BakgrundSjuksköterskans primära ansvar är omvårdnad. I takt med att den äldre befolkningen ökar i antal ställs större krav på akutmottagningar som förväntas ombesörja vården av dessa äldre människor. Detta ställer stora krav på sjuksköterskan som ska bedriva akutsjukvård och parallellt tillgodose äldre patienters omvårdnadsbehov. SyfteSyftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnaden av äldre patienter på akutmottagningen. MetodDetta examensarbete har genomförts som en strukturerad litteraturöversikt med inslag avliknande metodik som används vid systematiska översikter. Databaserna som användesvar CINAHL och Pubmed. Litteraturöversikten är baserad på tio artiklar där fem är kvalitativa, två är kvantitativa och tre är mixad metod. ResultatI resultatet av denna litteraturöversikt framträder två huvudkategorier; sjuksköterskans utmaningar och komplexiteten av att vårda äldre patienter som presenteras med tillhörande underkategorier. SlutsatsAkutmottagningar bedriver akutsjukvård där tidsbrist, resursbrist och hög arbetsbelastning är ett faktum. Sjuksköterskorna står inför stora utmaningar när äldres mest grundläggande omvårdnadsbehov måste prioriteras bort för att vårda de mest akut sjuka och skadade patienterna. De äldre patienterna beskrivs som komplexa där kognitiv nedsättning och samsjuklighet medför svårigheter för sjuksköterskorna att vårda denna patientgrupp. Dessutom är inte akutmottagningens miljö anpassad för den äldres patientens behov. / BackgroundNurse´s primary responsibility is nursing care. As the elderly population increases in number, the demands become greater on the emergency department that provide care for elderly people. This places great demands on the nurse who must provide emergency medical care and at the same time meet the nursing needs of elderly patients. AimThe aim of this study was to describe nurses´ experiences of caring for elderly patients in the emergency department. MethodThis essay has been carried out as a structured literature review with elements of similar methodology used in systematic reviews. The databases that were used were CINAHL and PubMed. This literature review is based on ten articles where five are qualitative, two are quantitative and three are mixed methods. ResultsThe results of this literature review show three main categories: Nurse´s challenges, the complexity and the environment of the emergency department which was presented with associated subcategories. ConclusionsEmergency departments provide emergency medical care where lack of time, resources and high work is a fact. Nurses are faced with great challenges when the most basic nursing needs of the elderly patients must be prioritized away to care for the most acutely ill and injured patients. The elderly patients are described as complex, where cognitive impairment and comorbidity make it difficult for the nurses to care for this patient group. In addition, the environment of the emergency department is not adapted to the needs of the elderly patients.

Hjärtstopp är en kritisk situation och sjuksköterskan kan vara den första personen på plats att behöva agera och ta initiativ. Sjuksköterskan har ett ansvar att hålla sig uppdaterad och kunna följa de senaste riktlinjerna avseende livräddande åtgärder, samt leda omvårdnadsarbetet. Viktigt är att förstå hur denna akutsituation erfars utifrån sjuksköterskans perspektiv. Syftet är därför att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att hantera hjärtstopp inom sjukhusvården. För möjlighet att besvara syftet användes en litteraturöversikt som metod för att kunna sammanställa redan befintlig forskning inom området. Både kvalitativ och kvantitativ forskning inkluderades från databaserna Cinahl och Medline för att skapa en helhetsbild. Denna studies resultat visar på sjuksköterskors erfarenheter av olika känslors påverkan samt betydelse av organisatoriska förutsättningar i händelse av ett hjärtstopp. Optimala organisatoriska förutsättningar, utbildning och debriefing har visat sig vara viktigt för sjuksköterskans möjlighet att bedriva en trygg och säker vård, samt för känslomässigt stöd och utveckling.

Vården förflyttas idag ut från lasaretten och utförs alltmer i patientens hem. Hemmet som vårdmiljö innebär trygghet för patienten, men är komplext. För sjuksköterskan innebär vårdandet att möta patienten och skapa en god vårdrelation genom det vårdande samtalet där patientens livsvärld synliggörs. Med en alltmer ökande vård som utförs i hemmen så kan patientens privata sfär och trygghet äventyras. Denna litteraturöversikts syfte var att undersöka sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede i hemmiljö. Analysen resulterade i tre huvudteman: ”Organisation och omgivande faktorer i vårdandet”, ”Vardagen och vårdandet” och ”Patienten, hemmet och anhöriga”, som därefter delades upp i sju underteman. Ur resultatet sågs flera faktorer som påverkade sjuksköterskans upplevelser av vårdandet. Här identifierades vårdrelationen med patienten som viktig och att vårda med anhöriga nära patienten, men även yttre faktorer såsom begreppet tid runt vårdandet och teamarbete lyftes fram som betydande faktorer. Sjuksköterskan är i behov av stöd och utbildning för att kunna ge god vård. Teamarbete sågs som centralt och var viktigt för att möjliggöra en bra vårdrelation mellan sjuksköterskan, patient och anhöriga. Sammanfattningsvis visar studien på att sjuksköterskan upplever vårdandet som komplext, men att det är viktigt i vårdandet att sjuksköterskan bekräftar patienten och finns till för dennes behov för att patienten ska uppleva välbefinnande och god vård sista tiden i livet.

Bakgrund: Beröring är en form av icke-verbal kommunikation som sjuksköterskan ofta stöter på i vårdandet av andra. Beröring kan användas av sjuksköterskan för att exempelvis förmedla tröst eller förståelse. Man kan dela upp fysisk beröring i två former, instrumental och expressiv beröring, men dessa går inte att helt skiljas åt. Sjuksköterskan behöver ta hänsyn till att alla patienter inte kommer vara bekväma med beröring samt hålla deras integritet i åtanke.  Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur sjuksköterskan beskriver sina erfarenheter och upplevelser av fysisk beröring i en omvårdnadskontext.  Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som följde Polit och Becks niostegsmodell. 12 artiklar inkluderades och analyserades med tematisk analys enligt Braun och Clarke.  Resultat: Två teman identifierades: Vårdande möten och När beröring inte är självklart. Inom första temat identifierades tre subteman: Beröring är essentiellt för omvårdnad, En väg till patienten och För att lindra lidande. Inom andra temat identifierades två subteman: Ta hänsyn till patientens integritet och förutsättningar samt Osäkerhet hos män att använda beröring. Slutsats: Beröring är en essentiell del av sjuksköterskans arbete och förmågan att implementera det på ett gott sätt påverkas av faktorer som kön, integritet, religion och kultur. Den personliga preferensen hos sjuksköterskan påverkar hur de använder sig av beröring. / Background: Touch is a form of non-verbal communication that nurses often come across when caring for others. The nurse can use touch to convey comfort, understanding or to build a rapport with the patient. Physical touch can be divided into two categories, instrumental and expressive touch, but these two cannot be fully separated from each other. The nurse needs to consider that not all patients will be comfortable with being touched and to keep the patient’s integrity in mind.  Aim: The aim of this study was to illustrate how nurses describe their experiences of using physical touch in a caring setting.  Method: A literature review with a qualitative approach that followed Polit and Beck’s nine step model. 12 articles were included and analyzed using Braun and Clarke’s method of thematic analysis.  Results: Two themes were identified: Caring meetings and When touch isn’t a given. The first theme contains three subthemes: Touch is essential for nursing, A way to the patient and To ease suffering. The second theme contains two subthemes: Taking patient integrity and conditions into account and Insecurity in men in using touch.   Conclusions: Touch is an essential part of the nurses’ work, the ability to implement it well is affected by factors like gender, integrity, religion and culture. The nurse’s personal preferences influence how they use touch.

Bakgrund: Generellt betraktas flyktingar, asylsökande och papperslösa ingå i en sårbar population. Med hänsyn till det ökande antalet asylsökande i Sverige det senaste decenniet, kommer de flesta som arbetar inom hälso- och sjukvård troligen att möta patienter som har en flyktingbakgrund. Många yrkesgrupper i vården saknar däremot kunskaper om migrationens påverkan och vilka rättigheter patienten har. Sjuksköterskor måste ha förmågan att tillgodose patientens såväl fysiska, psykiska, sociala, andliga som kulturella behov, och göra detta på ett kulturellt känsligt sätt. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda flyktingar, asylsökande och papperslösa. Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs metod genomfördes. Arbetet baseras på tolv vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod från databaserna CINAHL och PubMed. Efter analys av materialet utkristalliserades teman och subteman. Resultat: Resultatet redogörs i form av två huvudteman med tillhörande subteman. Det första huvudtemat Erfarenheter av hinder i vårdmötet behandlar de olika hindrande faktorer för sjuksköterskan i mötet med patienter som är flyktingar, asylsökande och papperslösa. Det andra huvudtemat Sjuksköterskors känslomässiga reaktioner behandlar de subjektiva känslorna som väckts hos sjuksköterskorna i arbetet med denna patientgrupp. Diskussion: Resultatet tyder på att sjuksköterskorna erfor svårigheter i kommunikationen, samt svårigheter i att vårda på grund av olika syn på hälsa. Stereotypbilder och föreställningar om patienter kunde även förekomma, vilket påverkade vårdandet negativt. Dessa betydande fynd diskuteras i relation till Leiningers teori om transkulturell omvårdnad. / Background: In general, refugees, asylum seekers and undocumented migrants are considered to be a vulnerable population. With regards to the increasing number of asylum applicants during the last decade in Sweden, health care staff is likely to encounter individuals with a refugee background. Although, many working in health care have limited knowledge about the effects of migration and legal rights. Nurses are required to have the ability to meet patients’ physical, psychological, social, spiritual as well as cultural needs, and to deliver the care in a culturally sensible way. Aim: The aim of this bachelor’s thesis was to illustrate nurses’ experiences of caring for refugees, asylum seekers and undocumented migrants. Method: A literature review according to Friberg’s method was conducted. Twelve scientific articles of both qualitative and quantitative design are the foundation of this paper. Data was collected from the databases CINAHL and PubMed. Themes and subthemes were then formed after analyses of the material. Results: The results are presented in two main themes along with their subthemes. The first main theme Experiences of obstacles in caring describes various difficulties the nurses encountered while caring for patients who are refugees, asylum seekers and undocumented migrants. The second main theme The nurses’ emotional reactions describes subjective feelings the nurses expressed while working with patients who have this background. Discussion: The results show that nurses experienced difficulties in the communication and difficulties giving care related to different cultural views on health. Stereotyping and bias of patients could also occur among nurses, which affected the care negatively. These consequential findings are discussed in relation to Leininger’s theory of transcultural nursing.

BVC-sjuksköterskan möter många föräldrar som har frågor om kostintroduktion till spädbarn, en av BVC- sjuksköterskans uppgifter är att undervisa föräldrar i kostfrågor. Studier har visat att föräldrar upplever att de får olika råd från BVC-sjuksköterskor, vilket kan göra föräldrarna osäkra på vilka råd de ska följa. Syftet med pilotstudien var att beskriva BVC-sjuksköterskans erfarenheter av att ge kostråd till föräldrar vid introduktion av fast föda till spädbarn. Fyra intervjuer genomfördes med BVC-sjuksköterskor inom barnhälsovården i Region Halland. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. BVC-sjuksköterskorna upplevde att de gav god kostrådgivning till föräldrarna, varje familj sågs som unik och informationen anpassades till familjen på ett sätt som främjade föräldrarnas förmåga att följa barnets utveckling och identifiera barnets behov för en optimal introduktion av fast föda. Resultatet redovisas under kategorierna: strukturella faktorers betydelse för kostintroduktionen och familjens resurser och behov vid kostintroduktionen. En framtida fullskalig undersökning inom området skulle kunna ge underlag för strukturella förändringar inom BVC- verksamheten och utökade utbildningsinsatser för de som arbetar med eller kommer att arbeta med kostrådgivning vid introduktion av fast föda för spädbarn. / Child Health Nurses meet many parents with questions about infant´s food introduction, one of the child health nurse´s tasks is to educate parents on nutrition issues. Studies have shown that parents feel that they get different advice from Child Health Nurses, which can make them uncertain about which advice to follow. The aim of this pilot-study was to describe Child Health Nurse´s experiences of giving nutrition advice to parents at the introduction of solid foods to infants. Four interviews were conducted with Child Health Nurses within Child Health Servicesin Region Halland. Qualitative content analysis was used to analyze the text. The result of the pilot study shows that the Child Health Nurses felt that they gave good nutrition information to the parents related to structural factors of importance in food introduction and family resources and needs at food introduction. A future full-scale survey in the field could provide a basis for structural changes within the Child Health Services and enhanced educational initiatives for both Child Health Nurses and Child Health Nurse students.

ABSTRAKT Titel: Sjuksköterskans erfarenheter av mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Bakgrund: Våld i nära relationer är idag ett globalt folkhälsoproblem. En tredjedel av världens kvinnor har någon gång utsatts för fysiskt eller sexuellt våld i en nära relation och det är stor sannolikhet att man som sjuksköterska kommer möta dessa våldsutsatta kvinnor. Sjuksköterskan har en viktig roll i mötet med utsatta kvinnor och befinner sig i en unik position när det gäller att identifiera våld i nära relation och för att ge en adekvat omvårdnad.                                                                                                                                                                                                                      Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer.                                                                                                                                                                                Metod: Studien var en litteraturstudie som baserades på en kvalitativ innehållsanalys med 10 artiklar som låg till grund för resultatet.                                                                                                                                                                         Resultat: Tre domäner och nio underkategorier identifierades. Domänerna innefattade: Förhållningssätt i mötet, Känslor som uppstår i mötet och Behov av kunskap och stöd.                                                                                                                                                   Konklusion: Behovet av utbildning tydliggjordes då mer kunskap möjliggör för ett bättre bemötande och bättre hantering av de känslorna som sjuksköterskorna upplevde i mötet med de utsatta kvinnorna och kan därmed möjliggöra för en adekvat vård.  Nyckelord: Våld i nära relationer, Sjuksköterskans erfarenheter, Våldsutsatta kvinnor

Sammanfattning Bakgrund: Inom akutsjukvård behandlas och vårdas kritiskt sjuka eller skadade patienter till följd av trauma eller sjukdom. Sannolikt kommer de i sällskap av närstående som kan vara oroliga och rädda. Om patienten dessutom plötsligt avlider kan situation bli traumatisk för närstående och resultera i bestående men. Omhändertagande av närstående i dessa situationer är därför av stor vikt och ligger inom sjuksköterskans kompetensområde. Genom att belysa sjuksköterskans erfarenheter av dessa möten syftar vi till att få en djupare förståelse och öka kunskapen inom omhändertagandet av närstående i samband med plötsliga dödsfall. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta närstående i samband med dödsfall inom akutsjukvård, med särskilt fokus på plötslig död.  Metod: Elva vetenskapliga artiklar har analyserats i enlighet med Fribergs (2017) metod och sammanställts i en litteraturöversikt. De använda databaserna var CINAHL Complete, Medline with Full Text samt PubMed. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades i resultatet.  Resultat: Denna litteraturöversikt resulterade i fyra huvudteman: sjuksköterskans upplevelser och uppfattning av dödsfall. Arbetsrelaterade faktorer med underteman utbildning, erfarenhet och miljöns påverkan. Närvaro av närstående med underteman vid återupplivningsförsök och hos döende patienter Sjuksköterskans roll i mötet med närstående med underteman sjuksköterskans kommunikativa roll och sjuksköterskans praktiska roll. Diskussion: I metoddiskussionen diskuterades styrkor och svagheter med litteraturöversikten. Styrkorna låg i författarnas gemensamma arbete att hitta relevanta vetenskapliga artiklar samt att vidare minska risken för språkliga feltolkningar då artiklarna var skrivna på engelska. I resultatdiskussionen diskuterade författarna den emotionella påverkan sjuksköterskor kan uppleva samt sjuksköterskans roll i samband med plötsliga   dödsfall. Vidare diskuterades hur närstående kunde påverkas av bristen på avskildhet inom akutsjukvården och hur det kunde relateras till Roys adaptionsmodell. Resultatet diskuterades även mot bakgrunden samt annan forskning.   Nyckelord: Sjuksköterskans erfarenheter, närstående, akutsjukvård, plötslig död. / Abstract  Background: In emergency medical care critically sick or injured patients are being cared and treated for following trauma or disease. They are likely accompanied by their family members who can be frightened and scared. If the patient also suddenly dies the situation can be traumatic for the family members and result in lasting marks. The care of family members in these situations is there for important and this lies within the nurses’ area of   competence. By illustrating nurses’ experiences of these encounters we aim to receive a deeper understanding and knowledge in caring for family members in conjunction with sudden death.      Aim: The aim was to illustrate nurses’ experiences of encountering with family members in conjunction with death in emergency medical care, with a particular focus on sudden death. Method: Eleven scientific articles were analyzed in accordance with Fribergs (2017) method and complied in a literature review. The databases CINAHL Complete, Medline with Full Text and PubMed were used. Both quantitative and qualitative articles were included in the   result.   Results: This literature review resulted in four main themes: Nurses experiences and perception of death. Work related factors with subthemes education, experience and environmental impact. Presence of family members with subthemes during resuscitation attempts and with dying patients. Nurses role while encountering with family members with subthemes nurses communicative role and nurses practical role. Discussion: In the method discussion the authors discussed strengths and weaknesses with the literature review. The strengths were a joint effort to find relevant scientific articles and to further reduce the likelihood of linguistic misinterpretations when the articles were written in English. In the outcome discussion, the authors discussed the emotional impact nurses may experience as well as the nurse's role in the event of sudden deaths. Furthermore, it was discussed how family members could be affected by the lack of privacy in emergency medical care and how it could be related to Roys adaptation model. The result was also discussed against the background and other research. Keywords: Nurses experiences, family members, emergency medical care, sudden death.

Background: The daily nursing work includes managing of peripheral intravenous catheter, PIVC. It is the most widely used medical device and often the cause of healthcare associated infections. The most common procedure for inpatients care and used to provide fluid, medication, nutrition, or blood products. Aim: Describe nurses practice of use and management of PIVC. Method: Literature study based on 10 scientific articles worldwide. Results: Presents two themes: “Preparation and inplacement” and “Maintenance and aftercare”. Conclusion: The authors concluded that there were consistent shortcomings in the nursing of PIVC management. The aspects that the study data could demonstrate as factors for lack of care were stress, finances/availability of materials, and knowledge. / Bakgrund: I det dagliga omvårdnadsarbetet ingår hantering av perifer venkateter, PVK. Det är den mest använda medicintekniska produkten och ofta orsak till vårdrelaterade infektioner. Det vanligaste ingreppet för patienter som vårdas i slutenvården och används för att ge vätska, läkemedel, näring eller blodprodukter. Syfte: Beskriva sjuksköterskors hantering av PVK. Metod: Litterarutstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar världen runt. Resultat: Redovisar två teman: ”Förberedande och insättning” och ”Underhåll och eftervård” Slutsats: Författarna kom fram till att det fanns genomgående brister inom omvårdnaden av PVK hantering. De aspekter som studiens data kunde påvisa som faktorer för bristande omvårdnaden var stress, ekonomi/tillgänglighet till material, samt kunskap.

Bakgrund: Inom EU år 2020 uppskattades det finnas en brist på 970 000 hälso- och sjukvårdspersonal. Samtidigt rapporteras vårdskador som hade kunnat undvikas drabba 93 000–98 000 patienter varje år. Sjuksköterskor rapporterar att omvårdnad uteblir på grund av tidsbrist relaterat till hög arbetsbelastning och låg bemanning. Det är viktigt att alla inom hälso- och sjukvården arbetar för att minska vårdskador och skapa säker vård.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsmiljöns betydelse för säker vård.Metod: En litteraturstudie där 20 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ design inkluderades i resultatet.Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter av arbetsmiljöns betydelse för säker vård beskrivs genom kategorierna organisatorisk arbetsmiljö och psykosocial arbetsmiljö. Det framkommer att chefer och organisation har stor betydelse för att sjuksköterskor ska kunna arbeta för en säker vård. Större lyhördhet krävs från chefer och fler utbildningar för sjukvårdspersonalen, optimala bemanningsnivåer, teamsamarbete, mindre övertidsarbete och mindre arbetsstress.Slutsats: Sjuksköterskans erfarenheter om arbetsmiljöns betydelse för säker vård är att varje organisation och chef anses behöva öka sin lyhördhet och information till arbetstagarna samt ge dem trygghet och kompetens i att använda avvikelserapportering i större utsträckning. En arbetsmiljö med hög arbetsstress och arbetsbelastning påverkar sjuksköterskors förmåga att arbeta mot säker vård då avvikelser, missad eller utebliven vård riskeras. / Background: Within EU in 2020, there was an estimated lack of 970 000 healthcare workers. At the same time, it was reported that 93 000-98 000 patients each year was affected by care injuries that could have been avoided. Registered nurses reported that care is missed due to lack of time related to high workload and low staffing. It is important that everyone in health care work to reduce adverse events as well as to provide safe care.Aim: To describe registered nurses experiences concerning the importance of work environment to provide safe care.Method: A literature review where 20 scientific articles with both quantitative and qualitative design were included in the results.Results: Registered nurses experiences concerning the importance of the work environment regarding providing safe care are described through the categories organizational work environment and psychosocial work environment. It emerges that the managers and the organizations are of great importance in enabling nurses to provide safe care. More responsiveness is required from managers and more education for healthcare workers, optimal staffing levels, teamwork, less overtime work and less work stress.Conclusion: Registered nurses experiences concerning the importance of the work environment in their ability to provide safe care. Every manager and organization should consider increasing their responsiveness and communication with health care professionals and give them security and competence in using incidence reporting to a considerable extent. A work environment with high workplace stress and workload affect nurse’s ability to provide safe care and increases the risk for incorrect, missed care.