• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 50
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 53
  • 53
  • 53
  • 37
  • 27
  • 22
  • 20
  • 12
  • 12
  • 10
  • 10
  • 8
  • 8
  • 8
  • 7
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Visa att du ser mig : Patienters upplevelser av möten med sjuksköterskor på akutmottagningar

Tånghag, Karin January 2014 (has links)
Att vara patient på en akutmottagning kan innebära långa väntetider samt många möten med olika professioner. På svenska akutmottagningar är det en sjuksköterska som bedömer patienten vid ankomsten. Patienten har vid det första mötet förväntningar på sin kommande vård. Sjuksköterskans bemötande blir därför viktigt då patienten bildar sig en uppfattning som kommer att ligga till grund för hela vårdvistelsen. Det är därför av betydelse att det första mötet med vården blir så bra som möjligt. Trots detta ökar patientklagomålen inom den svenska akutsjukvården. Syftet med denna studien är att belysa patienters upplevelser av möten med sjuksköterskor på akutmottagningar. Uppsatsen är en litteraturöversikt som har sin grund i kvantitativa samt kvalitativa artiklar. Tretton artiklar valdes ut till resultatet. Dessa artiklar analyserades och sammanställdes. Resultatet presenteras med hjälp av sex teman. Dessa teman är, att bli sedd som person, att känna sig bortprioriterad, att bli lyssnad på, att erhålla tillräckligt med tid, att erhålla information samt sjuksköterskans yrkesskicklighet. I diskussionen diskuteras resultatet framförallt utifrån patienters upplevelser av att känna sig sedda. De vårdvetenskapliga begreppen vårdrelation, vårdande samtal, livslidande, sjukdomslidande samt vårdlidande lyfts fram. Studiens resultat styrks även i diskussionen med hjälp av primärkällor samt fyra vårdvetenskapliga artiklar. / Program: Sjuksköterskeutbildning
22

Kommunikation och delaktighet i mötet mellan sjuksköterska och patient med afasi

Johansson, Elin, Ivarsson, Madelene January 2009 (has links)
I Sverige drabbas ca 35000 människor av stroke varje år, av dem får 8000 afasi. Afasi ger talsvårigheter både i att förstå andra och att uttrycka sig. I vården möter sjuksköterskan ofta patienter med afasi och kommunikationen blir då inte lika självklar. Sjuksköterskans uppgift är att ha en kommunikation där de kan förstå varandra. Vårdrelationen är nödvändig för kommunikationen och för att göra patienten delaktig. Syftet är att beskriva kommunikationen mellan sjuksköterska och patient med afasi samt patientens delaktighet i vårdandet. Uppsatsen är en litteraturstudie och ansatsen är kvalitativ då syftet var att lyfta fram mänskliga erfarenheter och upplevelser. I innehållsanalysen framkom subteman och teman som sammanställts till ett nytt resultat.Samverkan, Igenkännande, Värdighet och självförtroende, Trygghet och förtroende, Beröring och kroppsspråk och Tidsaspekten var de subteman som framkom ur analysen och som skapade de två temana, Ömsesidig relation och Ickeverbal förmedling. Detta har visat sig vara det centrala i kommunikationen med en patient som har afasi. Resultatet visar att kommunikationen i vårdrelationen är grunden för allt vårdande, och förmodligen är det ännu viktigare för en patient med afasi. En vårdande relation behövs för att patienten ska känna förtroende och tillit till sjuksköterskan. Att få stöd som ger ökat självförtroende och att vara delaktig i sin vård är nödvändigt för att kunna kommunicera och förstå varandra. Att känna igen och att ha tillit till sjuksköterskan underlättar i vårdrelationen och kommunikationen. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>
23

Svåra samtal - en del av sjuksköterskans vardag : En intervjustudie / Difficult communication - a part of the nurses´ workday : An interview study

Andersson, Lisa, Nilsson, Sara January 2008 (has links)
I det dagliga arbetet och som en del av omvårdnaden måste sjuksköterskan samtala med patienterna. Samtal kan vara väldigt svåra, vissa samtal är svårare än andra. För att oerfarna sjuksköterskor lättare skall kunna relatera och hantera dessa samtal i yrkeslivet var syftet med studien att beskriva vad sjuksköterskor anser vara det svåraste i svåra samtal. Ett fåtal studier beskriver vad sjuksköterskor anser vara svåra samtal och ingen studie har funnits som beskriver vad de anser vara det svåraste i dessa samtal. En kvalitativ metod valdes och innehållsanalys användes som metodanalys. Studien innefattar intervjuer med sex sjuksköterskor från ett sjukhus i västra Sverige. Resultatet av analysen visar sex huvudkategorier som innehåller sex sjuksköterskors beskrivning av vad det svåraste är i svåra samtal. Kategorierna är: samtal när personkemin inte stämmer, hoppfulla samtal vid negativa besked, samtal med arga patienter, känsliga samtal, försonande samtal med anhöriga och närvara i samtal under tidsbrist. Alla sjuksköterskorna upplevde att det svåraste i alla samtalen var att vara närvarande i samtalet för att behålla patientens hopp och få patienten att försonas med sin situation. / In the daily work of a nurse, talking to patients is part of the nursing care. Communication can be very difficult, and some conversations are harder than others. To make it easier for inexperienced nurses to relate and handle these conversations it’s important to establish what conversations nurses consider difficult and what the most challenging aspects are, and this was the aim of this study. Only a few previous studies describe what nurses consider difficult communication, and none of them focus on what the nurses perceive as the most challenging aspects. A qualitative method was chosen and content analysis was used as an analyze method. The study comprises interviews with six nurses in one hospital in the west of Sweden. The results of the analysis show six main categories which contain six nurses’ descriptions of what they consider to be the most difficult communication. The categories are: communication when the personal chemistry don’t match, hopeful communication when delivering negative notification, communicating with angry patients, sensitive communication, conciliating communication with relatives, and being presence in communication under stress. What all nurses found most challenging was, to be present in the conversation to keep the patients hope and help the patient accept their situation.
24

Främjande respektive hindrande aspekter i sjuksköterskans kommunikation med patienter inom palliativ vård. / Possibilities and hindrencies in the communications among nurses and patients in palliative care.

Boza Flores, Guisella January 2009 (has links)
No description available.
25

Distriktssköterskan och den äldre personen i den basala hemsjukvården : En forskningsöversikt

Damgaard, Karin, Sandberg, Elizabeth January 2013 (has links)
No description available.
26

Att belysa vuxna patienters upplevelse av sjuksköterskors omvårdnad vid diabetes mellitus typ 2

Carlsson, Mona, Vestin, Carina January 2014 (has links)
Abstrakt Introduktion/bakgrund: År 2013 fanns det enligt World Health Organisation (WHO, 2013) 347 miljoner människor i världen som hade av någon form av diabetes. 353 000 vuxna personer med diabetes fanns år 2012 registrerade Sverige via Nationella diabetesregistret. Den vård och utbildning som gavs till patienter skullevara baserad på de svenska nationella riktlinjerna för vård och behandling av diabetes. I Sverige var det oftast sjuksköterskorna som planerade och ledde omvårdnaden för personer med diabetes typ 2. Omvårdnaden skulle även leda till att patienterna kunde ta hand om sin egenvård. Syfte: Syftet var att belysa vuxna patienters upplevelse av sjuksköterskors omvårdnad vid diabetes typ 2. Metod: Sökningar gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design granskades och kvalitetsbedömdes för att sedan sammanställas till en litteraturöversikt.  Resultat: Fem teman framkom: Upplevelser av att kunna bestämma själv, bli sedd som person, få stöd av sjuksköterskor, få- och ta till sig kunskap av sjuksköterskor, samt bemötande av sjuksköterskor. Diskussion: Patienter ville vara delaktiga i sin egenvård och ville bli accepterade för sina egna mål.  De ville även erhålla trygghet genom att få individuellt stöd av sjuksköterskor. Det fanns behov av att få individanpassad kunskap av sjuksköterskor. Slutsats: Personer som har Diabetes Mellitus typ 2 ville vara delaktiga i sin vård och hade mer eller mindre olika behov av att få stöd och kunskaper från sjuksköterskor. Personer med DMT2 såg sjuksköterskors omvårdnad som tillfredställande när den baserades på individuellt anpassat stöd och karaktäriserades av ett holistisk synsätt.
27

Svåra samtal - en del av sjuksköterskans vardag : En intervjustudie / Difficult communication - a part of the nurses´ workday : An interview study

Andersson, Lisa, Nilsson, Sara January 2008 (has links)
<p>I det dagliga arbetet och som en del av omvårdnaden måste sjuksköterskan samtala med patienterna. Samtal kan vara väldigt svåra, vissa samtal är svårare än andra. För att oerfarna sjuksköterskor lättare skall kunna relatera och hantera dessa samtal i yrkeslivet var syftet med studien att beskriva vad sjuksköterskor anser vara det svåraste i svåra samtal. Ett fåtal studier beskriver vad sjuksköterskor anser vara svåra samtal och ingen studie har funnits som beskriver vad de anser vara det svåraste i dessa samtal. En kvalitativ metod valdes och innehållsanalys användes som metodanalys. Studien innefattar intervjuer med sex sjuksköterskor från ett sjukhus i västra Sverige. Resultatet av analysen visar sex huvudkategorier som innehåller sex sjuksköterskors beskrivning av vad det svåraste är i svåra samtal. Kategorierna är: samtal när personkemin inte stämmer, hoppfulla samtal vid negativa besked, samtal med arga patienter, känsliga samtal, försonande samtal med anhöriga och närvara i samtal under tidsbrist. Alla sjuksköterskorna upplevde att det svåraste i alla samtalen var att vara närvarande i samtalet för att behålla patientens hopp och få patienten att försonas med sin situation.</p> / <p>In the daily work of a nurse, talking to patients is part of the nursing care. Communication can be very difficult, and some conversations are harder than others. To make it easier for inexperienced nurses to relate and handle these conversations it’s important to establish what conversations nurses consider difficult and what the most challenging aspects are, and this was the aim of this study. Only a few previous studies describe what nurses consider difficult communication, and none of them focus on what the nurses perceive as the most challenging aspects. A qualitative method was chosen and content analysis was used as an analyze method. The study comprises interviews with six nurses in one hospital in the west of Sweden. The results of the analysis show six main categories which contain six nurses’ descriptions of what they consider to be the most difficult communication. The categories are: communication when the personal chemistry don’t match, hopeful communication when delivering negative notification, communicating with angry patients, sensitive communication, conciliating communication with relatives, and being presence in communication under stress. What all nurses found most challenging was, to be present in the conversation to keep the patients hope and help the patient accept their situation.</p>
28

Faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient : - En litteraturöversikt / Factors that affect communication between nurse and patient : - A literature review

Jonsson, Ann, Nordquist Lind, Belinda January 2017 (has links)
Kommunikation är viktigt i sjuksköterskors arbete för att kunna ge och få information och se patienters behov av omvårdnad. Fungerar inte kommunikationen kan den bli ett hinder i interaktionen mellan sjuksköterska och patient. Syftet med studien var att sammanställa vilka faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Frågeställningar var: vilka faktorer underlättar och vilka faktorer försvårar kommunikationen? Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt och forskning inom ämnet söktes i två olika databaser, efter vilket även en manuell sökning utfördes. 13 artiklar analyserades och det inkluderade både kvantitativa och kvalitativa artiklar. Resultatet visade att underlättande faktorer var verktyg/hjälpmedel, förhållningssätt, kultur, känslor/intuition och omgivningsfaktorer och ledning. Försvårande faktorer var omgivningsfaktorer, ledning, språk, kultur och kön, tid, känslor, sjuksköterskors och patienters förhållningssätt. Slutsatsen av studien var att sjuksköterskor behöver stöd av varandra, organisatoriska förutsättningar och en egen medvetenhet för en fungerande kommunikation.
29

Humor i interaktionen mellan patient och sjuksköterska : En litteraturöversikt / Humor in the interaction between patient and nurse-A literature review : A literature review

Lindvall, Julia, Pettersson, Andrea January 2020 (has links)
Bakgrund: För att integrera med patienter använder sjuksköterskor olika tekniker så som  verbal  och  icke  verbal  kommunikation.  Relationen  mellan  sjuksköterska  och patient är en central faktor för att tillhandahålla god omvårdnad. Humor kan hjälpa att  främja  kommunikation  och  relation  mellan  patient  och  sjuksköterska. Syfte: Sammanställa  kunskap  om  användningen  av  humor  i  mötet  mellan  patient  och sjuksköterska. Metod: Litteraturstudien grundades på 11 vetenskapliga studier som analyserades med Whittemore och Knafl (2005) analysmetod. Resultat: Resultatet genererade  fyra  olika  kategoriersom  visade  att  humor  kan främjarelationen;  då humor skapar en känsla av sammanhållning och bidrar till en avslappnad atmosfär.Främjar  välmående  och  hälsa;  genom  att  öka  patienters  självkänsla,distanseraobehag  och  motivera  till  rehabilitering. Främjar  hantering  av  känslor;  då  humor hjälpte  patienter  att  uttrycka samthantera  rädsla och  ångest.  Sammanhang;  humor bör användas med försiktighet och det uppfattas och uttrycksolika.Slutsats: Humor är  ett  verktyg  som kan användasmellan  sjuksköterska  och  patient.  Humor  har positiva  effekter  så  som  att  det  är  relationsbyggande,  underlättar  kommunikation samt underlättar för patienter att visa och hantera känslor. Ytterligare forskning inom området  krävs  för  att  ge  en  förståelse  ochsäkerhet  för  användning  av  humor  för sjuksköterskor.
30

Bemötande på en akutmottagning

Ewald, Ann-Chatrine, Ljungdahl, Carina January 2011 (has links)
Dagligen söker många patienter sig till akutmottagning, dessa patienter är oftast oroliga och ångestfyllda. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kritiska aspekter av bemötande bl a gällande information, trygghet och bekräftelse hos patienter som söker på en akutmottagning. Granskning och bearbetning av 13 vetenskapliga artiklar genomfördes för att besvara syftet. Resultat av denna studie visar att många gånger brister det i informationen angående väntetider. Många känner sig otrygga och känner att de inte blir bekräftade som människa. Delaktighet i sin vård ansågs vara viktigt för känslan av bekräftelse. Resultatet av denna studie är att sjuksköterskan kan med enkla åtgärder såsom ta sig tid till att informera, ge trygghet och bekräftelse till patienten kan det leda till en ökad tillfredsställelse hos patienter som söker på akutmottagning. / Daily many patients seek an emergency department; these patients are often worried and anxious.The aim of this literature review was to describe critical aspects of reception among other things, current information, security and confirmations to patients at an emergency department. To answer the aim 13 scientific articles were analyzed and scrutinized. The results showed that information about the estimated waiting time were absent in several cases. Furthermore, it also demonstrated that many patients felt unsafe since they meant they were not being confirmed as individuals. To be given the possibility to be involved in their own care was considered important and created a sense of confirmation. The results of this study showed that nurses in the emergency department may provide security and confirmation to the patient by applying simple manners, such as give information and take their time to inform and involve patients in their own care. These arrangements may lead to increased satisfaction among patients seeking an emergency department.

Page generated in 0.1021 seconds