Syfte Syftet var att genomföra en nationell kartläggning och beskrivning av trauma- och katastrofmedicinska utbildningar för sjuksköterskeutbildningar på grund- och avancerad nivå. Bakgrund Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att göra en systematisk genomgång av traumavården i Sverige och Kunskapscentrum katastrofmedicin Umeå har fått i uppdrag att se över den formella utbildningen i sjuksköterskeutbildningen på grund- och avancerad nivå nationellt. Metod En enkät skickades till samtliga 25 lärosäten som bedriver sjuksköterskeutbildning och till 47 specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot ambulans-, anestesi, intensivvård- eller operationssjukvård. Enkäten bestod av 19 frågor gällande lärosätets trauma- och katastrofmedicinska utbildning. Resultat Alla 25 sjuksköterskeutbildningar och 43 specialistsjuksköterskeprogram svarade på enkäten. Efter analys framkom att trauma- och katastrofmedicinsk utbildning ingår i olika i grad och med varierande innehåll vid de olika lärosätena. Slutsats Utbildningar på grund- och avancerad nivå bör ses över för att kunna säkerställa en nationellt likvärdig och tillräcklig utbildning i trauma- och katastrofmedicinsk vård.   Nyckelord: Trauma, katastrof, kurser, utbildning, sjuksköterskeutbildning / Purpose. The aim was to conduct a national survey and a description of trauma and disaster medical training courses for nurses at the undergraduate and graduate levels.   Background. The government has given the National Board of Health and Welfare an assignment to conduct a systematic review of trauma care in Sweden. The Center for Disaster Medicine at Umeå University has been commissioned to review the formal trauma and disaster education in nursing education at the undergraduate and graduate level nationally. Method. A questionnaire was sent to all 25 universities engaged in nursing education and to 47 specialist nursing programs within the ambulance, anesthesia, intensive care and operating theater nursing care. The questionnaire consisted of 19 questions regarding the university´s trauma and disaster medical training. Results. All 25 nursing and 43 of the specialist nursing programs responded to the survey. The analysis showed that trauma and disaster medical care were provided in various degrees and with various content at the different institutions. Conclusion. Nursing programs at undergraduate and graduate levels should be reviewed further in order to ensure a nationally equivalent and sufficient training in trauma and disaster medical care.   Keywords: Trauma, Disaster, Courses, Training, Nursing education

Att sjuksköterskor ställer giltiga omvårdnadsdiagnoser är betydelsefullt för att patienter ska få den omvårdnad som de behöver. Trots att denna förmåga är något som sjuksköterskeutbildningen är ålagd att utrusta blivande sjuksköterskor med är omvårdnadsdiagnostisk förmåga inte utrett hos sjuksköterskestudenter. Inget verktyg för att mäta denna förmåga finns tillgänglig i Sverige idag. Syftet med denna metodologiska studie var att utveckla ett verktyg som avsåg mäta omvårdnadsdiagnostisk förmåga. Genom kognitiva intervjuer, i dialog med experter samt genom att studenter och sjuksköterskor testade att genomföra en omvårdnadsdiagnostisk uppgift utifrån två patientfall utvecklades verktyget stegvis. Verktyget validerades mot omvårdnadslitteratur och mätinstrument samt mot en expertgrupp. Förutom den omvårdnadsdiagnostiska uppgiften utgjordes verktyget även av ett poängsättningsformulär, manual samt en rättningsmall. Studien frambringade ett verktyg som var känsligt för kunskapsvariationer och föreföll ha utrymme för förbättrade resultat. Poängsättningsformuläret med tillhörande manual och rättningsmall visade en hög reliabilitet. Det framtagna verktyget mäter förmågan att urskilja relevanta kännetecken, göra en analys av kännetecken och etiologi samt att rubricera diagnosen; d.v.s. analytisk förmåga, logiskt resonemang och till viss del yrkeskunnande i omvårdnad. Omvårdnadsdiagnostisk förmåga utgörs av fler delförmågor och alla dessa går inte att mäta med det framtagna verktyget. / The fact that nurses identify valid nursing diagnoses is important in order for patients to recieve the nursing care they need. Even though it is imposed on the nurse education to equip the future nurses with this ability, diagnostic competency in nursing isn’t tested among nurse students. There is in Sweden today no tool available for measuring diagnostic competency. The aim of this methodological study was to develop a tool that indended to measure diagnostic competency in nursing. The tool was developed gradually through cognitive interviews, in dialogue with experts and by having students and nurses complete a test in nursing diagnostics based on two case studies. The tool was validated in relation to nursing literature and measuring instruments along with an expert group. In addition to the test in diagnostic competency, the tool was also constituted of a point form, a manual for awarding points and a correcting model. The study created a tool that was sensitive for variations in knowledge within the test group and that seemed to have room for improved results. The point form, the manual for awarding points and the correcting model showed a high reliability. The abilities that the tool measure is the capability to distinguish relevant characteristics, make an analysis of the characteristics and the etiology together with labeling the diagnosis; i.e. analytic ability, logical reasoning and to some extent professional skills in nursing. Diagnostic competency embodies several different abilities and all of these can’t be measured by the developed tool.

Aim: The aim of this qualitative interview study was to describe the nurse's professional role and the role as a patient during different time periods. Data were collected through semi-structured interviews, where respondents had a link to the nursing profession, either as a student, now working nurse or retired nurse. Method: The data were analyzed using a content analysis. Result: The older nurses believe that nurses today has a high status and is seen as a well-read and well informed person. Most respondents believe that collaboration between nurses and doctors has improved since past. Most of the older nurses point out that new graduate nurses today have a good theoretical knowledge, but that the practical knowledge is not as good. Nurse’s work today is more independent, but has more administrative tasks. That health care professionals have a common dress is seen as something positive, however it may be difficult for patients to tell the difference between professional groups. The patient is more informed today, particularly with help from the Internet. There is today also a greater patient influence, especially in the pediatrics and psychiatric care. Conclusion: By gaining a comprehensive view of the impact changes has on the nurse profession today, the work on further developments can be made. / Syfte: Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att beskriva sjuksköterskans yrkesroll samt patientrollens förändring under olika tidsperioder. Metod: Data inhämtades genom semistrukturerade intervjuer, där respondenterna hade en koppling till sjuksköterskeyrket, antigen som student, nu arbetande sjuksköterska eller pensionerad sjuksköterska. Datan analyserades med innehållsanalys. Resultat: De äldre respondenterna anser att sjuksköterskan har en hög status idag och ses som en påläst och välinformerad person. Samarbetet mellan sjuksköterska och läkare anser de flesta har förbättrats genom tiden. Flertalet äldre sjuksköterskor påpekar att nyexaminerade sjuksköterskor idag har en god teoretisk kunskap, men att den praktiska kunskapen inte är lika bra. Idag arbetar sjuksköterskan mer självständigt fast med mer administrativa uppgifter. Att hälso- och sjukvårdens yrkesgrupper har en gemensam klädsel ses som någonting positivt, dock kan det vara svårt för patienterna att se skillnad på yrkesgrupperna. Patienten får idag mer information och är även mer välinformerad, framför allt genom internet. Idag finns även ett större patientinflytande, särskilt inom barnsjukvården och psykiatrisk vård. Slutsats: Genom att få en övergripande syn på vad förändringarna har medfört kan arbetet med vidareutveckling inför framtiden ske.

Fram till 1993 var sjuksköterskeutbildningen en utbildning som endast gav yrkesexamen och ingen akademisk examen. Efter -93 blev dock sjuksköterskeutbildningen en treårig högskoleutbildning som kunde ge både en generell akademiskexamen samt en yrkesexamen. Detta medförde att halva utbildningen skulle ske inom huvudämnet vilket kom att bli vårdvetenskap/omvårdnad. Syftet med studien är att undersöka om sjuksköterskor utbildade före 1993, har ett vårdande med utgångspunkt från ett vårdvetenskapligt synsätt. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Fem sjuksköterskor utbildade innan -93 intervjuades utifrån vinjetter. Efter genomförd analys framkom fyra subkategorier som bildade en kategori. De fyra subkategorierna var patientrelation, livssituation, kommunikation och motivation. Tillsammans bildade dessa subkategorierna kategorin Omvårdnad. Det framkom att i ett möte med en patient är relationen viktig. Två aspekter för att skapa en bra relation till patienten uppgavs vara tid och empati. Informanterna ansåg också att det var viktigt att få en bred uppfattning om patientens livssituation och att ha en god kommunikation med denne. Informanterna ansåg vidare att motivering av patienter är en nödvändighet men att det fanns svårigheter med hur det gjordes. Vidare forskning inom ämnet skulle kunna användas för att utveckla utbildningen av sjuksköterskor.

<p>Fram till 1993 var sjuksköterskeutbildningen en utbildning som endast gav yrkesexamen och ingen akademisk examen. Efter -93 blev dock sjuksköterskeutbildningen en treårig högskoleutbildning som kunde ge både en generell akademiskexamen samt en yrkesexamen. Detta medförde att halva utbildningen skulle ske inom huvudämnet vilket kom att bli vårdvetenskap/omvårdnad. Syftet med studien är att undersöka om sjuksköterskor utbildade före 1993, har ett vårdande med utgångspunkt från ett vårdvetenskapligt synsätt. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Fem sjuksköterskor utbildade innan -93 intervjuades utifrån vinjetter. Efter genomförd analys framkom fyra subkategorier som bildade en kategori. De fyra subkategorierna var patientrelation, livssituation, kommunikation och motivation. Tillsammans bildade dessa subkategorierna kategorin Omvårdnad. Det framkom att i ett möte med en patient är relationen viktig. Två aspekter för att skapa en bra relation till patienten uppgavs vara tid och empati. Informanterna ansåg också att det var viktigt att få en bred uppfattning om patientens livssituation och att ha en god kommunikation med denne. Informanterna ansåg vidare att motivering av patienter är en nödvändighet men att det fanns svårigheter med hur det gjordes. Vidare forskning inom ämnet skulle kunna användas för att utveckla utbildningen av sjuksköterskor.</p>

Bakgrund: I Sverige har sjuksköterskeprogrammet under åren genomgått ett flertal reformer för att anpassas efter de förändrade behoven av hälso- och sjukvård. År 1993 blev sjuksköterskeutbildningen en treårig utbildning som både leder till en kandidatexamen i omvårdnad och en yrkesexamen. Detta har inneburit svårigheter för lärosätena gällande förmågan att kombinera den akademiska skolningen med den yrkesförberedande utbildningen. Tidigare gjorda studier visar att utbildningen ansetts otillräcklig i vissa avseenden vilket har lett till att sjuksköterskestudenter upplevt sig vara oförberedda inför att gå ut i arbetslivet. Syfte: Syftet är att beskriva om sjuksköterskestudenter i termin sex upplever sig förberedda inför arbetslivet som legitimerad sjuksköterska. Metod: Studien är en empirisk intervjustudie med en deskriptiv kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer med fem sjuksköterskestudenter i termin sex utgör studiens material. Data har analyserats med en manifest innehållsanalys. Resultat: Under analysprocessen framkom fem kategorier och 14 underkategorier som beskriver sjuksköterskestudenternas upplevelser av utbildningen samt av att snart gå ut i arbetslivet. Kategorierna var; Tidigare erfarenhet, Förväntningar inför arbetslivet, Upplevelsen av att vara förberedd, Styrkor i utbildningen, Svagheter och förbättringar i utbildningen. Studiens resultat visar att sjuksköterskestudenterna upplevde sig förberedda inför arbetslivet men att det finns brister i utbildningen. Klinisk betydelse: Studien är av vikt då den kan öka medvetenheten om hur utbildningen upplevts av sjuksköterskestudenter och därmed resultera i att den vidareutvecklas och förbättras. På det sättet kan sjuksköterskestudenter bli bättre förberedda inför arbetslivet och således besparas onödiga farhågor. / Background: The nurses’-education in Sweden has, over the years, undergone several reformations to adjust to the changing needs of health-care. In 1993 the nurse-education became a three-year course that leads to both a bachelor’s degree in nursing and a professional degree. This has resulted in difficulties for the universities regarding the ability to combine the academic and practical proportions. Studies have shown that the education is considered inadequate in certain aspects which have made the nursing-students feeling ill prepared for the role transition. Purpose: The purpose is to describe if the nursing-students in semester six perceive themselves prepared for the working life as a registered nurse. Method: A descriptive, qualitative approach was used. Semi-structured interviews with five nursing-students in semester six were the material for the study. Data was analyzed using a "manifest content analysis" technique. Results: Five categories and 14 subcategories emerged from the analysis, which described nursing-students' perceptions of the education and the role transition. The categories where: Previous experience, Expectations for working life, the experience of being prepared, Strengths in the education, Weaknesses and improvements in the education. The study shows that nursing-students perceived themselves prepared for working life but that there were certain shortcomings in the education. Clinical significance: The study can raise awareness of how nursing-students’ experience the education and thus result in further developments and improvements. Allowing nursing -students to be better prepared for the working life and therefore spared unnecessary apprehensions.

Bakgrund: Relationsvåld riktat mot kvinnor är ett globalt folkhälsoproblem med många negativa hälsokonsekvenser. Våld i nära relationer sägs vara vanligt och kulturellt accepterat i Ghana trots införandet av Domestic Violence Act år 2007 som gör relationsvåld illegalt. Forskning har visat att sjuksköterskor besitter en nyckelposition för att arbeta mot relationsvåld men att många sjuksköterskor saknar beredskap. Sjuksköterskeutbildningen har visat sig vara otillräcklig vad gäller relationsvåld. Syfte: Att beskriva Ghananska sjuksköterskestudenters attityder till relationsvåld och hur ämnet berörs i utbildningen. Metod: En deskriptiv kvalitativ studie som baseras på data från sex semistrukturerade intervjuer med Ghananska sjuksköterskestudenter. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades därefter med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskestudenterna kände sig förberedda för att möta kvinnor utsatta för relationsvåld och ansåg att sjuksköterskan hade en viktig roll. Studenterna tyckte att relationsvåld var ett problem som skulle lösas inom familjen och sjuksköterskan beskrevs ha en roll som rådgivare. Ingen av studenterna tyckte att relationsvåld var acceptabelt. De pratade om könsroller, mannens överordnade position i familjen och att våld uppstod när rollerna inte upprätthölls. Låg utbildningsnivå sågs som en orsak till att relationsvåld uppstår och utbildning föreslogs vara en nyckel till att eliminera relationsvåld. Slutsats: En förbättrad sjuksköterskeutbildning som problematiserar relationsvåld ur ett genusperspektiv behövs för att påverka blivande sjuksköterskors attityder och möjliggöra en professionell vård av utsatta patienter världen över. Klinisk betydelse: För att förbättra sjuksköterskeutbildningar borde relationsvåld och dess samband med den könsbestämda maktstrukturen uppmärksammas i större utsträckning. / Background: Intimate partner violence (IPV) is a global public health problem with many negative health consequences. IPV is said to be common and culturally accepted in Ghana despite the introduction of The Domestic Violence Act 2007 that prohibits IPV. Research has shown that nurses are in a key position to handle IPV though many nurses are unprepared. A lack of IPV education for nursing students has been identified. Aim: To describe Ghanaian nursing students’ attitudes toward IPV and how it is addressed in their education. Method: A descriptive qualitative study based on data from six semi-structured interviews with Ghanaian nursing students. Interviews were recorded, transcribed and analysed with content analysis. Results: Ghanaian nursing students felt prepared to meet IPV and they thought that nurse’s role was of importance. Students advocated for a domestic handling of IPV and described the nurse’s role as a counsellor. None of the students found IPV acceptable. Students spoke about the gender roles and illuminated the view of the man as superior and that lack of role performance might lead to IPV. Low educational level was spoken of as a reason for the prevalence of IPV and suggested as a key to the elimination of IPV. Conclusion: To affect nurses’ attitudes and enable professional handling of IPV we suggest more IPV education that problematizes IPV from a gender perspective in nursing programmes globally. Clinical significance: To improve nursing educations concerning IPV more attention needs to be given IPV and the correlation between IPV and the gendered power structure.

Bakgrund: Under större delen av 1900-talet präglades sjuksköterskeutbildningen av medicinsk vetenskap och en naturvetenskaplig syn på människan var påtaglig. I och med Vård -77-reformen blev omvårdnadsvetenskap karaktärsämne och en holistisk syn på människan införlivades i utbildningen. Sjuksköterskeutbildningens utformning och övergripande innehåll styrs av Högskoleförordningen och sjuksköterskans kunskaper inom yrket styrs av Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor. Kritik har riktats mot dagens utbildning och forskning har påvisat att nyutexaminerade sjuksköterskor tenderar att brista i många praktiska moment. Syfte: Studiens syfte var att belysa erfarna sjuksköterskors uppfattning om nyutexaminerade sjuksköterskor. Metod: Empirisk intervjustudie med deskriptiv kvalitativ ansats. Resultat: Under intervjuerna framkom att nyutexaminerade sjuksköterskor är inspirerade av ny kunskap och kan se på gamla rutiner med nya ögon. Stress och högt arbetstempo påverkar arbetsutförandet negativt. De uppfattades inneha gedigen teoretisk kunskap, dock påtalades svårigheter med att omsätta denna i praktiken. Nyutexaminerade beskrevs som noggranna och fokuserade men med svårigheter i att se helheten i arbetet. Vidare upplevdes de samarbeta väl i team men vara bristfälliga i den arbetsledande rollen. Slutsats: Nyutexaminerade sjuksköterskor är inte alltid redo för de krav som i verksamheten ställs. Främst beror detta på att de saknar erfarenhetsbaserad kunskap. Resultatet av studien tyder på att nuvarande utbildning inte är tillräckligt yrkesförberedande. Klinisk betydelse: Studiens resultat kan genom vidare forskning få betydelse för sjuksköterskeutbildningens framtida utformning. De områden som framförallt bör ses över är undervisning i praktiskt utförande samt i ledarskap. Dessa bör få större plats i utbildningen. / Background: For the major part of the 20th century, the nursing education was dominated by medical science and a scientific view on the human being was distinct. As a result of the Vård-77-reform, nursing science became the main subject of the education and a holistic view of the human being was established. The nursing education is guided by The Higher Education Act, and the competence and knowledge required of the nurse is guided by The National Board of Health and Welfare´s description of competence regarding registered nurses. The nursing education has been criticized and research has shown that newly registered nurses are insufficient in several practical elements. Aim: To examine experienced nurses’ perception of newly registered nurses. Method: An empirical interview-study with a qualitative descriptive approach. Results: Newly registered nurses are inspired by new knowledge and look at old routines with new eyes. Stress and a high workload affect them in a negative way. They were perceived to have a great deal of theoretical knowledge, but were said to have difficulties in applying those to practice. Newly registered nurses were perceived as accurate and focused but with difficulties seeing the work as a whole. They were said to work well in teams but don’t seem to have the ability of leading them. Conclusions: Newly registered nurses are not always well enough prepared for the demands which are required in clinical practice. This is primarily due to lack of experience based knowledge. The result of the study shows that the current education isn’t vocational. Clinical implication: The result of the study can, through further research, be of importance for the future nursing education. The areas that above all need to be investigated are the education in practical skills and leadership. Those subjects need to get more focus in the education.

This is a panel study of 148 students between the ages of 16 and 19 who are enrolled in a three year practical nursing education programme. The aim of the study is to investigate the socialisation process into the nursing world by studying specific attitudes towards nursing, elderly people and general life values and beliefs. Another aim is to locate this groups position in the nursing education context. Part of the study is a description of differences between registered and practical nurses. Some of these are their professionalism, their attitudes to knowledge, their respective trade union actions and the development of a hospital culture. The development of a separated and a coordinated education route for registered and practical and nurses is also analysed. Data for the panel study were collected every year by questionnaires and groups discussions. The results show that the majority of the students are empathetic towards patients. The majority have also had difficult experiences during their student nursing practice associated with their encounter with death. Two out of five students spend a considerable amount of time with elderly. Most respondents experience a sense of security from the elderly and feel that what they have to say is important. Approximately 30 percent of the students give helping the elderly as the reason for entering the practical nursing programme. However, only about 11 percent want to work with the elderly in their future jobs as practical nurses. The majority of the students feel that life is meaningful and almost half of them regard their future prospects as bright. The only apparent connection between different attitudes is the one between religious belief and wanting to work with old people. A larger share of religious students are prepared to work in old age care. Summing up, most of the youths enjoy contact with elderly but few want to work with caring for them. / <p>Diss. av båda förf. Umeå : Univ., 1997</p> / digitalisering@umu

Bakgrund: Sjuksköterskestudenter kan genomföra verksamhetsförlagd utbildning inom utbildningsvårdavdelningar. En modell benämns Utvecklande och Lärande Vårdenhet (ULVE), där studenter handleds och vårdar i par. Det finns studier som visar att modellen stödjer studenters lärande, men det finns få studier om hur patienter upplever det att vårdas av studenter i par. Därför är det intressant att undersöka hur patienterna ser på att det är två studenter som vårdar dem och hur de upplever den vård de får. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters erfarenheter av att vårdas av sjuksköterskestudenter som handleds och vårdar i par. Metod: Studien är genomförd med en reflekterande livsvärldsansats grundad i fenomenologisk kunskapsteori. Fenomenet i studien är ”Att vårdas av sjuksköterskestudenter som vårdar och handleds i par”. Data har samlats in via intervjuer av sjutton patienter som vårdats inom ULVE. Resultat: Att vårdas av studenter som handleds i par innebär att bli involverad i studenternas lärande och att mötas av ansvarstagande och en vilja att vårda och lära.  Patienterna känner trygghet och är positivt inställda till att vårdas av studentpar. Tilltro till att vården ges med stöd av handledning bidrar även till trygghet i vårdsituationen. Resultatet beskrivs vidare med innebördselementen: Involverad i lärande och vårdande, Att vara i centrum för vård, Tilltro och tillit till vårdens kvalitet och Att få något utöver det ”vanliga”. Konklusion: Studien visar att patienter som vårdas av studenter som handleds och vårdar i par sätts i centrum, blir tagna på allvar och lyssnade till som människor. Det visar sig i respektfulla möten som präglas av omtänksamhet, engagemang, närvaro och där behov tillgodoses. Studien stödjer att studenter ger god vård när de handleds och vårdar  i par. / Background: Nursing students can complete clinical training in educational hospital wards. A model called Developing and Learning Care Unit (ULVE), where students care and supports in pair. Studies show that the model supports student learning, but there are few studies about how patients perceive to be cared for by students in pairs. It would be of interest to examine what patient’s experience are, what they think about being cared of students who work in pairs and if they believe that they receive good care.  Aim: The aim of this study is to describe how patients’ experience being cared for by student nurses who are caring and supervised in pairs.     Method: The study was conducted with a reflective lifeworld approach based on phenomenological epistemology. The phenomenon of the study is ”to be cared for by  student nurses caring and supports in pairs”. Data was collected through interviews of seventeen patients cared for  within ULVE.       Results: The care of students who are supported in pairs means to become involved in student learning and to meet the responsibility and a desire to nurture and learn. Patients feel secure and are positive to be looked after by student nurses in pair.  Confidence in the healthcare provided under the supervision also contributes to security in the care situation. The result is further described with four meaningful elements: Being involved  in learning and caring, being the center of care,  confidence and trust in the quality of care and  getting something out of the ”ordinary”. Conclusion: The study showed that patients cared by pairs of students is taken seriously and humanly during supervision of nursing clinician and it focuses in a patient centered care. This method of pair nursing students care shows respect, thoughtfulness, engagement and presence to patients where needs are fulfilled.