The overall purpose in this research has been to investigate what happens when somebody or something intervenes in a knowledge worker´s every-day life. Empirically, the author has chosen to explore how an anesthesia patient record is constructed to be what it becomes and then computerized and the implications of this for the anesthesist and the anesthesia nurse. The research takes place among a group of people that call themselves emergency people. Some of them think that the art of the performance will be at risk if the anesthesia patient record is computerized. The author has used a theoretical framework integrating ideas about knowledge management with concepts from structuration theory and theories about sensemaking, representations and schema use. Integrating knowledge management with structuration theory makes it possible to capture the complexity of what takes place when a knowledge worker shuttles between transformation and routine in an organizational setting in the knowledge society. “The clinical eye” emerges as a concept that influences how an anesthesist searches for information, how knowledge is exercised in anesthesia and how a patient record should be designed. The author concludes that the clinical eye is a central concept for understanding how an anesthesist exercises his or her knowledge, how the content of a patient record is constructed and designed and how reactions to a changed evolve. The author introduces two concepts “knowledge structuring” and “knowledge domination” that are considered important and interrelated. Exercising knowledge is a structured activity. In our heads we make plans for what to do, how to do it and what to do next. When an organizational setting is structured the knowledge that is exercised in this setting also becomes structured. An anesthesist exercises the practice of anesthesia in a structured order in a certain space during a certain time-period. When upgrading and computerizing the anesthesia patient record, both a transformation and an additional structuring of how knowledge is exercised take place. The question then becomes how this new structuring influences the practice of performing anesthesia. In addition to this the author theorizes that if the computerized patient record is conceptualized as a knowledge management system the way it is used changes. Many more services are included, and it is not “just” a patient record anymore. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan i Stockholm, 2006

Abstract The purpose with this study was to get knowledge if there are any possible differences in, and correlation between, experienced stress, experienced demands, experienced control and experienced social support in correlation to shiftwork. The study was made at two central hospitals in south of Sweden and had 90 participants (78 women and 12 men) that answered a questionnaire in the current variables. The result in experienced stress showed that there were no differences between shift workers. The results showed a difference between the day- and the nightshift in the correlation between control and stress. The writers speculates that the reason why the nightshift experience high stressvalues with high control can depend on the lack of presence by higher managers, compared with the dayshift. / Syftet med studien var att studera eventuella skillnader i, och samband mellan, upplevd stress, upplevda krav, upplevd kontroll samt upplevt socialt stöd i samband med skiftarbete. Arbetet genomfördes på två centralsjukhus i södra Sverige med 90 deltagare (78 kvinnor, 12 män) som besvarade ett frågeformulär rörande de aktuella variablerna. Resultatet vad det gäller upplevd stress visade att det inte finns någon skillnad mellan de olika skiften. Resultatet visade på en skillnad mellan dagtid och nattarbetare, den gällde vilket samband kontrollen hade med den upplevda stressen. Att nattarbetare upplever ett samband mellan hög stress och hög kontroll spekulerar författarna kan bero på att chefer inte finns tillgängliga i samma utsträckning som för dagtidsarbetarna.

Bakgrund: Människor med funktionsnedsättning rapporterar i högre grad missnöje med omvårdnad och sjukvårdspersonalens förståelse för deras funktionsnedsättning. Många funktionsnedsättningar medför också kommunikationsnedsättningar vilket bidrar till svårigheter i vårdsammanhang. Då kommunikationen inte fungerar mellan patient och sjukvårdspersonal är det svårt att skapa en vårdrelation. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva erfarenheter av kommunikationen mellan sjukvårdspersonal och patienter med komplexa kommunikationsbehov [CCN]. Metod: Studien är en litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar har granskats. Till resultatet har nio artiklar analyserats och teman har identifierats. Resultat: Fyra teman som är kopplade till svårigheter med att kommunicera med människor med CCN lyfts fram i resultatet. Dessa teman är; kunskapsbrist, tid, anhörigvårdare och vårdrelation. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån syftet med stöd i ytterligare studier. Resultatet kopplas också till Travelbees teori om stegen till en mellanmänsklig relation och hennes syn på kommunikation. / Background: People with disabilities report greater dissatisfaction with care and with the medical staff’s understanding of their disability. Many disabilities also brings communication impairments which contributes to difficulties in health care contexts. When communication fails between the patient and health care professional, it is difficult to create a healthcare relationship. Aim: The aim of this study was to describe the experiences of communication between health care personal and patients with complex communication needs [CCN]. Methods: The study is a literature review where scientific reports have been analyzed. In the result nine articles were analyzed and themes identified. Results: Four themes related to difficulties in communicating with people with CCN are highlighted in the result. These themes are: lack of knowledge, time, carers and care relationship. Discussions: The results are discussed from the purpose of the aim with support in further studies. The result is also linked to Travelbees theory of stages of an interpersonal relationship, and her view of communication.

Syfte: Att beskriva följsamheten av handhygien hos hälso- och sjukvårdspersonal och hur följsamheten av handhygien hos sjuksköterskor kan ökas. Metod: Litteraturstudie med beskrivande design. Data samlades in från databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet baserades på 12 artiklar. Resultat: Den generella följsamheten av handhygien hos hälso- och sjukvårdspersonal var låg men sjuksköterskor tenderade att ha en något högre följsamhet än övrig personal. Hälso- och sjukvårdspersonal hade generellt en något högre följsamhet av handhygien efter patientkontakt än före och detta var främst i syfte att skydda sig själva från patientens bakterier. Interventioner hade en positiv påverkan på sjuksköterskors följsamhet av handhygien. Bäst resultat gav interventioner för sjuksköterskor som innehöll praktiskt träning av handdesinfektion kombinerat med information och feedback. Slutsats: Det finns brister i den praktiska tillämpningen av handhygien i den dagliga arbetsrutinen trots att hälso- och sjukvårdspersonal har kunskap om handhygien och varför det är viktigt. Interventioner är gynnsamma för följsamheten av handhygien och kontinuerlig uppdatering av kunskap med information kombinerat med praktisk träning av handhygien kan användas för att minska förekomst av vårdrelaterade infektioner och därmed höja kvaliteten på omvårdnaden.

Bakgrund: Övervikt är ett folkhälsoproblem i västvärlden. Att leva med övervikt kan innebära ett stort lidande. Sjuksköterskan är ofta den som har mest regelbundna kontakter med överviktiga patienter. Sjuksköterskans uppgift är att bemöta patienter på ett värdigt sätt oavsett ålder, utseende, funktion eller prestationsförmåga. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa bemötandet av patienter med övervikt i hälso- och sjukvården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserat på nio vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet presenteras ur två perspektiv, ett patientperspektiv och ett sjukvårdspersonalsperspektiv. Studien visade att bemötandet till överviktiga patienter upplevdes både positivt och negativt. Patienterna upplevde att de fick en god relation med sjukvårdspersonalen. Andra tyckte att de blev dömda direkt utifrån sin övervikt. Sjukvårdspersonal upplevde att övervikt var ett känsligt område att arbete inom. Slutsats: För en lyckad vårdrelation där bemötandet upplevs positivt bör sjukvårdspersonalen vara medveten om sina attityder och se hela människan. / Background: Overweight is a public health problem in the Western world, and the disease can cause severe suffering. Usually, the nurse has the most contact on a frequent basis with overweight patients. The nurse’s task is to treat patients in a dignified manner regardless of age, appearance, function or capacity. Aim: The aim with this literature study was to enlighten the encountering with overweight patients in the health care system. Method: This study was carried out as a literature study based on nine scientific articles. Result: The result is presented from the patient’s perspective as well as from the health care professionals’ perspective. The study shows that the encountering with overweight patients is experienced both negatively and positively. The patients could feel that they established a good relationship to the health care professionals. Other patients experienced that they were judged directly by their overweight. The health care professionals experienced that overweight were a sensitive area to work within. Conclusion: For a caring relation where the encountering is experienced as positive, the health care professionals should be aware of their attitudes in the caring relation and consider the different aspects of the human they treat.

Bakgrund: Antalet människor som lider av fetma ökar ständigt, och har globalt sett mer än fördubblats sedan år 1980. Då fetma ofta leder till flera följdsjukdomar innebär det att denna patientgrupp blir allt vanligare inom hälso- och sjukvården. Detta ställer i sin tur krav på hälso- och sjukvårdspersonlens attityder gentemot personer med fetma.   Syfte: att belysa hälso- och sjukvårdspersonals attityder gentemot personer med fetma och den vård som erbjuds den här patientgruppen.   Metod: En systematisk litteraturstudie som i första hand baserades på Kristenssons (2014) metodbeskrivning.   Resultat: Litteraturstudien identifierade två kategorier; attityder till personer med fetma samt attityder gällande vård av personer med fetma. Både positiva och negativa attityder påvisades hos hälso- och sjukvårdspersonal, bland annat beskrevs personer med fetma i negativa ordalag, med ord som lata, själviska och oattraktiva. Även attityder om att personen har låg motivation och viljestyrka syntes. Exempel på positiva attityder som syntes var att empati för personerna med fetma fanns.   Slutsats: För att motverka negativa attityder hos hälso- och sjukvårdspersonal är det viktigt att vara medveten om sina egna och andras attityder, för att kunna reflektera och bearbeta dem. På så vis kan en förändringsprocess ta sin början. De negativa attityderna framstod som barriärer för en effektiv viktnedgång för personen med fetma. / Background: People suffering from obesity are constantly increasing and have globally more than doubled since 1980. Since obesity often leads to comorbidity, this patient group is getting more common in health care settings. This means higher demands on health care professionals´ attitudes towards obese individuals.   Purpose: To enlight health care professionals´ attitudes towards obese individuals and to the care they are offered.   Method: A systematic literature review, that was primarily based on Kristenssons (2014) description of its methodology.   Results: This literature review identified two categories; attitudes towards obese individuals and attitudes concerning obese individuals´ care. Both positive and negative attitudes were found among health care professionals, e.g. obese individuals were described with negative attributes as lazy, selfish and unattractive. Attitudes that the obese individuals had low motivation and low willpower were seen as well. An example of positive attitudes were that empathy for obese individuals occurred.   Conclusion: To encounter negative attitudes among health care professionals, it is important to be aware of  one´s own and others´ attitudes. This enables a process of reflection that might lead to changed attitudes. Negative attitudes workes as barriers for an effective weight loss.

Background: Homelessness is increasing, and health care is still difficult for many homeless people to achieve. If they get sick, it is both technically challenging to get a clinic they can go to, but also an economic problem because most of the homeless have no gainful employment. The fact that many homeless people experience bad attitudes of health care professionals is one reason why they don’t seek healthcare until an emergency arises. In the profession as a nurse, all people should be given equal treatment regardless of background. A nurse's obligation is to provide equal care to all.Aim: The aim of this study was to describe how homeless persons experience the encounter with health care providers.Method: The study was designed as a literature review with aim to critically review and compile the results from the found articles results. Five articles from CINAHL, two from PubMed and two from an unsystematic review were analyzed from their results of homeless person’s experience of the encounter with health care providers.Results: Four different themes were revealed in the analysis of the articles: Communication, Involvement, Subject – Object and Attitudes. Both positive and negative feelings perceived by the homeless persons emerged. Not being treated with respect because being homeless and not listened to where frequently mentioned. Even a wish that health care providers would be more human in the encounter with the homeless persons was a desire.Conclusion: Many homeless persons experience bad treatment from health care providers. Few studies has been done on this subject, wich needs to be explored to give health care providers a better understanding for a vulnerable group of people.Keywords: Encounter, experience, Halldorsdottir, health care provider, homeless

Bakgrund: Dagens forskning visar på att det finns en oengihet om orsaken bakom fibromyalgi. Ålder, etnicitet eller social status spelar ingen roll, alla kan drabbas, dock finns det forskning som visar att kvinnor drabbas oftare än män.. De mest framträdanden symtomen är värk, stelhet och trötthet. Den behandling som erbjuds denna patientgrupp är oftas symtomlindrande behandling. Syfte: Att beskriva upplevelsen av mötet med vården för patienter med fibromyalgi. Metod: Författarna har valt att göra en litteraturöversikt av åtta vetenskapliga artiklar som har fokus på patienters upplevelse av att leva med fibromyalgi och mötet med vården. Författarna valde Joyce Travelbees omvårdnadsteori med fokus på kommunikation och mellanmänskliga relationer. Resultat: Resultatet visar att patienter med fibromyalgi upplever att sjukvårdspersonal ifrågasätter deras trovärdighet och inte tar deras problem på allvar. Vidare visar resultatet att sjukvårdspersonalen kategoriserar dessa patienter efter stereotypa rolluppfattningar och möter dem utifrån deras förförståelse om vad fibromyalgi är eller inte är. Diskussion: Denna studie visar att sjukvårdspersonal utgår från sin egen eller andras objektiva bedömning av patientens situation istället för patientens unika upplevelse i mötet med dessa. Författarna gör då tolkningen utifrån resultatet och utifrån Joyce Travelbees omvårdnadsteori att sjukvården brister i deras förmåga att lära känna och kartlägga patientens behov. / Background: The cause for fibromyalgia is not known. Age, ethnicity and social status doesn´t matter. The most prominent symptoms are pain, stiffness and fatigue. The treatment for fibromyalgia is limited, it is often a combination of pain relief, physical activity and lifestyle changes. Nurses working with fibromyalgia patients have an important role in education and informing patients about their disease. Aim: The aim of this study is to describe patient with fibromyalgia and their experience of the encounter with the health care. Method: A literature review of eight scientific articles, with the focus on patients’ experience of living with fibromyalgia and the encounter with the health care. The authors chose Joyce Travelbees theoretical framework for their literature review. Result: The result shows that patient with fibromyalgia experience that health care professionals question their credibility and that they don’t take their problems seriously. Furthermore the result showed that health care professionals categorized these patients by stereotypical role perceptions, and encounters these patients by their pre-understanding about what fibromyalgia is or is no. Discussion: This study shows that health care professionals meets these patients, based of their own and others objective assessment of the situation, instead of being based on the patient´s unique perception of their situation. The authors make the interpretation based on the result and Travelbees nursing theory that health care professionals lack in their ability to know and to identify the patient´s needs.

Bakgrund: Flyktingar lider ofta i hög utsträckning av ohälsa. Arbetet med denna patientgrupp ställer krav på sjukvårdspersonal, vilka bör besitta en djupare förståelse för de individuella behov som kan förekomma hos flyktingar. Syfte: Syftet med föreliggande arbete var att beskriva personalens erfarenheter av arbetet och mötet med patienterna på en vårdmottagning för flyktingar. Metod: Studien är av deskriptiv kvalitativ design med intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalsgruppen var samtlig verksam sjukvårdspersonal vid utvald vårdmottagning. Data insamlades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Personalen upplevde arbetet på vårdmottagningen som tidskrävande och oförutsägbart. Särskild kompetens som personalen gav uttryck för att de själva besatt var bland annat ett intresse för asylfrågor och transkulturella relationer, erfarenhet av att arbeta med flyktingar samt vana av att samarbeta med tolk. Känslomässiga svårigheter i arbetet som identifierades var bland annat att ta del av patienternas traumatiska bakgrund, samt känslan av otillräcklighet då patienterna många gånger var i behov av mer än bara sjukvård. Patienternas behov av stödsamtal var större än resurserna räckte till. En önskan om utökade personaltjänster och lokaler uttrycktes, dock betonades vikten av att verksamheten skulle förbli en samlad enhet. Slutsats: En medvetenhet om hur kulturella kontexter påverkar människor samt en medvetenhet om sin egen förförståelse och eventuella fördomar, visades vara eftersträvansvärt hos sjukvårdspersonal som vårdar flyktingar. Egenskaper som visade sig vara viktiga hos sjukvårdspersonal, som vårdar flyktingar, var att ha ett öppet förhållningssätt, ett holistiskt synsätt på individen samt en övertygelse om människors lika värde. / Background: Refugees often suffer from a high degree of illness. The work of this group of patients requires that health care professionals should possess a deeper understanding of the individual needs that may affect refugees. Objective: The aim of this study was to describe the staff’s experiences of the work and the meeting with patients at a health clinic for refugees. Method: A descriptive qualitative study using interviews as data collection method. The selection group were all the active health care staff who worked at the clinic. Data were collected using semi-structured interviews. The interviews were transcribed and analyzed according to Graneheim and Lundman’s content analysis. Findings: The staff experienced work at the medical clinic as time consuming and unpredictable. Special skills that the staff expressed that they themselves possessed included an interest in asylum issues and transcultural relationships, experience of working with refugees and accustomed to working with an interpreter. Identified emotional difficulties in the care of refugees was to take part of the patients’ traumatic background, and the feeling of inadequacy when the patients often were in need of more than medical care. Patients’ needs for counseling were greater than available resources. A need for increased staff services and working space were expressed, however the importance of the care unit as one single unit was emphasized. Conclusion: Awareness of how cultural contexts influence people and awareness of her own preconceived ideas and possible prejudices, was found to be desirable of clinicians who care for refugees. Characteristics that proved to be important for health care professionals, caring for refugees, was to have an open approach, a holistic approach to the individual and a conviction of human equality.

Bakgrund: Smärta är en subjektiv upplevelse. Långvarig smärta påverkar personens livsvärld i många aspekter genom fysiska, affektivta och kognitiva dimensioner. Vid smärtanalys av långvarig smärta kan metoder användas som ger en inblick i samtliga dimensioner. Eftersom smärta är en personlig upplevese och endast kan förklaras av personen själv så bör sjukvården utgå från ett livsvärldsperspektiv. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur personer med långvarig smärta upplever att smärtproblematikens inverkan på livsvärlden uppmärksammats av sjukvården. Metod: Genom en kvalitativ ansats genomfördes intervjustudien med semistrukturerade frågor. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys och presenterades i resultatet utifrån underkategorier och kategorier. Resultat: Upplevelserna hos informanterna var att sjukvården inte tillräckligt uppmärksammade livsvärlden. Sjukvården upplevdes otillräcklig i frågor om att se till helheten, lyssna på personen och se personen i dess sammanhang. Personer med långvarig smärta kände sig misstrodda och lämnade ensamma. Det upplevdes positivt de gånger sjukvården såg till livsvärlden genom att göra personerna delaktiga i vården och därmed ge tillbaka makt. Ett sätt att se till livsvärlden var att lyssna till personernas åsikter och upplevelser och därmed möjliggöra att beslut kunde fattas gemensamt. Slutsats: Sjukvårdspersonal ser bristfälligt till livsvärlden då personer som lever med långvarig smärta söker vård för smärtproblematiken.