Bakgrund En av tre kvinnor har någon gång under deras livstid blivit utsatta för våld i nära relation. Mäns våld mot kvinnor är ett jämställdhetsproblem som hindrar kvinnor från sina mänskliga rättigheter. Hälso- och sjukvården ska förespråka att våld i nära relation är oacceptabelt. För att kunna vårda dessa kvinnor behöver hälso- och sjukvården tid, beredskap, kunskap och goda rutiner. Syfte Att beskriva vilka erfarenheter kvinnor som utsätts för våld i nära relation har av kontakt med hälso- och sjukvården. Metod En strukturerad litteraturstudie som baseras på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna i studien eftersöktes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. En kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av SBU:s granskningsmallar och analyserades efter Fribergs analysmodell. Resultat I resultatet framkommer det att kvinnorna i de olika studierna har ett behov av trygghet, ett bra bemötande, stöd, integritet och att bli frågade om våldet. Utifrån det delades resultatet in i fem olika teman, bemötande, stöd och information, vikten av integritet, trygghet och tillit samt att ställa frågan. Slutsats Kvinnor som lever i våld i nära relation har liknande erfarenheter av kontakt med hälso-och sjukvården. De positiva erfarenheter präglas av ett gott bemötande och god information, vilket visar sig kunna lindra lidandet hos kvinnorna. De negativa erfarenheterna präglades av ett dåligt bemötande av hälso-och sjukvårdspersonalen vilket orsakade ett ökat vårdlindande. Studien visar att en god relation till kvinnorna och ett gott bemötande är viktigt. / Background One in three women has at some point in their lives been exposed to violence in a close relationship. Men's violence against women is a gender equality problem that prevents women from their human rights. The health care system must advocate that violence in a close relationship is unacceptable. To be able to care for these women, the health service needs time, preparedness, knowledge and good routines. Aim To describe what experiences women who are exposed to violence in close relationships have from contact with health care. Method A structured literature study based on 10 scientific articles with qualitative and quantitative design. The articles in the study were searched in the databases Cinahl, PubMed and PsycInfo. A quality review was performed with the help of SBU's review templates and was analyzed according to Friberg's analysis model. Results The results show that the women in the various studies have a need for security, a good treatment, support, integrity and to be asked about the violence. Based on this, the results were divided into five different themes, attitudes, support and information, the importance of integrity, security and trust and asking the question. Conclusions Women who live in violence in close relationships have similar experiences of contact with health care. The positive experiences are characterized by a good treatment and good information, which proves to alleviate the suffering of women. The negative experiences were characterized by a poor treatment of the health care staff, which caused an increase in care relief. The study shows that a good relationship with women and a good attitude are important.

The aim of this bachelor's thesis is to examine how medical libraries use user studies and their results to develop their activities, as well as how they view their opportunities to clear the barriers users in user studies find that they have in their information seeking. The method used in the study is semi-structured interviews with five chief librarians at five different medical libraries in Sweden. The empirical data was analysed using qualitative content analysis. The theory used for analysing the results is Vedung's five models of use of evaluation: instrumental use, enlightenment use, legitimizing use, tactical use and ritual use. The result shows that medical libraries both take part in the results of user studies conducted at national level and own user studies. The respondents state that user studies are important and that they fill a function of finding out what users think about their activities. The results of user studies are mainly used as enlightenment, but also instrumental and legitimizing. The opportunities to clear barriers in the users' information seeking are many, but the most suggested is through marketing efforts. The conclusion is that user studies very well can be seen as a tool for developing the activities of medical libraries. If one uses the results of user studies in the instrumental, enlightening and legitimizing way that Vedung recommends and which the librarians in the study do in most cases, they can be very useful.

Barn under två år utgör en stor patientgrupp inom barnsjukvården. När ett barn blir sjukt och behöver ligga på sjukhus kan det påverka etablering och fortsatt amning. Sjukvårdspersonal som arbetar med små barn bör ha en positiv attityd till amning och kunskaper i amning för att kunna stötta och främja den samt bedriva en familjefokuserad omvårdnad. Forskning har visat att det föreligger positiva attityder till amning bland sjukvårdspersonal men att det råder brist på amningsutbildning och amningskunskaper. Syftet med denna studie var att undersöka vad sjukvårdspersonal inom barnsjukvården hade för attityder till amning. Arbetet utfördes som en tvärsnittsstudie med en beskrivande kvantitativ design. En webbenkät skickades ut till 628 barnsjuksköterskor, sjuksköterskor, undersköterskor och barnsköterskor inom barnsjukvården i södra Sverige. Det var 116 respondenter som besvarade webbenkäten. Resultatet indikerar att det föreligger en positiv attityd till amning bland respondenterna. Det framkom även att det är få som har utbildning i amning och att majoriteten önskar erhålla utbildning i amning. Således behövs amningsutbildning för att sjukvårdspersonal ska ge amningsråd som är evidensbaserade. Ytterligare forskning, med större undersökningsgrupper, behövs för att få djupare inblick i sjukvårdspersonals attityder till och kunskaper om amning inom barnsjukvården. / When a child becomes ill and in need of hospital care it could affect the initiation and continuation of breastfeeding. Health care professionals who work with young children should have a positive attitude towards and knowledge about breastfeeding in order to be able to support and promote it and practice family-centred care. Previous studies have shown that health care professionals have positive attitudes towards breastfeeding but there is a lack of knowledge and education regarding breastfeeding. The purpose of this study was to examine health care professional’s attitudes towards breastfeeding. The study was conducted as a cross-sectional study with a descriptive quantitative design. A web-based survey was sent out to 628 health care professionals working in paediatric units in southern Sweden. The web-based survey was answered by 116 respondents. The result indicates that there are positive attitudes towards breastfeeding among the respondents. It also emerged that few respondents had breastfeeding education and that the majority wished to receive breastfeeding education. More education in breastfeeding is needed so that health care professionals can give evidence based breastfeeding advice. Further studies, with more participants, are needed on this subject to achieve a deeper understanding about health care professionals´ attitudes and knowledge about breastfeeding in paediatric hospital settings.

No description available.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är ett globalt problem som orsakar ett onödigt lidande för patienten samt stora kostnader för vården och samhället. Den mest primära åtgärden för att förebygga vårdrelaterade infektioner är basala hygienrutiner där handskar ingår. Sveriges kommuner och regioner utför årligen undersökningar kring följsamheten till basala hygienrutiner. Ytterligare undersökningar behövs dock för att identifiera vad som underlättar eller försvårar användningen av handskar. Syfte: Syftet var att belysa vilka främjande och hindrande faktorer som påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens attityder och följsamhet till användningen av handskar inom omvårdnaden i slutenvården. Metod: Examensarbetet utfördes som en allmän litteraturstudie med en induktiv ansats där tio vetenskapliga artiklar granskades och inkluderades i resultatet. Data bearbetades och sammanställdes därefter genom en innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att den mest förekommande främjande faktorn för handskanvändning av hälso- och sjukvårdspersonal inom slutenvården var att skydda sig själva. Den mest förekommande hindrande faktorn var stress som relaterade till tid- och personalbrist. Konklusion: Ytterligare forskning inom området behövs då ämnet är begränsat utforskat de senaste tio åren. / Background: Nosocomial infections is a global issue that causes the patient unnecessary suffering and a major cost to the healthcare. Standard precautions, which includes glove use, are the most essential measure to prevent nosocomial infections. Measurements of the compliance to standard precautions are performed every year in Sweden. However, research is needed to illustrate factors that promote or hinders the use of gloves. Aim: The aim of the study was to illustrate factors affecting health care personnel’s attitudes and compliance to glove use in nursing in the inpatient care. Method: This literature study was conducted as a general literature review with an inductive approach. Ten articles were analysed and included in the result. The data was processed and compiled through a content analysis. Result: The result showed that the most common promotive factor of glove use among health personnel in the inpatient care was to protect themselves. The most common hindering factor was stress caused by lack of time and health personnel. Conclusion: Due to the lack of research of the subject in the past ten years, further research is needed.

Användning av mobiltelefoner av hälso- och sjukvårdspersonal i hälso- och sjukvården har blivit allt vanligare. Forskning visar på att mobiltelefoner används av personal i patientnära situationer i syfte att underlätta arbetet. Därmed var syftet med kandidatuppsatsen att undersöka förekomsten av mikroorganismer som följd av bristande rengöringsrutiner av hälso- och sjukvårdspersonalens mobiltelefoner. Studien är skriven som en allmän litteraturstudie. Datainsamlingen har gjorts genom specificerade sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Sökningarna i de båda databaserna resulterade i 13 artiklar, som ligger till grund för resultatet. Resultatet påvisar att bakterier som koagulasnegativa stafylokocker och enterobacter var de vanligast förekommande mikroorganismerna på mobiltelefoner tillhörande hälso- och sjukvårdspersonal. Ytterligare påträffades mikroorganismer som virus. De virus som påträffades var respiratoriskt syncytuevirus (RSV) och adenovirus (AV). Resultatet visar även på brister gällande rengöring av mobiltelefonerna där majoriteten av mobiltelefonerna aldrig rengjordes. / The use of mobile phones by healthcare workers in healthcare settings has become increasingly common. Research shows that healthcare workers use their mobile phones within near contact with patients in order to facilitate their work. Therefor the aim of this candidate essay was to investigate the presence of microorganisms as a result of the lack of cleaning routines of the healthcare workers mobile phones. The study is written as a general literature study. Data collection was done through specific searches in the databases CINAHL and PubMed. Searches in the two databases finally resulted in 13 articles, which are the basis for the result in this study. The result shows that coagulasenegative staphylococcus and enterobacteria was the most occuring microorganisms on the healthcare workers mobile phones. In addition microorganisms as viruses like respiratory syncytial virus (RSV) and adenovirus (AV) was detected on the healthcare workers mobile phones. The result also shows deficiencies regarding the cleaning of the mobile phones where the majority of the mobile phones were never cleaned.

Bakgrund  Det övergripande målet med palliativ vård är att främja livskvaliteten hos patienter så att de kan få en värdig sista tid i livet och en värdig död. Patienter med palliativa vårdbehov finns på nästan alla vårdavdelningar på sjukhusen, ändå är det många sjuksköterskor som känner en osäkerhet inför hur de ska vårda dessa patienter. Detta ses främst när det kommer till andliga och existentiella behov. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter i ett palliativt skede, med fokus på andliga och existentiella behov. Metod Metoden som valdes är litteraturöversikt. Sökningen av artiklar har gjorts i PubMed och CINAHL. Studien inkluderade 15 vetenskapliga artiklar. Data analyserades med en integrerad dataanalys.  Resultat Fyra olika kategorier och två sub-kategorier identifierades. Sjuksköterskan och patientrelation; kommunikation och bemötande var väldigt viktigt för att kunna ge en god andlig och existentiell vård. Sjuksköterskan och psykosocial påverkan; att vårda patienter andligt och existentiellt var både givande och krävande. Sjuksköterskan och arbetssituationens förutsättningar; det var utmanande att vårda patienter andligt och existentiellt och sjuksköterskorna saknade kunskap inom området. Sjuksköterskan och religiös bakgrund; religion kunde hjälpa sjuksköterskorna att vårda patienter, men det kunde även vara utmanande när patienterna trodde att deras Gud eller liknande använde deras sjukdom emot dem.  Slutsats Flera sjuksköterskor upplevde att det var viktigt att vårda en patient avseende andliga och existentiella behov och att det var sjuksköterskans ansvar, dock är det många som saknar utbildning inom det området och tycker det är utmanande. Sjuksköterskor upplevde känslor av maktlöshet och ångest när de inte visste vad de ska göra när en patient led andligt och existentiellt. Fler sjuksköterskor tyckte dock att det var väldigt givande för dem själva att vårda patienter andligt och existentiellt när de lyckades, de kände sig då tillfredsställda med sitt arbete. Genom fortsatt forskning inom ämnet och mer utbildning till sjuksköterskorna inom ämnet så kan vården hjälpa dessa patienter bättre och färre patienter kommer lida andligt och existentiellt.

Bakgrund: Mer än 700 000 liv globalt avslutas årligen till följd av suicid och omkring 45 procent av de som dör till följd av suicid har uppsökt primärvård månaden innan. Få studier har dock belyst vårdpersonalens perspektiv på suicidprevention i primärvård. Syfte: Att belysa hälso- och sjukvårdspersonals erfarenheter av att arbeta med suicidprevention i primärvården. Metod: Litteraturstudie baserad på tio kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i Cinahl, PubMed och Scopus. Analysen genomfördes med inspiration av Fribergs analysmodell. Resultat: Av analysen framkom att hälso- och sjukvårdpersonal upplevde både hindrande och underlättande faktorer i arbetet med suicidprevention i primärvård. Låg kunskapsnivå, brist på utbildning, resursbrist, tidsbrist och avsaknad av riktlinjer utgjorde de huvudsakliga utmaningarna. Emellertid upplevdes fungerande teamarbete, tydlig ansvarsfördelning, lättillgänglig specialistvård, intuition och lång arbetslivserfarenhet som underlättande faktorer. Konklusion: För att förebygga suicid krävs ett systematiskt arbete samt förbättrad samverkan mellan instanser för att öka patientsäkerheten. Genom att uppmärksamma erfarenheter av brister i verksamheten och åtgärda dessa kan antalet suicid reduceras. / Background: Globally, more than 700 000 lives end annually due to suicide, and about 45 percent of those who died by suicide had visited primary care the previous month. Nonetheless, few studies have shed light on health care professionals’ experiences working with suicide prevention in primary care.  Aim: To illuminate health care professionals’ experiences of suicide prevention within primary care. Method: A literature study consisting of ten qualitative studies. Articles were found using Cinahl, PubMed and Scopus. Analysis was then performed with inspiration from Friberg's analytical model. Results: Findings suggest that health care professionals experienced both barriers and facilitators working with suicide prevention in primary care. Insufficient knowledge and education, lack of resources, time pressure and lack of guidelines were perceived as the main challenges. However, teamwork, clear division of responsibilities, easy access to specialist care, intuition and extensive clinical experience were seen as facilitators. Conclusion: To prevent suicide, a systematic approach and improved collaboration between primary and specialist care are needed. By adopting measures to correct perceived flaws in primary care, the number of suicides could be reduced.

Bakgrund: På grund av ökade konflikter i världen har även migrationen ökat de senaste åren, vilket leder till nya utmaningar för vårdpersonal. Mötet med patienter som har varit med om traumatiska upplevelser i form av krig och flykt, där språkbarriärer och kulturkrockar kan bidra med ytterligare svårigheter, ställer nya/stora krav på dagens, och morgondagens, vårdpersonal. Syfte Syftet med uppsatsen var att genom en litteraturstudie belysa vårdpersonals erfarenheter av att möta flyktingar i en vårdsituation. Metod: Litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades. Därefter identifierades teman. Resultat: Kommunikationsproblem, skillnader i kultur samt bristen på kunskap var de svårigheter som vårdpersonalen i studierna hade erfarenhet av, och som de upplevde kunde påverka deras arbetssätt. Slutsats: Utbildning och kunskap om just den här patientkategorin krävs, och förståelse för komplexiteten, för flyktingar är inte en homogen grupp. Graden av utbildning, traumatiska händelser, risker för ohälsa och resurser att hantera den varierar, precis som hos befolkningen i övrigt, och en sjuksköterskas omvårdnadsbehandling ska vara professionellt utförd oavsett patientens bakgrund eller hens förmåga att kommunicera. / Background: Due to increased conflicts in the world migration have also increased in recent years, leading to new challenges for health professionals. The meeting with patients who have been through traumatic experiences in the form of war and escape, where language barriers and cultural clashes could contribute to additional difficulties, sets new/substantial demands on the healthcare professionals of today, and tomorrow. Method: Literature review based on scientific articles that were reviewed to determine their quality and then analyzed. Themes have subsequently been identified. Aim: The aim of this study was that through a literature reviews illustrate the healthcare professionals’ experiences to meet refugees in a care situation. Result: Communication problems, differences in culture and the lack of knowledge were the difficulties caregivers in the studies had experienced and which they felt could affect their work. Conclusion: Education and knowledge of this particular category of patients is required, and an understanding of the complexity, the refugees are not a homogeneous group. The level of education, traumatic events , risk of illness and the resources to manage it varies , just as in the general population , and nursing treatment should be professionally executed regardless of the patient's background or his or hers ability to communicate.

The purpose of this literature review is to visualize the contributing factors of insufficient hygiene routines and incorrect aseptic handling. The literature review contains ten scientific articles from England, USA, Italy and Sweden, and related literature. Factors causing the problem are presented as four themes, the most reoccurring in our material are lack of time, knowledge/education, equipment and attitudes/motivation. / Syftet med denna litteraturstudie är att belysa orsakerna till att vi brister i vårdhygien och aseptik. Arbetet omfattar tio vetenskapliga artiklar från England, USA, Italien och Sverige, samt referenslitteratur. I arbetet presenteras orsakerna till problemet som fyra teman, de mest återkommande i vårt material tidsbrist, kunskap/utbildning, utrustning och attityder/motivation.