Bakgrund: Självskadebeteende är ett vanligt tillstånd som förekommer på grund av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa kan av vården och samhället upplevas svårt att hantera vilket medför ett sämre bemötande gentemot patienten. Därför är det viktigt att sjuksköterskor har kunskap och förståelse om psykisk ohälsa för att kunna förbättra patientens mående och minimera risken för försämring. Syfte: Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med självskadebeteende. Metod: Allmän litteraturöversikt baserad på sex kvalitativa artiklar samt fyra kvantitativa artiklar. Resultat: Resultatet består av åtta teman: sjuksköterskors attityder, en stigmatiserad kultur, utmaningar i vården, personalbrist och hög arbetsbelastning, prevention av självskada, överväldigande känslor, personcentrerad omvårdnad och sjuksköterskans förhållningssätt. Resultatet visar att negativa attityder hos sjuksköterskor ger en försämrad påverkan på patientens vård. Konklusion: Vikten av att implementera kunskap om självskadebeteende och psykisk ohälsa kan förändra attityderna hos sjuksköterskorna. Med ökad kunskap om självskadebeteende och psykisk ohälsa ökar förståelsen för patienten. Detta i sin tur leder till bättre vård för patienten och till en bättre arbetsrelaterad hälsa för sjuksköterska / Background: Self-destructive behavior is a common condition which occurs due to mental illness. Mental illness can be perceived as difficult by society and in care to manage which leads to poorer treatment towards the patient. It is therefore important that nurses have knowledge and understanding about mental illness to be able to improve the patient’s well-being and minimize the risk of deterioration. Aim: Nurses’ experiences of caring for patients with self-injurious behavior. Method: General literature review based on six qualitative articles and four quantitative articles. Findings: The result consists of eight themes; nurses’ attitudes, a stigmatized culture, challenges in healthcare, staff shortage and high workload, prevention of self-harm, overwhelming emotions, good care, and seeing the patient as a whole person. The result shows that negative attitudes among nurses have a worsening effect on the patient’s care. Conclusion: The importance of implementing knowledge about self-destructive behavior and mental illness can change the attitudes among the nurses. With increased knowledge about self-destructive behavior and mental illness increases understanding of the patient. This in turn leads to better care for the patient and to a better work-related health for the nurse.

Bakgrund: Personcentrerad vård är ett relativt nytt begrepp inom omvårdnad och tillhör sjuksköterskans kärnkompetenser. Att vårda personcentrerat innebär att sjuksköterskan vårdar med ett helhetsperspektiv och ser hela människan; personen bakom patienten. Människans unika historia kan då komma till uttryck genom patientberättelsen. Patienterna upplever många gånger att sjuksköterskorna inte har tid att lyssna och samtala, vilket är grundförutsättning för att kunna vårda personcentrerat. Syfte:Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personcentrerat. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med deskriptiv syntes. Resultat: Resultatet genererade två teman och fyra subteman. Det första temat är Att sträva efter bättre förhållningssätt i mötet med tillhörande subteman; Egenskaper som är av värde för att förstå patientenoch Vikten av att ge mer tid till patienten.Det andra temat är Att ha en ömsesidig relation till patientenmed tillhörande subteman; Att se personen bakom patientenoch Att göra patienten delaktig. Slutsats: För att kunna vårda personcentrerat och se personen bakom patienten ansåg sjuksköterskorna att det krävdes en viss självkännedom. Att kunna ge av sin tid och vara genuint närvarande och lyssna till varje patient var betydelsefullt för att öka tryggheten och delaktigheten hos patienten. / Background:Person-centered care is a relatively new concept and is one of the core competencies for nurses. Person-centered caring means having a holistic perspective and see the person behind the patient which can generate the patients' unique history. The patients often find that the nurses do not have the time to listen and talk, which is essential to be able to provide a person-centered care. Aim:To describe nurses' experiences of providing care according to person-centered approach. Method:A qualitative literature study with descriptive approach. Results:The result generated two themes and four sub-themes. The first theme: To strive for better attitudes in the meetingcontains two subthemes; Qualities that are of value to understand the patientand The importance of giving more time to the patient.The second theme:Having a mutual relationship with the patientcontains two sub-themes; Seeing the person behind the patientand Making the patient involved. Conclusion:To be able to provide care according to person-centered approach and see the person behind the patient, the nurses considered that a certain amount of self-knowledge was required. Being able to give their time and be genuinely present and listen to each patient was important in order to increase the safety and participation of the patient.

No description available.

Bakgrund: Liverpool Care Pathway (LCP) är en vägledning för att vårda patienter i livets slutskede. Den är framtagen i syfte att överföra den palliativa modellen av vård till annan vårdkontext. LCP ger vägledning i kommunikation inom det multiprofessionella teamet, med anhöriga och med patienten som är döende. LCP utgör en guide för läkare om att förskriva läkemedel mot de vanligaste symtomen som kan uppträda i livets slut, för att förbättra symtomhanteringen.  LCP används idag i Sverige på flera håll inom olika ramar av vårdinrättningar. Syfte: Syftet var med denna litteraturöversikt att ur ett sjuksköterskeperspektiv beskriva vård i livets slutskede med tillämpning av Liverpool Care Pathway på akutvårdsavdelningar. Metod: Litteraturöversikt är ett examensarbete som grundar sig på nio vetenskapliga artiklar. De är utformade utefter en kvalitativ design och söktes från databaserna: PubMed, Cinhal, Medline och ProQuest Nursing & Allied Health Source. Datamaterialet har sedan analyserats och strukturerats upp samt sammanställts till ett resultat. Artiklarna är baserade på studier utförda i England, Nya Zealand och Italien. Resultat: Utifrån de valda vetenskapliga artiklarna identifierades sex olika huvudteman. Dessa var: kommunikation, dokumentation, medicinska riktlinjer och vård, ökat självförtroende, förbättrad vård och ökad kontinuitet av vård i livets slut. Diskussion:Artiklarnas relevans har diskuterats i relation till Sverige eftersom ingen av dem var gjord i Sverige. De huvudteman som identifierats diskuterades i förhållande till tidigare forskning och mot Erikssons definitioner av lidande och vårdande. / Background: The Liverpool Care Pathway is a guidance of care for the dying patient. It was created to transfer the hospice model of care into other hospital settings. LCP provides a pathway in communication within the multidisciplinary team, with relatives and the dying patient. LCP gives guidance for doctors to prescribe medication for the most common symptoms that can appear in the dying phase to improve symptom management. LCP is today used in several places in Sweden within different frameworks of medical facilities. Aim: The aim was to illustrate the use of Liverpool Care Pathway in an acute hospital setting from a nurse perspective. Methods: This essay is a systematic literature review and the data was based on nine articles of published research. The published articles were found in four different databases. These were: Pubmed, Chinhal, Medline and ProQuest Nursing & Allied Health Source. The data was then analyzed and structured into different main themes, and was then compiled into a result. The articles were based on studies made in England, New Zealand and Italy. Results: When analyzing the articles six different main themes emerged. These were: communication, documentation, increased self-confidents, medical guidelines and care, improved end-of-life care and improved continuity in the care of the dying. Discussion: The studies relevance to Sweden was discussed because none of them had been made in Sweden. The main themes were related to previous research and to Katie Eriksson's concept of suffering and care.

Bakgrund: I tidigare forskning beskrivs svårigheter i att vårda patienter med självskadebeteende. Utbildning och erfarenhet ses av sjuksköterskorna vara av stor vikt för ett professionellt agerande gentemot patienterna. Patienterna uppger svårigheter i att söka vård då de uppfattar självskadebeteendet som skambelagt och att de ofta får erfara ett oprofessionellt bemötande från omvårdnadspersonal. Tidigare forskning gällande patienter med självskadebeteende inom den rättspsykiatriska vårdkontexten är knapphändig och det finns behov av mer studier i ämnet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med självskadebeteende inom rättspsykiatrisk slutenvård. Metod: Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes. Deltagarna i studien var fem grundutbildade sjuksköterskor och fem specialistutbildade sjuksköterskor inom psykiatrisk vård. Insamlade data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Sjuksköterskorna erfar att det är viktigt i vårdandet av en patient med självskadebeteende att skapa trygghet hos patienten och att vara lyhörd inför patientens situation. Att vårda en patient med självskadebeteende ses av sjuksköterskorna som ett krävande arbete och det finns risk att känna sig otillräcklig. Slutsats: Omvårdnaden skulle vinna på att patientens berättelse får stå i centrum för vården. Skapandet av en trygg relation med patienten möjliggör förståelse för patientens självskadebeteende. Samarbete mellan kollegor ses kunna vara avgörande för hur vården bedrivs. Sjuksköterskorna efterfrågar mer kunskap i hur vården bäst utformas för patienter med självskadebeteende inom rättspsykiatrisk slutenvård. / Background: Previous research describes difficulties in caring for patients with self-harming behavior. Education and experience are seen by the nurses to be of great importance for a professional action towards the patients. Patients report difficulties in seeking care as they perceive the self-harming behavior as shameful and that they often experience unprofessional treatment from nursing staff. Previous research regarding patients with self-harming behavior in the forensic psychiatric care context is scarce and there is a need for more studies in the subject. Aim: To describe nurses experiences of caring for patients with self-harming behavior in forensic psychiatric inpatient care. Method: Ten semi-structured interviews were conducted. The participants in the study were five basic nurses and five specialized in psychiatric care. Collected data were analyzed on the basis of a qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The nurses experience that it is important in the care of a patient with self-harming behavior to create a feeling of security for the patient and to be sensitive to the patient's situation. Caring for a patient with self-harming behavior is seen by nurses as a demanding job and there is a risk of feeling inadequate. Conclusion: Nursing would benefit from the patient's story being at the center of care. The creation of a secure relationship with the patient enables an understanding of the patient's self-harming behavior. Cooperation between colleagues can be seen to be decisive for how care is conducted. The nurses demand more knowledge in how care is best designed for patients with self-harming behavior in forensic psychiatric inpatient care.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är ett legitimerat yrke, där det huvudsakliga ansvarsområdet är omvårdnad. Sjuksköterskan arbetar utifrån olika kompetenskrav och kärnkompetenser. Det är vanligt att sjuksköterskor säger upp sig, som kan ses som ett allmänt globalt problem. Många nyutexaminerade sjuksköterskor upplever ohälsa under sin första tid inom yrket, vilket även handledare och chefer har uppmärksammat. Syfte: Syftet var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter inom yrket på sjukhus. Metod: En kvalitativ litteraturbaserad metod användes, med Fribergs (2017) analysmetod för att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter. Tolv artiklar som söktes fram i databasen CINAHL analyserades. Resultat: Tre teman: Närstående och arbetsplatsen hade en betydande roll, Känslan av otillräcklighet och Organisatoriska faktorer av betydelse, samt i sju subteman: Positivt stöd, Bristande stöd, Den psykisk ohälsan var överväldigande, Att inte känna sig beredd och finna balans, Från självkritik till självsäkerhet, Teamet och kollegor och De brister som påverkade NeS och patientsäkerheten. Konklusion: Resultatet visade att negativa erfarenheter var övervägande, såsom ohälsa, självkritik och bristande färdigheter. Positiva erfarenheter kom aldrig utav sig självt, stödet var avgörande från kollegor, teamet och organisationen. / Background: The nurse profession is a registered profession, where the main area of responsibility is nursing. Nurses work on the basis of competence requirements and core competencies. There are many nurses resigning their jobs, which can be seen as a global problem. Many newly graduated nurses experience illness during their first time period, which has also been recognized by supervisors and managers. Aim: The aimwas to describe newly graduated nurses experiences within the profession on hospitals. Method: A qualitative literature-based method was used, with Friberg's (2017)analysis method to describe newly graduated nurses experience. Twelve articles that were sought out in the database CINAHL were analyzed. Findings: Three themes: Relatives and the workplace had a significant role, A feeling of inadequacy and Organizational factors of importance, and in seven subthemes: Positive support, Deficient support, The psychological illness was overwhelming, To not feel prepared and finding balance, From self-criticism to self-confidence, The team and colleagues and The shortcomings the af ected NeS and patient safety. Conclusion: The result have shown that negative experiences were predominant, such as illness, self-criticism and lack of skills. Positive experiences never came by itself, the support was crucial from colleagues, the team and the organization.

Bakgrund: Livets slutskede innebär den sena fasen inom palliativ vård. Tidigare forskning beskriver att patienter och anhöriga upplever tillfredsställelse med vården som ges i livets slutskede. Både patienter och anhöriga beskriver att de uppskattar när sjuksköterskor och vårdpersonal strävar efter att bygga en god relation, där hens behov tillgodoses i livets slutskede. Sjuksköterskan har som ansvar att främja hälsa, förebygga ohälsa och lindra lidandet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede på en vårdavdelning. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultat: I resultatet framkom det att sjuksköterskorna erfor att i en relation var det betydelsefullt att tillgodose patienters behov och önskemål. Att främja patientens välbefinnande erfors som en viktig del vid vårdandet i livets slut. De erfor också att ha ett samtal innebar att bjuda in och vara närvarande i samtalet med patienten. Sjuksköterskorna erfor också tacksamhet där de var stolta och nöjda över den vård patienter fick. Sjuksköterskorna erfor också känslomässiga begränsningar när brist på kunskap och erfarenheter, tidsbrist samt hög arbetsbelastning förekom vid vårdandet i livets slut. Slutsats: Sjuksköterskor erfor att vårda patienter i livets slutskede på en vårdavdelning som att vara närvarande och emotionellt involverade i vårdandet vid livets slut. / Background: The end-of-life intends the late phase of palliative care. Previous research describes that patients and their relatives experience satisfaction with the care provided at the end-of-life. Both patients and their relatives describe that they appreciate when nurses and caregivers aim to build a good relationship, where their needs are met at the end-of-life. The nurse is responsible for promoting health, preventing illness and ease suffering. Aim: To describe the nurses experiences of care for patients at the end-of-life on a care ward. Method: A systematic literature study with a qualitative approach. Results: The results showed that the nurses experienced that in a relationship it was important to meet the patients' needs and wishes. To encourage the patient's well-being is experienced as an important part of the end-of-life care. They also experienced that having a conversation meant to invite and being present in the conversation with the patient. The nurses also experienced gratitude where they were proud and satisfied with the care the patients received. The nurses described that lack of knowledge and experience, lack of time and high workload are experienced as limitations at the end-of-life care. Conclusions: Nurses experienced caring for patients at the end-of-life in a care ward such as being present and emotionally involved in the caring at the end-of-life.

Bakgrund: Vårdrelationen kräver en ömsesidighet där både sjuksköterskan och patienten är delaktiga i relationen. Sjuksköterskan behöver både ha insikt samt förståelse för vad som krävs för att kunna skapa en god vårdrelation för att därmed kunna vårda patienten på bästa möjliga sätt. Problem: Relationen mellan patienten och sjuksköterskan kan påverka patientens upplevelse av hälsa, mående och återhämtning. Ett problemen som kan uppstå är när vårdrelationen mellan dessa parter inte anses vara god på grund av bristande kommunikation mellan parterna. Syfte:Att beskriva erfarenheter av vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod:Allmän litteraturöversikt bestående av tolv artiklar som är kvalitativa. Resultat: Sjuksköterskorna beskriver att det finns olika faktorer som antingen kan hindra vårdrelationen eller som kan bidra till vårdrelationen. De hindrande faktorerna är brist på tid, stress samt bristande kunskap. De faktorer som kan bidra till en god vårdrelation är personcentrerad vård, sjuksköterskornas närvaro samt olika strategier. Slutsats: Sjuksköterskorna har de kunskaper som krävs för att kunna skapa en god vårdrelation. Dock finns det flera olika faktorer som hindrar sjuksköterskorna från att skapa denna relation, bland annat tidsbrist och stress. / Background: The caring relationship requires mutuality where both the nurse and the patient are involved in the relationship. The nurse needs to be insightsful and have understanding of what it requires to create a good carerelationship in order to care for the patient in the best possible way. Problem: The relationship betweeen the patient and nurse can influence the patient's experience of health, well-being and recovery. There’s a problem that can arise when the care relationship between both parties is not concidered good due to, for example, lack of communication between the parties. Aim: To describe experiences of the care relationship between nurse and patient from the nurse’s perspective. Method: A litterature review consisting of twelve articles, all of which are qualitative. Results: The nurses described that there are various factors that can either hinder the care relationship or that can contribute to the care relationship. The hindering factors are lack of time, stress and lack of knowledge. The factors that can contribute to a good care relationship are personcentered care, the nurse’s presence and various strategies that the nurses have. Conclusion: The nurses have the knowledge that requires to be able to establish a good care relationship. However, there are several different factors that prevent nurses from establish this relationship, for instance lack of time and stress.

Bakgrund: Det är väl känt att personcentrerad vård, både internationellt och nationellt, definieras som framställning av god omvårdnad. I sjuksköterskans kompetensbeskrivning ingår det att sjuksköterskan ska kunna tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt. Den personcentrerade vården förutsätter att vårdpersonal inom akutsjukvård har förmågan att förstå patientens perspektiv, visa intresse och hänsyn för den enskilde samt för vården. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med ett personcentrerat förhållningssätt inom akutsjukvård. Metod: En strukturerad litteraturöversikt har genomförts. I databaserna Cinahl och Pubmed har 15 kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar valts ut och ligger till grund för resultatet. Analysen utfördes utifrån Thomas och Hardens tematiska syntes. Resultat: Resultatet redovisas utifrån fem analytiska kategorier: Personcentrerad vård innebär att sjuksköterskan inom akutsjukvård ser hela människan och inte enbart sjukdomen, sjuksköterskans förmåga att göra patienten och deras anhöriga delaktiga i vårdprocessen anses vara väsentligt för vårdrelationen, sjuksköterskans samverkan med vårdpersonal är betydelsefull för den personcentrerade vården och för patientsäkerheten, sjuksköterskans kompetens och egna intresse har betydelse för hur väl utförd den personcentrerade vården blir och akutmottagningens arbetsmiljö kan vara ett hinder för sjuksköterskan att arbeta personcentrerat. Slutsats: Att etablera en god vårdrelation och att ge kontinuerlig information till patienterna anses vara en fördel för att för att ge patienterna möjlighet att kunna ta ett beslut och vara delaktiga i vårdprocessen. Sjuksköterskor inom akutsjukvård behöver mer kunskap om ämnet personcentrerad vård, men även möjlighet till mer tid i mötet med patienterna för att få så goda förutsättningar som möjligt att kunna utföra personcentrerad vård. / Background: It is well known that person-centered care, both internationally and nationally, is defined as the production of good nursing care. The nurse's competency description includes that the nurse must be able to apply a personcentered approach. Person-centered care requires that the emergency care staff can understand the patient's perspective, show interest and consideration for the individual as well as for the care. Aim: The aim was to investigate nurses' experiences of working with a personcentered approach within emergency healthcare. Method: A structured literature review has been used. In the databases Cinahl and Pubmed, 15 qualitative health science articles have been selected and form the basis of the results. The analysis was carried out based on Thomas and Harden's thematic synthesis. Results: The results are reported based on five analytical categories: Personcentered care means that the nurse in emergency care sees the whole person and not just the disease, the nurse's ability to involve the patient and their relatives in the care process is considered essential for the care relationship, the nurse's collaboration with care staff is significant for the person-centered care and for patient safety, the nurse's competence and self-interest are important for how well the person-centered care is carried out and the emergency department's work environment can be an obstacle for the nurse to work person-centered. Conclusion: By establishing a good care relationship and providing continuous information to the patients is important in order to give the patients the opportunity to be able to make a decision and be involved in the care process. Nurses within emergency healthcare need more knowledge about person-centered care, but also the opportunity to spend more time in the encounter with the patient to have the best possible conditions to perform person-centered care.

Bakgrund: Sedan 1930-talet har Sverige varit en nation som öppet välkomnarinvandring och generöst tar emot migranter. Detta ställer specifika krav påsjuksköterskor och annan vårdpersonal. För att kunna utföra effektiv vård krävsnärvaro, god kommunikation, empati och förståelse. Det är värt att notera attkommunikationen kan påverkas om patienter och sjuksköterskor inte delar ettgemensamt språk. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskorsupplevelser av språkbarriärer inom hälso- och sjukvården. Metod: Detgenomfördes en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Databaserna Cinahl ochPubMed användes för att identifiera studier som var peer-reviewed. Däreftergenomgick tio studier en kvalitetsgranskning och analyserades med hjälp av enkvalitativ dataanalys. Resultatet: Efter analysen identifierades tre övergripandekategorier och sex underkategorier. De tre huvudkategorierna benämns:Språkbarriärernas påverkan på vårdkvalitet, vikten att ha tolk och emotionellpåverkan på sjuksköterskan. Konklusion: Litteraturstudien visade attspråkbarriärer påverkar sjuksköterskors förmåga att integrera sig med patienter,skapar utmaningar i kommunikationen och påverkar känslomässig vård.Användning av icke-verbala metoder och tolkar övervinner språkliga hinder.Trotssvårigheter beskrev sjuksköterskorna att vården av patienter som har språkbarriärbidrar till både professionell tillväxt och personlig utveckling. / Since the 1930s, Sweden has been a nation that openly welcomesimmigration and generously receives migrants. This implies specific demands onnurses and other healthcare professionals. To conduct effective care, presence,good communication, empathy, and understanding are required. It is worth notingthat communication may be affected if patients and nurses do not share a commonlanguage. Aim: The aim of this literature review was to illuminate nurses'experiences of language barriers in healthcare. Method: A literature review with aqualitative approach was conducted. The databases Cinahl and PubMed were usedto identify peer-reviewed studies. Subsequently, ten studies underwent qualityassessment and were analyzed using qualitative data analysis. Results: Threemain categories and six subcategories were identified after the analysis. The threemain categories are: The impact of language barriers on healthcare quality, theimportance of having an interpreter, and the emotional impact on the nurse.Conclusion: The literature study revealed that language barriers impact nurses'ability to integrate with patients, create challenges in communication, and affectemotional care. The use of non-verbal methods and interpreters overcomeslinguistic obstacles. Despite difficulties, nurses described that caring for patientswith language barriers contributes to both professional growth and personaldevelopment.