Denna uppsats handlar om hur lärare kan stimulera elever till litteraturläsning och hur lärare kan arbeta för att väcka läslust. Frågorna som behandlas i arbetet är: Vad står det i styrdokumenten, läroplan och kursplan i svenska, om litteraturläsning? Hur kan lärare skapa läslust hos elever? Hur arbetar lärare med lässtimulans och hur skulle de vilja arbeta? Hur informerar lärare sig om nya barnböcker? Finns det något samarbete mellan lärare och skolbibliotekarier / bibliotekarier? Arbetet bygger på litteraturstudier samt en empirisk undersökning i form av intervjuer. I resultatdelen redovisas intervjuerna som gjorts med fyra grundskollärare år 4-9 och tre bibliotekarier år 4-9. Svaren jag fått har jämförts med litteraturen. Genom detta arbete har jag kommit fram till att lärarens roll som litteraturförmedlare är mycket viktig och det är lärarens eget intresse för litteratur som präglar undervisningen. De lärare jag intervjuat följer kursplanens förslag på hur man kan arbeta med litteratur i skolan och de arbetar alla fyra ganska traditionellt. Samtliga lärare påpekar dock på att det finns för lite tid i skolan till arbete med skönlitteratur. Något egentligt samarbete mellan lärare och bibliotekarier har inte förekommit på de två skolor jag varit i kontakt med.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka för- och nackdelar svenska som andraspråkslärare inom grundskolan ser med skönlitteratur istället för traditionella läromedel, hur de väljer sina texter och motiverar sina val och hur de arbetar med skönlitteratur i undervisningen. Uppsatsen utgår från följande frågeställningar: Vilka för- och nackdelar anser svenska som andraspråkslärare att det finns med att använda skönlitteratur istället för traditionella läromedel? Hur väljer de skönlitteratur och hur motiverar de sina val? Hur arbetar de med skönlitteratur i undervisningen? Materialet som använts för att belysa frågeställningarna var en kvalitativ enkätundersökning. Studiens informanter bestod av sex kvinnliga svenska som andraspråkslärare inom grundskolan i olika åldrar. Flertalet informanter har en koppling till en förberedelseklass i en svensk stad. Materialet analyserades och sammanställdes utifrån studiens frågeställningar. Studiens resultat visade att alla lärare är överens om att det bästa är att variera traditionella läromedel med skönlitteratur i undervisningen och att det finns för- och nackdelar med båda. Informanterna väljer huvudsakligen böcker utifrån elevens intressen och språkliga nivå på svenska. Elevens språkliga/kulturella bakgrund har mindre betydelse vid bokval. Lärarna väljer främst svensk litteratur i undervisningen. Litteraturen förarbetas inte alltid, men efterarbetas oftast på olika sätt. Några lärare menar att de har använt skönlitteratur för att arbeta ämnesintegrerat. Studiens resultat visar på en diskrepans mellan styrdokument, teori och praktik.

Undersökningens huvudsyfte är få en insikt i vilka skönlitterära texter som läses på högstadiet. Lärare ifrån tre högstadieskolor har medverkat. Litteraturundervisningen är en stol del av svenskämnet och svensklärare har således ett stort ansvar när det gäller att välja ut adekvata texter. Därför är det intressant att ta reda på vilka texter som läses i sin helhet på högstadiet idag. Tidigare undersökningar är främst utförda på gymnasienivå och har visat att litteraturundervisningen tenderar att vara starkt styrd av lärare och gamla styrdokument samt förmedlar litteratur som ligger långt ifrån elevernas litterära register. Lärare måste ständigt förhålla sig till de didaktiska frågorna vad, varför och hur. Ytterligare frågeställningar som undersökningen vill svara på, handlar därför om på vilka grunder lärarna har gjort sina litteraturval. I studien har använts kvalitativa intervjufrågor, där sju lärare medverkar. Resultatet visar att val av litteratur ser mycket olika ut. Lärarna i studien väljer också litteratur på olika grunder.

Abstract Forskningen syftar till att studera läsvanor hos tonåringar. Frågor att svara på är: När och vad läser ungdomar i skolan? När och vad läser ungdomar utanför skolan? På vilket sätt kopplas skolans läsning med fritidsläsning? Vilka skillnader har iakttagits mellan pojkars och flickors läsning? Kvalitativa intervjuer har använts i denna studie för att samla in uppgifter från de undersökta eleverna, lärare och bibliotekarier. Deltagarna är 12 elever, hälften pojkar och hälften flickor, en lärare och en bibliotekarie från en skola belägen i en mellanstor svenskstad. De viktigaste resultaten från studien är: Tonåringar läser så ofta som möjligt både i skolan och under fritiden. De läser allt som intresserar dem från romaner till sms. Det finns ingen skillnad av skönlitteratur läste av pojkar eller flickor. Medan flickorna är allvarliga läsare och njuter läsning utanför klassen, pojkarna har lågt intresse att läsa för nöjes skull. Tonåringar idag kommer i kontakt med litteratur genom film, böcker, nätet och Ipad/telefon mobiler. Lärare och bibliotekarier hjälpa tonåringar att öva läsning för att väcka ett intresse för läsning

Den här uppsatsen behandlar arbetet med läroplanens värdegrund inom svenskämnet. Mer specifikt berör uppsatsen de frågor i värdegrunden som har att göra med empati, inlevelse och mellanmänsklig förståelse inom den delen av svenskämnet som handlar om undervisning i skönlitteratur. För att undersöka detta söker uppsatsen svara på frågan:   Hur kan undervisning i skönlitteratur aktualisera de förmågor hos elever som påbjuds i läroplanens värdegrund och som har att göra med inlevelse, mellanmänsklig förståelse och empati?   För att besvara denna fråga har en studie gjorts i en gymnasieklass i årskurs ett på det yrkesförberedande vård- och omsorgsprogrammet. Elva elever och deras svensklärare har deltagit i en observationsstudie som genomförts under fyra veckor. Utöver detta har läraren och fem av eleverna deltagit i en intervjuundersökning. Läraren intervjudes enskilt vid tre tillfällen medan eleverna intervjuades enskilt vid det första och tredje tillfället och i grupp vid det andra. För studien genomfördes ett litteraturprojekt där eleverna läste ungdomsromanen Pojken i randig pyjamas av John Boyne (2010). Boken handlar om nioåriga Bruno som är son till en tysk militär som är lägerkommendant i Auschwitz. Inom projektet har eleverna läst boken, skrivit om den i läsloggar vid fyra tillfällen och diskuterat den vid ytterligare fyra tillfällen. Inför varje skrivtillfälle har eleverna fått diskussionsfrågor att fundera över. Uppsatsen bygger på en sociokulturell teoribakgrund som förespråkar språklig interaktion som den bästa vägen till inlärning (Vygotskij 1999, Säljö 2000). Elevernas loggböcker, diskussionsinlägg och intervjusvar har analyserats med hjälp av Kathleen McCormicks repertoarteori (1994) och Hans-Georg Gadamers hermeneutiska teori om förståelsehorisonter (2004).

Syftet med denna uppsats är att medvetandegöra stereotypiska framställningar av manliga karaktärer med invandrarbakgrund, skrivna av författare som vuxit upp som första eller andra generationens invandrare. Som utgångspunkt har jag använt mig av läroplanens mål som pekar på att litteratur ska erbjuda varierade och positiva bilder av andra kulturer, samt hjälpa eleven att skapa en trygg identitet. I min studie har jag gjort en kvalitativ textanalys av tre böcker samt även avskilt fenomenet ”invandrarlitteratur” som en diskurs där jag har upptäckt att diskursen i sig generar fördomar genom att efterhängsna termer och klassificeringar tenderar att leva kvar. De slutsatser jag har kommit fram till är att stereotyper till stor del lever kvar i karaktärernas porträttering, både när det gäller beskrivningen av deras motiv och hur de hanterar konflikter. Karaktärerna tenderar att antingen beskrivas som våldsutövare eller som offer för olyckliga omständigheter vid konflikter, och de hamnar ofta i typsituationer där de sällan beskrivs välja den ”rätta” vägen. Min slutsats är att även om litteraturen har utvecklats och idag erbjuder mer komplexa personporträtt av ungdomar med invandrarbakgrund tenderar ändå karaktärerna att stereotypifieras i olika situationer.

Läsförmåga är inte något man tillägnar sig under den första tiden i skolan och sedan behåller livet ut, utan det är något som måste vidareutvecklas genom kontinuerlig läsning under hela skoltiden. Forskning visar att svenska ungdomar generellt läser mer på fritiden än ungdomar i många andra länder, men ändå har många svenska elever svårt att uppnå god läsförmåga. Huvudsyftet med den här undersökningen var att försöka lyfta fram och tolka läsvanor och attityder till läsning och skönlitteratur hos tio elever i år 9. Undersökningen lyfter också fram former av läs- och litteraturundervisning som gynnar läsutvecklingen. För att undersöka situationen genomfördes kvalitativa intervjuer med tio elever i år 9, som alla går i samma klass. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades i sin helhet. Textmaterialet analyserades och presenterades därefter genom olika kategorier i ett resultat. Resultatet tyder på att dessa elever har en mer positiv inställning gentemot läsning än vad tidigare forskning påvisar. Eleverna i denna studie är dessutom positivt inställda till läs- och litteraturundervisningen de möter i skolan, och många av dem föredrar att diskutera och reflektera om sina läsupplevelser tillsammans med andra. Generellt vill eleverna inte skriva recensioner. Då eleverna får välja litteratur efter eget intresse är det fantasy, drama och ungdomslitteratur som är de mest populära valen. Litteratur som eleverna anser viktig att möta i undervisningen är sådan litteratur som är lite för svår och utmanar dem som läsare. / Examensarbete

No description available.

Detta är en undersökning om hur högstadielärare gör skönlitterära val åt sina elever i ämnet svenska. Vår undersökning begränsar sig till verksamma lärare och vi vill se hur lärarnas val påverkas av begrepp som kanon, populärkultur och skräplitteratur. Undersökningen har ägt rum på en skola i Småland, kallad Smålandsskolan, och en skola i Blekinge, kallad Blekingeskolan. Undersökningen har genomförts med intervjuer av lärare under vår VFU (verksamhetsförlagda utbildning) där vi har ställt frågor utifrån en intervjuguide som vi i förväg skapat. Frågorna handlade om vilka undervisningsämnen lärarna hade, deras erfarenheter, vilken litteratur de använder i skolan och slutligen hur de ställer sig till kanonbegreppet. Resultaten visar att lärare påverkas av kanonlitteraturen när de väljer litteratur åt sina elever, men i olika stor utsträckning. Undersökningsskolornas skönlitterära utbud påverkas även av skolornas budget och om skolan har ett bibliotek. Lärarnas egen inställning till viss litteratur påverkar också de inköp av skönlitteratur som skolan gör. Vi har också sett antydningar till samband mellan skolans antologier och den skönlitteratur som köps in, eftersom antologierna används som aptitretare.

<p>Denna rapport handlar om pojkars och flickors intresse av skönlitteratur samt om det finns några kopplingar mellan utvecklingspsykologin och barns läsvanor. I litteraturgenomgången tar jag upp barns utveckling 7-15 år och barns läsvanor 10-12 år. I min resultatdel presenterar jag vad jag fått fram av min enkätundersökning som jag gjort i tre klasser i år 4, 5 och 6, sammanlagt 68 elever. Jag har frågat eleverna angående deras fritidsläsning. Vilken skönlitteratur läser eleverna? Hur ofta läser eleverna? Hur mycket läser elverna? När läser eleverna? samt Varför läser eleverna? Jag kom bl.a. fram till att eleverna gärna väljer äventyrsböcker, mysterieböcker och roliga böcker att läsa på sin fritid. Elverna läser för att det är roligt och för att det är viktigt att träna sin läsning. De flesta läser varje dag och vanligtvis innan de går och lägger sig. Jag har också fått fram i mitt resultat vad som skiljer pojkar och flickor åt vad beträffar deras fritidsläsning. Det som skiljer sig är att flickor läser fler böcker än pojkar. Pojkar läser gärna sportböcker medan flickor tycker om att läsa djurberättelser. Pojkar läser mer för spännings skull än vad flickorna gör. Flickor läser gärna när de kommer hem efter skolan, medan pojkar tycker om att läsa på morgonen.</p>