Bakgrund: Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle där det blivit vanligare att patienter som söker vård varken talar eller förstår det svenska språket. Det kan uppstå en språkbarriär mellan sjuksköterska och patient, där sjuksköterskor utmanas med att kunna erbjuda en jämlik vård och etablera en vårdrelation med patienterna. Utifrån Joyce Travelbees omvårdnadsteori ses sambandet mellan kommunikation som viktigt hjälpmedel inom omvårdnad och personcentrerad vård, där vikten att förstå patienters lidande lyfts upp. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter där en språkbarriär förekommer.    Metod: Artiklarnas resultat analyserades enligt Fribergs metod för litteraturöversikt. Artikelsökningen utfördes i databaserna Cinahl och PsycINFO.   Resultat: I resultatet identifierades tre kategorier och fem subkategorier. Sjuksköterskorna erfor mestadels språkbarriärer som ett hinder, då det försvårade informationsöverföring och förståelse för patienters situation. Sjuksköterskorna upplevde många faktorer som påverkade tillgången och användandet av tolktjänster. Sjuksköterskorna behövde istället använda sig av familjemedlemmar eller anhöriga som tolk, trots att de var medvetna om att det inte var en optimal lösning.   Slutsats: Det upptäcktes ett behov av mer kunskap om språkbarriärer, samt riktlinjer och hjälpmedel som kan underlätta vårdandet av patienter som inte talar samma språk som sjuksköterskan. Sjuksköterskor har begränsade förutsättningarna som behövs för att kunna skapa en god vårdrelation med patienter när det förekommer en språkbarriär.

Bakgrund: Människor med HIV lever idag längre, därför kommer fler sjuksköterskor att möta dem i olika vårdsituationer. Det finns behandlingar som avstannar sjukdomsförloppets fortskridning, men trots det, finns ett ökat omvårdnadsbehov för HIV-smittade patienter. Patienterna upplever i vissa fall fördomar från sjuksköterskor eller att de inte alltid erbjuds vård på lika villkor. Förståelse och kunskap om HIV som innefattar medicin och specifika omvårdnadsbehov samt smittvägar och sjukdomsförlopp behöver därför finnas hos sjuksköterskor. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med HIV. Metod: En litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar söktes fram i databaser för att besvara syftet. Resultat: Resultatet presenterades i tre teman som beskriver sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med HIV. Sjuksköterskors erfarenheter har varit olika, men har gett upphov till liknande känslor. Sjuksköterskors inställningar har härstammat från både kunskap och erfarenheter. Sjuksköterskor var villiga att vårda HIV-smittade patienter, även om många upplevt rädsla vid omvårdnaden. Viljan att vårda skilde sig i olika länder utifrån erfarenheter samt attityder och personliga värderingar. Erfarenheter av säkert arbete och rådgivande samtal gav sjuksköterskorna positiva inställningar gentemot HIV-smittade patienter. Därför fick de möjlighet att skapa vårdrelationer som kunde leda till en mer optimal vård. Sjuksköterskorna kände att mer erfarenhet och kunskap bidrog till ett ökat empatiskt förhållningssätt och förståelse. Diskussion: Diskussionen behandlar resultatet utifrån Travelbees mellanmänskliga relation och författarnas reflektioner som uppstått under arbetets gång. Där resultatet diskuteras och belyser olika erfarenheter, kunskaper, känslor och inställningar. / Background: People with HIV now live longer and more nurses will therefore meet them in different care situations. There are treatments that stop the progression of the disease, but despite that, there is an increased need for nursing for HIV infected patients. Patients sometimes experiences predjudices made by nurses or that they aren’t offered equal care. Understanding and knowledge about HIV that includes medicine and specific care needs, as well as transmission and disease course, therefore, need to be found in nurses. Aim: The aim was to illustrate nurses’ experiences of caring for people with HIV. Method: A literature review where ten peer-reviewed articles were searched from databases to answer the aim. Results: The result is presented in three themes describing nurses' experiences of caring for HIV patients. Nurses’ experiences has been different, but has given outcome for similar feelings. Nurses’ attitudes have come from both knowledge and experiences. Nurses were willing to care for HIV-infected patients, although many experienced fear during nursing care. The desire to care differed between countries based on experiences, attitudes and personal values. Experiences of safe work and counseling had given nurses a positive attitude towards HIV-infected patients. Therefore they were given the opportunity to create care relationships that could lead to a more optimal care. Nurses’ felt that more experience and knowledge contributed to an increased empathetic approach and understanding. Discussion: The discussion treat the results based on Travelbee’s human-to-human realation and the authors reflections that has occured during the workprocess. Where the results is discussed and highlight different experiences, knowledge, feelings and attitudes.

Bakgrund: Tvångsåtgärder som fenomen visar sig i tidigare studier vara en företeelse som av både sjuksköterskor och patienter upplevs negativt, men som inte helt kan tas bort. Tidigare studier visar att vårdrelationen är det som utgör basen i vårdandet och kan vara en avgörande faktor genom hela förloppet att utföra tvångsåtgärder. Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av den vårdande relationens betydelse relaterat till tvångsåtgärder inom rättspsykiatrisk slutenvård. Metod: Data insamlades via åtta semistrukturerade intervjuer på ett rättspsykiatriskt sjukhus i Mellansverige. Samtliga deltagare hade specialistutbildning inom psykiatrisk vård. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes. Stöd av fenomenologisk hermeneutisk analysmetod togs i framskrivandet av temat. Resultat: Resultatet redovisas i fem kategorier: Att känna en annan människa, Att våga ha tillit till sina beslut, Att lära av varandra, Att finnas där, Att dra nytta av samarbetet. I kategorierna finns totalt elva tillhörande subkategorier. Kategorier och subkategorier bildade tillsammans temat Att bygga en bro för att korsa det hotande vattnet tillsammans. Slutsatser: Den vårdande relationens betydelse relaterat till tvångsåtgärder visar sig vara viktig för att förebygga tvångsåtgärder såväl som i utförandet och i efterförloppet. Den vårdande relationen är fundamental för att se hela människan och nå en förståelse för personen för att kunna tillgodose bästa möjliga vård.

Bakgrund: SARS-CoV-2 (COVID-19) är en allvarlig infektionssjukdom som har spridits globalt mellan människor sedan dess utbrott i december 2019. Sjukdomen och dess spridning har haft en omfattande påverkan på hälso- och sjukvården som befinner sig i en historisk situation. Stora ansträngningar fordras för att hantera den direkta COVID-19-relaterade vården och de indirekta effekterna varför en kraftig omställning har krävts för att upprätthålla vården i sin helhet. Det är således viktigt att belysa huruvida sjuksköterskor anser att dessa effekter och ökade belastningar på hälso- och sjukvården påverkar den säkra vården. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att bedriva säker vård under Covid-19 pandemin. Metod: Litteraturstudie utifrån kvalitativ design med induktiv ansats. Resultat: I resultatet definierades fyra teman Engagerad ledning och tydlig styrning; En god säkerhetskultur; Adekvat kunskap och kompetens och Patienten som medskapare. Slutsats: Sjuksköterskor anser inte att säker vård går att garantera under vård-förhållandena under Covid-19. Sjuksköterskor uppger känslor av otillräcklighet då de antingen saknar kunskap och intensivvårds-kompetens eller också den tid och möjlighet för att kunna bedriva säker vård. Upplevelser av hög arbetsbelastning, bristande resurser, patienters isolering samt den psykiska och fysisk påfrestning som detta medför hos sjuksköterskor är samtliga faktorer som försätter säker vård i risk. Nyckelord: covid-19, omvårdnad, patientsäkerhet, säker vård, sjuksköterskeperspektiv

Bakgrund: Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle med en befolkning där en del har ett annat modersmål än det officiella språket. Detta har bland annat medfört att språkbarriärer uppstår, framförallt inom vården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelse vid tvärkulturell kommunikation. Metod: En litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats samt en med mixad metod. Resultat: De tio valda vetenskapliga artiklarna besvarade litteraturstudiens syfte. Resultatet presenterades i sex huvudteman: påverkan på vårdkvaliteten, relationen mellan sjuksköterska och patient,kommunikation utan att tala samma språk, bilinguala sjuksköterskor som tolk, närstående som tolk och professionell tolk. Den otillräckliga kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten ledde till bristande delaktighet då patienten undvek att kommunicera med sjuksköterskan och missuppfattade en del av den informationen som gavs. Bilinguala sjuksköterskor fick oftast agera som tolk trots avsaknad på utbildning inom detta område.Konklusion: Studien visar på att språkbarriärer komplicerade sjuksköterskans arbete och som påföljd även försvårade arbetet kring omvårdnad och patientsäker vård. Både sjuksköterskan och patienten blev drabbade av de språkbarriärerna som uppstod. En lösning skulle därför kunna vara att sjuksköterskan utökar sina kunskaper i hur tvärkulturell kommunikation kan komma till hands för att erbjuda patienten en säker vård. / Background: Sweden is today a multicultural society with a population where some have a mother tongue other than the official language. Among other things, this has led to language barriers arising, especially in healthcare. Aim: The aim of the study was to illustrate the nurse's experience of cross-cultural communication. Method: A literature review based on nine scientific articles with a qualitative approach and one with a mixed method. Results: The ten selected scientific articles answered the purpose of the literature study. The results were presented in six main themes: impact on the quality of care, the relationship between nurse and patient, communication without speaking the same language, bilingual nurses as interpreters, relatives as interpreters, and professional interpreters. The lack of communication between the nurse and the patient led to a lack of participation for the patient as the patient avoided communicating with the nurse and did not understand much of the information provided. Bilingual nurses had to often act as interpreters despite the lack of training in this area. Conclusion: The study shows that language barriers complicated the nurse's work and as a consequence also made the workaround nursing and patient-safe care more difficult. Both the nurse and the patient were affected by the language barriers that arose. One solution could therefore be for the nurse to expand her knowledge in communication to offer the patient safe care.

Bakgrund: Smittsamma sjukdomar har funnits i alla tider. När sjuksköterskor möter patienter med smittsamma sjukdomar ska de tillhandahålla trygg vård som grundar sig på teoretisk och praktisk kunskap. I dag möter sjuksköterskor patienter som bär på Covid-19 som är en smittsam sjukdom. Forskning om vilka omvårdnadskompetenser som krävs för de som är i frontlinjen under en global katastrof är begränsade Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med Covid-19. Metod: En litteraturöversikt baserad på 12 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats: Resultat: Ur analysen identifierades fyra teman; Vårda i ovisshet; Rädsla för smitta; Utmaningar att arbeta i skyddsutrustning och Stödets betydelse. Konklusion: Sjuksköterskor saknar information och erfarenhet av att arbeta med Covid-19. Trots att flertalet sjuksköterskor innehar specialistutbildningar räcker inte det för att bemästra denna pandemi. Sjuksköterskor som arbetar med Covid-19 löper en stor risk för yrkesmässig exponering som leder till en stark rädsla för smitta och att smitta sina familjemedlemmar. Utmaningar att arbeta i skyddsutrustning samt bristen på skyddsutrustning har lett till både psykiska och fysiska påfrestningar. Det har bevisats att familjen, teamet och arbetsgivaren är ett viktigt stöd för sjuksköterskor i denna pandemi. / Background: Infectious diseases have always existed. When nurses meet patients with infectious diseases, they should offer to provide care based on theoretical and practical knowledge. Today nurses meet the majority of patients carrying Covid-19 which is a contagious disease. Research on the nursing skills required for those at the forefront during a global disaster is limited: Aim: To describe nurses' experience of caring for patients with Covid-19: Method: A literature review based on 12 articles with both qualitative and quantitative approach: Results: From the analysis, four themes were identified; To nurture in uncertainty, Fear of infection, Challenges of working in protective equipment and The need of support: Conclusion: Nurses lack information and experience of working with Covid-19. Despite the fact that most nurses have specialist training, this is not enough to overcome this pandemic. Nurses who work with Covid-19 are at high risk for occupational exposure, which leads to a strong fear of infection and of infecting their family members. Challenges to work in protective equipment and the lack of protective equipment have lead to both mental and physical strain. It has been proven that the family, the team and the employer are an important support for nurses in this pandemic.

Bakgrund: År 2013 uppmättes Sveriges befolkningsökning till den största på nästan 70 år. I Malmö finns ca 170 länder representerade. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen1982:763 (HSL) ska hela befolkningen i Sverige erbjudas god vård på lika villkor. Kommunikation inom vården är ett riskområde. Socialstyrelsen skriver att bristfällig kommunikation mellan vårdpersonal och patient gällande informationsöverföring och missuppfattning om behandling kan äventyra patentsäkerheten. Syfte: var att undersöka sjuksköterskans upplevelse och strategier vid kommunikation med en patient som helt eller delvis inte talar och förstod det svenska språket. Metod: Kvalitativ intervjustudie. Intervjuer utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Sju sjuksköterskor som arbetade på SUS Malmö/Lund deltog i studien. Innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman (2003). Resultat: Två huvudkategorier, upplevelser av att ansvara för en patient med språksvårigheter och Strategier, presenteras med tillhörande underkategorier. Resultatet presenterades med hjälp av citat från informanterna. Slutsats: Sjuksköterskorna i denna studie upplevde att det var en positiv utmaning att kommunicera med en patient med språksvårigheter. Strategier som sjuksköterskorna främst använde sig av i vardagen var kroppsspråk, bilder, basal engelska, anhöriga som tolk och kollegor som tolk. / Background: In 2013 it was reported that Sweden has had the largest population growth in almost 70 years. In Malmö there are about 170 countries represented. According to The Health and Medical Services Act 1982:763 the whole population of Sweden will be offered good care at the same terms. Communication within healthcare is connected with risks; The National Board of Health and Welfare says that lack of communication between healthcare-staff and patient regarding understanding information and misinterpretation about treatment can be a threat against patient safety. Aim: The aim was to investigate nurses’ experiences and strategies when communicating with a patient that partially or completely did not speak or understand the Swedish language. Method: Qualitative interview study. Interviews based on a semi structured interview guide. Seven nurses who worked at SUS Malmö/Lund participated in the survey. Content analysis according to Graneheim & Lundman (2003). Result: two main categories, experiences regarding being responsible for a patient with language difficulties and Strategies, are presented with subcategories. The result is presented using quotes from the informants. Conclusion: Was that the nurses in this study experience a positive challenge in communication with a patient with language difficulties. Strategies that the nurse at first uses in the daily care is body language, pictures, basic English, relatives as interpreter and colleagues as interpreter.

Sjuksköterskans roll inom vården är bland annat att främja patientsäkerheten och förebygga vårdskador inklusive trycksår. Trycksår som utvecklas under vårdtiden får allvarliga konsekvenser för patienten, vårdgivaren och hälso- och sjukvårdssystemet. Det finns tydlig forskning som visar hur trycksår kan förebyggas, men att trycksår ändå är ett stort problem på sjukhus idag. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskans upplevda utmaningar och barriärer vid trycksårsprevention på sjukhus. Tio artiklar har ingått i analysen och resultatet visar att de upplevda hindren var flerdimensionella och kunde vara organisationsrelaterade, sjuksköterskerelaterade eller patientrelaterade. Faktorer som hög arbetsbelastning, brist på utrustning, negativ attityd, bristande kunskap om förebyggande vård, bristande hälsotillstånd, patientmotstånd samt kunskapsbrist utgjorde barriärer för sjuksköterskans trycksårsförebyggande arbete. Slutsatsen av denna litteraturöversikt är att utmaningen och barriären finns på flera nivåer och att sjuksköterskans förebyggande åtgärder är av betydelse för att reducera risken att trycksår uppstår under vårdtiden. Dock krävs förekomsten av organisatoriska åtgärder där arbetsgivaren skapar bra förutsättningar för att både sjuksköterskan samt patienten ska kunna samverka till goda trycksårsförebyggande åtgärder.

Bakgrund: I Sverige drabbas ca 10 000 personer årligen av afasi som beror på skador i språkcentrum i hjärnan. Afasi innebär att den drabbade begränsas i sin förmåga att uttrycka sig, förstå eller formulera sig meningsfullt. Sjuksköterskor möter personer med afasi i olika kontexter och behöver kunskap om olika sätt att kommunicera för att främja autonomi och delaktighet. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av kommunikation med personer med afasi i sluten- och öppenvård.  Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats utfördes som baserades på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades utifrån Fribergs femstegs modell (Friberg, 2022). Resultat: I resultatet framkommer tre kategorier som innehåller sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med personer med afasi. Dessa är: Organisatoriska och miljömässigt inflytande på kommunikation, främjande faktorer och barriärer för kommunikation samt sjuksköterskans förhållningssätt i mötet med personer med afasi.  Slutsats: Osäkerhet i kommunikation med personer med afasi kan minskas med rätt resurser och förhållningssätt. Vissa kommunikationsverktyg är användbara men framför allt är utrymme i tid och arbetsmiljöfaktorer avgörande för lyckad kommunikation. Att våga stanna kvar är viktigt för att upprätta en relation som främjar kommunikationen mellan sjuksköterskan och personen med afasi. / Background: In Sweden, about 10 000 people suffer from aphasia every year, which is due to damage to the language center in the brain. Aphasia means that the sufferer is limited in their ability to express themselves, understand or formulate themselves meaningfully. Nurses meet people with aphasia in different contexts and need knowledge of different ways of communicating to promote autonomy and participation. Aim: The aim was to illustrate the nurse´s experiences of communication with people with aphasia in both in- and outpatient care.  Method: A literature review with a qualitative method and inductive approach was performed which was based on eleven scientific articles. The articles were analyzed based on Friberg´s five step model (Friberg, 2022).  Results: The result show three categories that contain nurses experience of communication with people with aphasia. These are: Organizational and environmental influence on communication, promoting factors and barriers to communication and the nurse´s approach in meeting people with aphasia. Conclusion: Uncertainty in communication with people with aphasia can be reduced with the right resources and approach. Some communication tools are useful, but above all, space in time and work environment are factors that are decisive for successful communication. Dare to stay with the person is important to establish a relationship that promotes communication between the nurse and the person with aphasia.

Bakgrund: I Sverige bor det över två miljoner utrikesfödda, hälsan hos nyanlända är bättre jämfört med dem som har bott i Sverige i över fem år. Genom kommunikationen bygger sjuksköterskan och patienten en mellanmänsklig relation. Relationer blir svåra att bygga när språkbarriärer existerar. Språkbarriärer i vårdmötet medför bland annat hinder i form av missförstånd, feltolkning, feldiagnostisering och minskad delaktighet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer i möten med patienter inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturbaserad studie baserad på elva vetenskapliga artiklar med sjuksköterskeperspektiv. Resultat: Ur analysen framkom tre teman: Kommunicerar på ett annat sätt, Tolk som budbärare och Brist på kunskaper om kulturella skillnader samt sex subteman. Språkbarriärer kunde överkommas med hjälp av kreativa icke-verbala kommunikationsstrategier och med hjälp av tolk som budbärare. Även kultur var ett fenomen som sjuksköterskan behövde respektera och förstå. Konklusion: Sjuksköterskor kan hantera språkbarriärer via kreativa lösningar, däremot finns det brister i sjuksköterskors kunskap om kultur. Ämnet behöver lyftas för att öka medvetenheten hos sjuksköterskor om språkbarriärer i vården. / Background: There are over two million foreign-born in Sweden. The health of newly arrived immigrants is better compared to those who have lived in Sweden for over five years. Through communication, nurses and patients build interpersonal relationships. However, relationships become difficult to build when language barriers exist. Language barriers in healthcare encounters result in obstacles such as misunderstanding, misinterpretation, misdiagnosis and reduced participation. Aim: To describe nurses' experiences of language barriers in encounters with patients in health care. Method: A literature based study based on 11 articles with a qualitative approach from a nurse perspective. Findings: From the analysis three themes were identified; Communicating in a different way , Interpreter as messenger and Lack of knowledge about cultural differences with six subthemes. The result showed that language barriers could be overcome with the help of creative non-verbal communication strategies and with the helpof an interpreter as a messenger. Additionally culture was also a phenomenon that the nurse needed to respect and comprehand. Conclusion: Nurses can handle languagebarriers trough creative solutions, but there are gaps in nurses' knowledge of culture. The topic needs to be raised to increase awareness about language barriers among nurses.