<p>Studier finns som visar en tydlig bild på att det självmordspreventiva arbetet inom skolan är på låg nivå. Denna studie berör områden som suicidala risk- och skyddsfaktorer inom ungdomarnas skolmiljö och skolans preventiva arbete. Syftet med studien är att undersöka om det förekommer några förebyggande åtgärder för att förhindra självmord i gymnasieskolor inom Västra Götalands Region. Samt att undersöka kunskap och erfarenheten hos lärarna kring detta fenomen. Studien har genomförts genom ett antal enkätintervjuer av kvantitativ art, informanterna är lärare inom gymnasieskolor. Resultatet visade att det finns skillnader inom lärarnas erfarenhet av självmord av elever och deras kunskap kring fenomenet. Vidare visades det att hälften av de deltagande lärarna ej arbetar med en utarbetad plan för självmordsprevention.</p>

Studier finns som visar en tydlig bild på att det självmordspreventiva arbetet inom skolan är på låg nivå. Denna studie berör områden som suicidala risk- och skyddsfaktorer inom ungdomarnas skolmiljö och skolans preventiva arbete. Syftet med studien är att undersöka om det förekommer några förebyggande åtgärder för att förhindra självmord i gymnasieskolor inom Västra Götalands Region. Samt att undersöka kunskap och erfarenheten hos lärarna kring detta fenomen. Studien har genomförts genom ett antal enkätintervjuer av kvantitativ art, informanterna är lärare inom gymnasieskolor. Resultatet visade att det finns skillnader inom lärarnas erfarenhet av självmord av elever och deras kunskap kring fenomenet. Vidare visades det att hälften av de deltagande lärarna ej arbetar med en utarbetad plan för självmordsprevention.

Mellan 1300-1500 personer avlider varje år i Sverige till följd av självmord. Det innebär att betydelsefulla medmänniskor och viktiga samhällsresurser försvinner. Denna studie undersöker det självmordsförebyggande arbetet på nationell och lokal nivå i Sverige. Den kvalitativa undersökningen har skett genom textanalys av en nationell rapport med nio suicidpreventiva strategier. Rapporten har tagits fram på regeringens begäran. Semistrukturerade samtalsintervjuer har vidare ägt rum med åtta personer inom Västerås kommun och landstinget i Västmanland. Detta för att ta reda på hur implementeringsnivån av suicidprevention ser ut i empirin. Gemensamt för intervjupersonerna är att samtliga besitter någon form av yrkeserfarenhet i relation till suicidfrågor. Resultatet i analysen har framställts med hjälp av en intersektionell teoribildning. Ett intersektionellt perspektiv medvetandegör kön, klass, etnicitet och ålder samt skärningspunkterna dem emellan. Abstrakta förhållningssätt och en individualiserad neutralitet i regeringsrapporten har ställts i kontrast till de informella normer som framträtt under samtalsintervjuerna. Studien visar att suicidprevention på nationell nivå och implementeringsnivå skiljer sig åt. Slutsatsen är att resursfördelningar inom kommun och landsting påverkas av rådande köns-, klass-, etnicitets- och åldersnormer i samhället. Denna synvinkel hade inte varit möjlig att utforska genom att enbart granska den nationella nivåns förhållningssätt till suicidprevention.

Titel: Ingen aning utan spaning – Skolsköterskors självmordspreventiva arbeteFörfattare: Eberhard, Charlotte; Lundgren, SannaInstitution: Institutionen för vård och natur, Högskolan i SkövdeProgram: Examensarbete i omvårdnad, 15 HpHandledare: Källerwald, SusanneExaminator: Westin, LarsSidor: 22Månad och År: juni, 2013Nyckelord: Skolsköterska, självmordsprevention, elevhälsa_________________________________________________________________________Bakgrund: I rapporter som Nationellt centrum för Suicidforskning och Prevention av psykisk ohälsa (NASP) tagit fram, framgår att självmord är ett stort samhällsproblem bland barn och ungdomar. Unga individer spenderar en stor del av sin tid i skolan och förutom själva undervisningen utgör skolan en social plattform. Självmord är för såväl män som kvinnor den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen 15-24 år. Självmordsnära människor långt in i skeendet är ambivalenta till om de egentligen vill dö. Skolsköterskan kan vara den första person som upptäcker de elever som mår dåligt.Syfte: Syftet var att belysa skolsköterskors erfarenheter av arbetet med självmordsnära ungdomar och att arbeta med självmordsprevention.Metod: Sex intervjuer genomfördes med skolsköterskor. Datamaterialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats.Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre kategorier; Att fånga upp och möta eleverna, Att agera och överlämna och Att ge preventivt stöd till elever efter skett självmord.Konklusion: Självmord och självmordstankar förekommer hos gymnasieelever. Studien visar att skolsköterskan kan spela en mera aktiv roll än idag vad beträffar förebyggande arbete och krishantering för dessa elever. / Background: Reports made by National Centre for Suicide science and Prevention of physical illness (NASP) developed, shows that suicide is a major social problem among children and adolescents. Young people spend much of their time in school and in addition to actual teaching school is a social platform. Suicide is for both men and women, the most common cause of death in the 15-24 age group. Suicidal people is ambivalent as to whether they really want to die. The school nurse may be the first person who discovers the students who are depressed. Aim: The aim of this study was to highlight the school nurses ́ experiences of the work with suicide prone adolescents and to work with suicide prevention. Method: Six interviews were conducted with school nurses. Data were analyzed using qualitative manifest content analysis with an inductive approach. Results: From the analysis of the data emerged three categories; To catch up and meet the students, To act and communicate and To provide preventative support to students after suicide occurred. Conclusion: Suicide and suicidal ideation occurs in high school. The study shows that the school nurse can play a more active role than today in terms of prevention and crisis management for these students.

I Sverige ses en ökning av självmord i gruppen ungdomar och unga vuxna i åldern 15 till 24 år. Detta trots att frågor som rör självmord och självmordsprevention är något som uppmärksammats allt mer. Då skolan kan betraktas som en viktig arena för förebyggande arbete har vi valt att inrikta vår studie på hur skolkuratorer arbetar med frågor som rör självmord och självmordsprevention. Studiens syfte är att belysa hur skolkuratorer inom gymnasieskolan arbetar med självmordsprevention och hur de ser på sin kunskap inom detta område. Studien syftar även till att åskådliggöra skolkuratorers känslomässiga upplevelser i arbetet med självmordsprevention och frågor som rör självmord samt att ge en bild av hur skolkuratorer upplever sin roll i samverkan med andra aktörer kring elever som uppvisar ett suicidalt beteende. För att besvara studiens syfte användes semistrukturerade intervjuer där åtta skolkuratorer från tre olika kommuner intervjuades. Det material som samlades in under intervjuerna analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i fyra olika teman: ”att arbeta för liv”, ”att mötas i samtal”, ”självmord – ett ämne som väcker känslor” samt ”komplex roll”. För att få en djupare förståelse för det som framkommit inom ramen för dessa teman har resultatet analyserats med utgångspunkt i Hochschilds emotionssociologiska teori och begreppet emotionellt arbete, det socialkonstruktivistiska begreppet roll samt tidigare forskning. I resultatet framkommer att det finns en stor variation kring hur skolkuratorer arbetar med självmordsprevention samt hur de upplever sin kunskap kring detta. Det framkommer också att självmordsprevention är ett område som är eftersatt på vissa skolor trots att skolkuratorerna uttrycker en önskan om att arbeta mer med det. Skolkuratorerna ger en bild av att frågor som rör självmord främst lyfts i individuella samtal med elever och att dessa samtal kan väcka starka känslor och att det då blir viktigt med adekvat stöd från exempelvis övriga elevhälsoteam, något som skolkuratorerna i viss mån upplever saknas. En faktor som skolkuratorerna lyfter fram som väsentlig i det preventiva arbetet är samverkan med andra aktörer såsom barn- och ungdomspsykiatrin eller socialtjänst. Denna samverkan är dock något som skolkuratorerna beskriver kan vara problematiskt. Våra slutsatser är att det behövs ett ökat fokus på preventivt arbete rörande självmord och möjlighet till kunskapsutveckling för skolkuratorer, att skolkuratorer behöver få möjlighet till mer stöd gällande dessa frågor i arbetet med enskilda elever samt att samverkan mellan skola och andra aktörer behöver utvecklas för att utveckla en fungerande struktur för omhändertagande av elever som uppvisar ett suicidalt beteende.

I Sverige ses en ökning av självmord i gruppen ungdomar och unga vuxna i åldern 15 till 24 år.Detta trots att frågor som rör självmord och självmordsprevention är något somuppmärksammats allt mer. Då skolan kan betraktas som en viktig arena för förebyggande arbetehar vi valt att inrikta vår studie på hur skolkuratorer arbetar med frågor som rör självmord ochsjälvmordsprevention. Studiens syfte är att belysa hur skolkuratorer inom gymnasieskolanarbetar med självmordsprevention och hur de ser på sin kunskap inom detta område. Studiensyftar även till att åskådliggöra skolkuratorers känslomässiga upplevelser i arbetet medsjälvmordsprevention och frågor som rör självmord samt att ge en bild av hur skolkuratorerupplever sin roll i samverkan med andra aktörer kring elever som uppvisar ett suicidalt beteende.För att besvara studiens syfte användes semistrukturerade intervjuer där åtta skolkuratorer fråntre olika kommuner intervjuades. Det material som samlades in under intervjuerna analyseradessedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i fyra olika teman: ”att arbeta förliv”, ”att mötas i samtal”, ”självmord – ett ämne som väcker känslor” samt ”komplex roll”. Föratt få en djupare förståelse för det som framkommit inom ramen för dessa teman har resultatetanalyserats med utgångspunkt i Hochschilds emotionssociologiska teori och begreppetemotionellt arbete, det socialkonstruktivistiska begreppet roll samt tidigare forskning.I resultatet framkommer att det finns en stor variation kring hur skolkuratorer arbetar medsjälvmordsprevention samt hur de upplever sin kunskap kring detta. Det framkommer också attsjälvmordsprevention är ett område som är eftersatt på vissa skolor trots att skolkuratorernauttrycker en önskan om att arbeta mer med det. Skolkuratorerna ger en bild av att frågor som rörsjälvmord främst lyfts i individuella samtal med elever och att dessa samtal kan väcka starkakänslor och att det då blir viktigt med adekvat stöd från exempelvis övriga elevhälsoteam, någotsom skolkuratorerna i viss mån upplever saknas. En faktor som skolkuratorerna lyfter fram somväsentlig i det preventiva arbetet är samverkan med andra aktörer såsom barn- ochungdomspsykiatrin eller socialtjänst. Denna samverkan är dock något som skolkuratorernabeskriver kan vara problematiskt.Våra slutsatser är att det behövs ett ökat fokus på preventivt arbete rörande självmord ochmöjlighet till kunskapsutveckling för skolkuratorer, att skolkuratorer behöver få möjlighet tillmer stöd gällande dessa frågor i arbetet med enskilda elever samt att samverkan mellan skola ochandra aktörer behöver utvecklas för att utveckla en fungerande struktur för omhändertagande avelever som uppvisar ett suicidalt beteende.

Bakgrund: I Sverige minskar årligen självmorden totalt men bland 15–24-åringar kan en viss ökning ses. Bakom självmord ligger oftast depression men även utanförskap, känsla av hopplöshet och annat emotionellt lidande som kan utlösa suicidalitet. Statistiskt sett har självmordsförsöken, den enskilt största risken för fullbordat självmord, ökat kraftigt främst hos flickor. Viktigt är att ha kunskap om riskgrupper och symtom för att tidigt kunna identifiera självmordstankar och på så sätt rädda liv. Det förebyggande arbetet med att identifiera riskgrupper och förstå hur elevens situation ser ut, se dennes livsvärld, är något som skolsköterskor gör via de hälsobesök som erbjuds alla elever.   Syfte med denna studie var att beskriva hur skolsköterskor upplever att de identifierar och bemöter skolelever med självmordstankar.   Metod: Material samlades via elva asynkrona mailintervjuer och analyserats enligt fenomenologisk metod.   Resultat: Skolsköterskorna i studien upplevde att de behövde bygga upp förtroende och tillit för att eleven skall öppna sig för samtal. Symtomen ansågs vara nedstämdhet, ilska, störande beteende, sömnstörningar med mera. Informanterna förmedlade ett mod att med direkta frågor våga fråga elever vid misstanke om självmordstankar, mod att stanna kvar i elevens lidande och mod att våga lita på sin intuition i bemötandet av elevens självmordstankar. / Background: In Sweden the mount of suicides are decreasing year on year however amongst 15-24 year old's there is an increase. The underlying cause for suicides is commonly depression but also social exclusion, feelings of hopelessness and other emotional suffering. Statistically speaking suicide attempts, the sole biggest risk for completed suicide, has increased mainly in girls. It is important to have knowledge about high risk groups and symptoms to be able to identify suicidal thoughts as early as possible in order to save lives. The preventative work done by identifying high risk groups and understanding the pupil's individual situation, see their lifeworld is something school nurses do through the health check-ups that are offered to all pupils.   Purpose was to find out school nurse´ experience in identifying and meet students with suicidal behaviour.   Method Materials have been collected through eleven asynchronous mail interviews and analysed according to phenomenological method.   Results: Most importantly was to build trust and confidence so that the pupil could open up and confide. Typical symptoms that was considered by the informants was dejection, anger, disorderly behaviour, sleep issues. School nurse has the courage in order to venture upon asking pupil's openly when there are suspicions regarding their suicidal thoughts but also courage to stay in the pupil's suffering and courage to trust their own intuition in the way the pupil's suicidal thoughts are received.

<p>I Sverige begår ca 1500 personer suicid per år, och 90 % av dessa har visat tecken på psykisk sjukdom. Av de som har gjort suicidförsök kommer ungefär hälften i kontakt med vården. Psykiatrisk omvårdnad syftar till att främja hälsa och lindra lidande och det behövs många olika färdigheter i arbetet med den suicidnära patienten, för att genom den terapeutiska relationen kunna ge en empatisk, säker och professionell omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som var viktiga i omvårdnadsarbetet med suicidnära patienter, ur ett patientperspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie. Den bestod av 13 vetenskapliga artiklar, 12 kvalitativa och en både kvalitativ och kvantitativ, publicerade mellan 1999-2008, som granskats, analyserats och bearbetats enligt Polit och Becks arbetsmodell. Resultatet visade på tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorin <em>Relation </em>bestod i subkategorierna <em>bemötande, bekräftelse </em>och<em> kommunikation</em>. Huvudkategorin <em>Aktivitet </em>bestod i subkategorierna <em>avledande sysselsättning </em>och <em>sömn/vila</em>. Huvudkategorin <em>Säkerhet</em> bestod i subkategorierna <em>personligt övervak, fysisk miljö </em>och <em>visitation</em>. Dessa kategorier visade vilka faktorer som suicidnära patienter upplevde som värdefulla för att minska deras suicidala tankar/handlingar och hur de önskade bli omhändertagna av omvårdnadspersonal.</p>

I Sverige begår ca 1500 personer suicid per år, och 90 % av dessa har visat tecken på psykisk sjukdom. Av de som har gjort suicidförsök kommer ungefär hälften i kontakt med vården. Psykiatrisk omvårdnad syftar till att främja hälsa och lindra lidande och det behövs många olika färdigheter i arbetet med den suicidnära patienten, för att genom den terapeutiska relationen kunna ge en empatisk, säker och professionell omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som var viktiga i omvårdnadsarbetet med suicidnära patienter, ur ett patientperspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie. Den bestod av 13 vetenskapliga artiklar, 12 kvalitativa och en både kvalitativ och kvantitativ, publicerade mellan 1999-2008, som granskats, analyserats och bearbetats enligt Polit och Becks arbetsmodell. Resultatet visade på tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorin Relation bestod i subkategorierna bemötande, bekräftelse och kommunikation. Huvudkategorin Aktivitet bestod i subkategorierna avledande sysselsättning och sömn/vila. Huvudkategorin Säkerhet bestod i subkategorierna personligt övervak, fysisk miljö och visitation. Dessa kategorier visade vilka faktorer som suicidnära patienter upplevde som värdefulla för att minska deras suicidala tankar/handlingar och hur de önskade bli omhändertagna av omvårdnadspersonal.

During 2010, 1446 people committed suicide in Sweden. Research shows that groups that are less favored in society have an increased risk of suicide. Social services often encounter groups of people that have a high risk of suicide, for instance welfare recipients or substance abusers. The purpose of this study was to shed light on how social workers talk about suicide and how this might affect interactions with suicidal clients. The study is based on qualitative interviews with five social workers in Stockholm. The results were analyzed using the theory of professional discretion and the perspective of existentialism. The most important results were that social workers do not think that they can help suicidal clients on their own, instead they need psychiatric help. Meeting with suicidal clients raises a lot of feelings and one way to cope with this is by distancing oneself from the client. The study also showed that suicide is a complex issue and it can be hard to find a position between the human right of autonomy and the will to help people. Continuity was viewed as an important factor, but due to the work load it can be hard to follow up these clients.