods to lead in two work environments simultaneously. Purpose: The purpose of the study is to gain an understanding of managers' leadership in a hybrid work environment and to highlight strategies in how they can balance the needs of employees with the interests of the company. By examining how the pandemic has affected leadership and employee behavior, regarding the forced remote work and the path back to the office. The intention is that the study will provide new knowledge in the area of leadership in relation to hybrid work, by highlighting managers' experiences and perceptions of leadership in remote and hybrid work environments. Method: Case study of Volvo cars, on-site, remote, and hybrid. Qualitative method, semi-structured interview with five managers. Quantitative method, a questionnaire answered by 28 employees who are part of the managers' teams. Conclusion: The opportunities with hybrid are that it can be a good compromise between companies and employees. For example, if employees experience the work environment at the workplace as an obstacle to focus and efficiency with certain tasks, while they feel that the work environment at the workplace promotes collaboration and problem-solving. This is shown by the study's questionnaire survey. It is also a good option to meet employees' needs for flexibility and less stress in everyday life. Offering flexibility is considered attractive in the labor market, and offering it can be beneficial for the company. The challenge with a hybrid work model is that it places high demands on managers. Interviews with managers indicate that the prerequisite for it to work is that leaders adopt situationally adapted leadership and create strategies to manage flexibility. However, there are key factors that are crucial for successful results: Communication, relationships, trust and social support.

Studiens syfte är att undersöka och skapa förståelse kring processerna för hur ledare lär sig vara ledare. Studien har som ambition att undersöka vad ledarna har lärt sig och hur dessa lärprocesser skett i ledarnas vardag. Nio stycken semistrukturerade intervjuer genomfördes med etablerade ledare inom olika branscher. En tematisk analys skildrade hur erfarenheter genom handlande i vardagen tillsammans med reflektion var de främsta processerna som ansetts avgörande för hur ledarna lärt sig vara ledare. Dessutom har villkor som viljan att leda och viljan att lära haft en central roll. Resultatet visade att förmågor som studien tolkar som mer mjuka värden har utvecklats över tid hos ledarna. Ledarna indikerar att personlig mognad, erfarenhet, reflektion och en vilja att lära varit bidragande till deras lärande och utveckling. / The purpose of the study is to investigate and create an understanding of the processes by which leaders learn to be leaders. The study also aims to examine what the leaders have learned and how these learning processes have occurred in the leaders' everyday lives. Nine semi-structured interviews were conducted with established leaders in various industries. A thematic analysis depicted how experiences through actions in everyday life together with reflection were the main processes considered decisive for how the leaders learned to be leaders. In addition, conditions such as the will to lead and the will to learn have played a central role. The result showed that abilities that the study interprets as softer values have developed over time in the leaders. The leaders indicate that personal maturity, experience, reflection and a willingness to learn contributed to their learning and development.