Syftet med föreliggande studie är att undersöka timing som aspekt av och transkription i relation till musik i tempo rubato. I studien undersöks en fyra veckor lång instuderingsperiod där ett stycke musik i tempo rubato lärdes in med utgångspunkt i en ljudande förlaga. Studien utgår från ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv och resultatet grundar sig på loggboksanteckningar samt ljud- och videoinspelningar från övningsperioden. Resultatet presenteras utifrån temana instudering och inlärning och utförande, och visar att olika instuderingsmetoder använts med olika syften, att inlärningen starkt påverkas av tidigare erfarenheter samt att musikens avsaknad av stadig puls medförde svårigheter som inte uppkommer i instudering av musik där tempot och pulsen är mer konsekvent. I resultatet framkommer även att transkriptionen haft stor inverkan på instuderingen genom det förhållande som finns mellan transkriptionen och upplevelsen av musiken. Slutligen diskuteras timing och transkription utifrån litteratur och tidigare forskning i ämnet, med tonvikt på livsvärldsperspektivet. / The purpose of the present study is to examine timing as an aspect of and transcription in relation to music in tempo rubato. The study examines a four week learning period wherein a piece of music in tempo rubato was practiced with the original recording being used as the starting point. The study is based on the phenomenological life world theory and its results are based on logbook entries as well as audio and video recordings made during the practice period. The results are presented from the themes studying and learning and performance and show that different practice methods were used for different purposes, that the learning process was strongly affected by earlier experiences and that the absence of a steady pulse in the music brought about difficulties that don’t occur in the study of music where the tempo and pulse is more consistent. The results also show that the transcription had a great impact on the learning process through the relation between the transcription and the experience of the music. Lastly, timing and transcription is discussed through literature presented in the background chapter, with an emphasis on the life world theory.

Under det här projektet har jag genomfört en studie där jag ska försöka lära mig spela bongos och congas genom en självstyrd lärprocess. Studien har genomförts i form av att jag har dokumenterat och kategoriserat min övning för att ta lärdom av lärprocessen både i egenskap av musiker och hur jag sedan kan använda min förvärvade kunskap pedagogiskt som lärare i framtida scenarion. Projektet har varit till stor hjälp för att tydligare åskådliggöra hur en lärprocess och dess komponenter kan se ut för mig för att effektivisera min egen övning och att införskaffa kunskap om hur jag genom självstyrt lärande kan lära mig ett nytt instrument. Att ha genomgått en lärprocess som denna har bidragit till att jag tydligare har kunnat identifiera vad i lärandet jag effektivt kan utföra på egen hand och vad som mer direkt kan kopplas till lärarens feedback och hur dennes input i vissa fall kan ha en särställning.

I denna studie har jag undersökt hur min egen övningsmotivation fungerar på mitt huvudinstrument. Jag har forskat i ämnet genom att använda mig av olika övningsmetoder samt dokumenterat mitt material med hjälp av en loggbok. Jag har därefter analyserat mitt material utifrån den tematiska analysen för att belysa några faktorer som jag anser vara relevanta och viktiga att titta på för att få en bild över hur min övningsmotivation fungerar. I studien presenterar jag litteratur och forskning som är relevant för temat övningsmotivation och diskuterar denna litteratur tillsammans med mitt resultat utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. / In this study I have explored how my motivation works when practising on my main instrument. In my research I have used different methods for practising and documented my material in a logbook. I have then analyzed my material trough the thematic analysis to be able to shine a light on some of the factors that I think are relevant och important to notice to be able to get a picture of how my motivation works. In the study I present literature and research that is relevant for the theme motivation and discuss this literature with my results from a phenomenological perspective.

Denna självstudie syftar till att undersöka vilka effekter tidpunkten för fysisk aktivitet kan ha på koncentrationsförmåga vid övning på instrument samt vilka förutsättningar och/eller hinder som finns för god koncentrationsförmåga. Studien tar utgångspunkt i två frågeställningar; 1) Hur upplever jag att tidpunkten för fysisk aktivitet inverkar på min koncentrationsförmåga vid övning på instrument? och 2) Vilka förutsättningar och/eller hinder för god koncentration upplever jag i min livsvärld? Studien genomfördes i två perioder där jag i period ett tränade innan skoldag och period två tränade efter skoldag. Studien är en fenomenologisk studie där dokumentation gjordes i form av en strukturerad loggbok. Studiens resultat redogörs för utifrån tre huvudteman; störningsmoment, förutsättningar för god koncentration, flow och tidpunkt för fysisk aktivitets påverkan på min koncentrationsförmåga. Alla huvudteman förutom tidpunkt för fysisk aktivitets påverkan på min koncentrationsförmåga innehåller underrubriker. Slutligen genomförs en diskussion av resultaten samt en presentation av studiens betydelse för mig och för framtida forskning. / The purpose of this self-study is to examine how time which physical activity is implemented affects my ability to concentrate. The study also examines what factors and/or obstacles are vital for good attention. This study is based on two issues; 1) Examine the effects varying hours of physical training have on my ability to concentrate when practicing an instrument? and 2) What conditions and/or obstacles are vital for good concentration? This study was implemented under two periods in which I performed physical training before and after my scheduled school day. This study is a phenomenological study which is documented in a structured logbook. The results of this study are made up of three main themes; disturbance, factors for good concentration, flow and how time which physical activity is implemented affects my attention. All main themes except how time which physical activity is implemented affects my attention has subthemes. At the end of this study is a discussion of the results and a presentation of the meaning of the study for me and coming studies.

Syftet med studien är att utforska min relation till min gitarr utifrån ett livsvärldsperspektiv. Mina frågeställningar är: Hur upplever jag min relation till min gitarr? och Vad sker med relationen under en period av utforskande? Studien utgår från ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv och metoden bygger på observationer av loggboksanteckningar. I resultatet presenteras teman som: En livsvärld tyngd av känslor och tankar, Att ta hand om min gitarr och vår relation, Om hur jag vill att det ska vara och om hur jag vill att det ska kännas med min gitarr, Min egen relation till gitarren och min relation till andra genom gitarren och Livsvärlden förändras. I sista kapitlet diskuteras resultatet utifrån reflektioner över teman som Om att ha kul med sitt instrument och Det kärleksfulla lugnet. / The purpose of the study is to explore my relationship with my guitar from a life-world perspective. The research questions are: How do I experience my relationship with my guitar? and What happens with the relationship for a period of exploration? Theoretical perspective is phenomenological life-world perspective and the method is observations of logbooks writings. The result is presented with the themes A life-world heavy of emotions and thoughts, Taking care of my guitar and our relationship, How I want it to be and how I want it to feel with my guitar, My own relationship to the guitar and my relationship to others through the guitar and The life-world is changing. In the last chapter, I discuss my results with the help of the themes About having fun with your instrument and Loving serenity.

Med detta masterprojekt har jag siktat på att göra ett album bestående av tolv låtar med syftet att skapa ett sammanhängande sound för mitt bandprojekt ”isolate”. Processen har varit en metod för att få djupare kunskaper om hur man skapar en sonisk signatur genom begränsning av konstnärliga och tekniska möjligheter. Detta examensarbete är en dokumentation av skrivprocessen, förproduktion, inspelning och ljuddesign, som undersöker min viktigaste fråga: Hur kommer jag till ljudet? Forskningen har genomförts som en autoetnografisk studie. Genom att fokusera de viktigaste instrumentrollerna på albumet har jag utforskat hur deras sound definierar albumets signatur och skapar ett soniskt narrativ. Inspelningen av albumet har genomförts både digitalt och analogt och jag har fokuserat mig på hur de tekniska verktygen främjar känslor i låtarna. I det här arbetet diskuterar jag även mitt ledarskap som musikproducent och musiker i bandsammanhang. / With this master’s project, I have been aiming for a record consisting of twelve tracks with the purpose of creating a coherent sound for my band project ”isolate”. The process of making this record has been a method to gain deeper knowledge on how to create a signature sound, limit myself in possibilities to gather inspiration and capture creativity. This thesis is a documentation of the writing process, pre-production, recording, and sound design, which investigates the main question: What brings me to the sound? The research has been done through an auto-ethnographic observation. By emphasising the main instrument roles on the record, I have been exploring how their sound defines the signature of the album and creates a sonic narrative. Both digital and analogue sound-shaping has been utilised during the recording stage and I have been focusing on how the technical tools facilitate emotions in the songs. This thesis also brings my leadership as a music producer, as well as musician in the band context, to the table.

I denna studie har jag undersökt vilka hinder som uppstår när jag spelar dubbelgreppsetyder på violin. Syftet med studien var att utveckla min förståelse för vilka hinder som uppstår samt att utveckla min tekniska förmåga i att spela dubbelgrepp. Studien genomfördes under höstterminen 2023 där respektive etyd övades på en timme om dagen i sju dagar. Processen dokumenterades genom videoinspelning och loggbok. Studien utgår från pragmatismen som teoretiskt perspektiv, samt litteratur och tidigare forskning om dubbelgrepp, fiolteknik, övning och musikaliskt lärande. För studiens resultat användes en praktisk epistemologisk analys. I studiens resultat framgår vilka hinder som uppstod i mötet med etyderna och hur jag handlade för att överbrygga dessa hinder. I diskussionen belyser jag dessa resultat i relation till den litteratur och tidigare forskning som presenteras i studien. / In this study I have investigated what obstacles occur when playing double-stop etudes on the violin. The purpose of this study was to increase my understanding of what obstacles occur and to develop my technical skills in playing double stops. The study was done in the fall semester of 2023, where I practiced each etude one hour a day for seven days. The process was documented with video recording and logbook. The study is based on pragmatism as a theoretical perspective, along with literature and previous research on double-stops, violin technique, practicing and musical learning. For the result of the study a practical epistemological analysis was being used. In the result of the study the obstacles that occurred are presented, along with the actions being used for overcoming those obstacles. In the discussion the results are illustrated in relation to the literature and previous research presented in the study.

Denna studie behandlar en sångares önskan att belysa och utveckla sina metoder och sin insikt i interpretation och dess betydelse för sång. Det är en självstudie som med hjälp av videoobservation dokumenterat åtta övningstillfällen av en musikallåt. Syftet är att ur ett designteoretiskt perspektiv identifiera vilka resurser som använts vid musikalisk och scenisk gestaltning, hur de används, samt dess inverkan på sången. Genom transkription och analys av det inspelade materialet skapas tre kategorier: materiella, kroppsliga, och språkliga resurser. I resultatet redovisas dessa kategorier och kopplas till sångteknik. Slutligen diskuteras resultatet i förhållande till designteori och relevant forskning.   Nyckelord: musikalisk- och scenisk gestaltning, interpretation, designteori, videodokumentation, självstudie, musikal / This study addresses a singers desire to highlight and expand their methods and insight into interpretation and its importance for singing. It is a self-study that, with the help of video observation has documented eight practice sessions of a musical theatre song. The purpose is to use design theory to identify what resources are used in musical- and theatrical interpretation, how they are used and their impact on the singing. Three categories are created by transcription and analysis of the recorded material: material, physical, and linguistic resources. In the result, these categories are reported and linked to song technique. Finally, the results are discussed in relation to design theory and relevant research.   Keywords: musical- and theatrical interpretation, interpretation, design theory, video documentation, self study, musical theatre