<p>Frågorna som jag ställer i min uppsats utgår från om ungdomars tidiga bekantskap med sagor haft betydelse för deras skönlitterära läsning i senare delen av grundskolan och hur man ska stimulera dem från skolans sida att läsa mer. Problemet är det klassiska att det är svårt att få elever i senare delen av grundskolan att läsa skönlitteratur, vilket också många lärare inom skolvärlden uppmärksammat. Syftet med min studie är att undersöka om barndomens läsning varit av någon större vikt för läsningen och hur man i skolan kan gå vidare. Judith A. Langers teori som Wegendal Wallin (1997) använt om olika läsfaser har legat till grund för min ana-lys. Dessa faser genomgår man vid läsning och de behövs alla fyra för att man ska få ut mesta möjliga av litteraturen. Det handlar om att kunna skapa sig en föreställningsvärld utifrån olika textvärldar. Kan man inte det, då får man problem vid möten med skönlitteraturen.</p><p>Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med fyra elever, två flickor och två pojkar, i grundskolans år 8. Jag har dessutom använt mig av deras egna berättelser om läsningen i barndomen. För att få stöd för mina resultat och analyser har jag använt mig av tidigare forsk-ning inom området.</p><p>Analysen visar att de ungdomar som uppskattat läsningen i barndomen och kommit igång själva med skönlitteraturen också blivit vana läsare som enkelt tar till sig vad de läser. Nord-ström (1995) menar att det finns en viktig period i barnens skolgång då mängdträning i läs-ning ska sättas in. Han menar också att grammatiken inte ska ingå i svenskan under de mel-lersta åren i skolan. Personligen ställer jag mig frågande till detta, eftersom grammatiken lig-ger till grund för att lära sig andra språk, därför kan jag inte hålla med Nordström helt.</p><p>De tillfrågade eleverna vill gärna läsa mer i skolan, men det framkom också att de vill välja själva bland litteraturen. Den elev som inte behärskar den litterära världen önskar hjälp med att hitta lämpliga romaner, som kan öka intresset.</p>

No description available.

<p>Detta är en undersökning om hur högstadielärare gör skönlitterära val åt sina elever i ämnet svenska. Vår undersökning begränsar sig till verksamma lärare och vi vill se hur lärarnas val påverkas av begrepp som kanon, populärkultur och skräplitteratur. Undersökningen har ägt rum på en skola i Småland, kallad Smålandsskolan, och en skola i Blekinge, kallad Blekingeskolan.</p><p>Undersökningen har genomförts med intervjuer av lärare under vår VFU (verksamhetsförlagda utbildning) där vi har ställt frågor utifrån en intervjuguide som vi i förväg skapat. Frågorna handlade om vilka undervisningsämnen lärarna hade, deras erfarenheter, vilken litteratur de använder i skolan och slutligen hur de ställer sig till kanonbegreppet.</p><p>Resultaten visar att lärare påverkas av kanonlitteraturen när de väljer litteratur åt sina elever, men i olika stor utsträckning. Undersökningsskolornas skönlitterära utbud påverkas även av skolornas budget och om skolan har ett bibliotek. Lärarnas egen inställning till viss litteratur påverkar också de inköp av skönlitteratur som skolan gör. Vi har också sett antydningar till samband mellan skolans antologier och den skönlitteratur som köps in, eftersom antologierna används som aptitretare.</p>

This study intends to discuss what might motivate Swedish upper secondary students to read literature in English. The study was performed through interviews with both teachers and students, as well as questionnaire studies with both students and teachers. The students give different interpretations of what the definition of motivation is, ranging from definitions of extrinsic motivation to signs of their definitions leaning toward intrinsic motivation. The conclusion is that although the English language itself is not a barrier for students’ reading motivation, the majority of them are not motivated to read. They wish to speak more in the classroom, although the teachers report that a lot of the exercises used in connection to the reading assignments consist of the students talking to each other about the texts.

Abstract The aim of the study is to investigate what the concept of “love of reading” means and how selected teachers act strategically to increase the love of reading in pupils in grade two. The Swedish concept of love of reading (läslust) has not always had the same meaning; in the past it was used in connection with the desire to pursue further studies, while the term is used today when talking about pupils’ own will to read books. The ability to read is a significant part of a pupil’s schooling, and therefore it is important to work to ensure that pupils love reading. Based on qualitative interviews with both teachers and pupils, the results show that teachers’ knowledge plays a significant part for how pupils are motivated to read. The strategies the teachers use to increase the pupils’ love of reading can be traced back to earlier research showing that these strategies are good for stimulating a love of reading among pupils in the early grades of school. Strategies that emerge in this investigation are mainly book selections, readings, discussions literature and the silent individual reading.The pupils expressed a desire for more support in their choice of books and wanted teachers to be greater role models for them when it comes to reading in school. One conclusion of the study is that motivation and reading comprehension are two phenomena, which play an important part in acquiring a love of reading.

Syftet med denna didaktiska uppsats är att genom en fallbeskrivning undersöka och belysa språkutvecklande arbetssätt inom undervisningsområdet skönlitterär läsning. Metod för datainsamlingen har gjorts genom en kvalitativ datatriangulering, det vill säga datainsamling utifrån flera perspektiv med olika metoder för att få fram en djupare och en fullständig bild av fallet. Insamlingsmetoderna har varit klassrumsobservationer, lärarintervju och elevintervjuer. Data har analyserats i enlighet med Cummins (2000) metoder för framgångsrik andraspråksundervisning med språkutveckling utifrån form, innehåll och användning samt maximalt kognitivt engagerande och maximalt identitetsinvesterande interaktion. Studien har utförts inom kommunal undervisning i ämnet svenska som andraspråk på grundläggande nivå för vuxna. Läraren som har lång erfarenhet av användning av skönlitteratur i undervisningen är fokus för fallbeskrivningen. Övriga informanter är 17 elever som svarade på en enkät för urval inför fyra djupintervjuer om deras uppfattning om lärarens undervisning. Undersökningens resultat visar ett situerat exempel på en språkutvecklande undervisning på kognitivt utmanande nivå och med stora förväntningar på eleverna. Läraren, som använder autentiskt material som läromedel, ger eleverna stort talutrymme och skapar möjlighet till lärande genom interaktion med läraren och klasskamraterna.

Today’s society is multicultural which can lead to racism and prejudices. Racism is created by prejudices and values. These values and prejudices are passed on to the children through media parents and/or society. The children then make these values to their own. To prevent racism everybody has to be involved. School is a place where the teachers can start to prevent racism by for example using books that is related to the subject. By reading and talking about the books, the children get the opportunity to learn about others opinions and thoughts on racism. The teacher can start by discussing what happens in the book and then more on to talking about questions from real life. Children that are given the opportunity to discuss racism are given a better chance to understand and change their values and prejudices.

Denna uppsats har fokus på fem elevers tankar om vad som motiverar dem till att läsa skönlitteratur. För att bättre förstå hur dessa elever resonerar om läsning och vad som får dem att vilja läsa genomfördes kvalitativa forskningsintervjuermed fem elever ur en åk 3. Informanterna valdes utifrån läskategorier som innebär graderingen stort läsintresse, mindre läsintresse och varierat läsintresse beroende på var och när läsningen äger rum (Nyström, 2002). Resultaten visar att enligt de intervjuade eleverna beror motivationen till att läsa av berättelsens innehåll. Vidare upplever de att byta miljö genom att hålla lässtunder utanför klassrummet kan vara ett motivationshöjande inslag. Vidare menar informanterna att lärarens förslag på berättelser utifrån egna erfarenheter inspirerar dem till läsning av skönlitteratur. Det framgår dessutom förslag på att läraren skulle kunna sitta tillsammans med elever som har problem med läsning och att de läser växelvis för att komma framåt i berättelsen. Slutsatsen är att de tillfrågade eleverna har många olika idéer om vad som motiverar till läsning och samtidigt tankar om hur en lärare kan integrera dessa förslag i undervisningen. / This essay is focusing on five pupils’ motivation towards reading literature. To better understand these pupils’ thoughts about reading and what it is that makes them want to read. Qualitative interviews with five pupils in third grade were performed. The informants were chosen according to categories of readers (Nyström, 2002), two of the pupils appreciate reading both in school and at home, two others do not appreciate reading to the same extent and one pupil is interested depending on what and when reading has to take place. The results show that according to the pupils, the narrative content and the level of excitement while reading have a big impact on their motivation. Another factor of impact is environmental change that is reading in another place outside the classroom. The informants also consider that if the teachers share their experiences about good stories they have read, this could elevate the pupils’ motivation towards reading. If a pupil has difficulties to read the idea that came from the interviewed pupils was that the teacher could sit with that pupil and read every other page in the book. The conclusion of this essay is that pupils have a lot of ideas about what motivates them to read and how a teacher could integrate these ideas in their teaching.

Mitt syfte med denna uppsats var att se hur tjejer och killar framställs i barn- och ungdomsboken som vänder sig främst till barn och ungdomar mellan 9 och 12 års ålder. Utifrån syftet valdes en kvalitativ metod som innebar att jag kritiskt granskade och analyserade fyra skönlitterära barn- och ungdomsböcker. Analysen har genomfört med hjälp av ett analysschema med stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaper. Studiens resultat visar att i var och en av de undersökta böckerna finns en karaktär som bryter mot de stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaperna. Det är i överlag pojkarna i böckerna som bryter mot de traditionella könsrollerna och det visar sig genom egenskaper såsom vackra, emotionella, lydiga, osjälviska, omtänksamma, sårbara och pratsamma. Men på samma gång är det bara pojkarna i dessa fyra böcker som genomgår en utveckling och en mognadsprocess som leder fram till att de i slutändan får mer manliga egenskaper.

Den här uppsatsen behandlar frågor om hur individer söker skönlitteratur. Hur väljer människor att läsa det de läser? Vilka strategier använder de sig av för att söka skönlitteratur? Hur söker man skönlitteratur på biblioteket? Är de verktyg som finns att tillgå en tillräcklig resurs för låntagare när de söker litteratur på biblioteken? I den kvalitativa intervjustudien framkommer att indexering och katalogisering är verktyg av underordnad roll vid sökning av skönlitteratur. I slutdiskussionen presenteras idéer om hur biblioteken kan använda sig av andra vägar för att presentera läsare med böcker som passar deras behov.