I denna studie fokuseras till stora delar den första läseboken. För att tillgodogöra oss kunskap kring vilka läsläror som används i dagens skola, har vi besökt ett antal skolor och där intervjuat barn och pedagoger om vad de anser om det material som används vid den första läsinlärningen. Vi har också gjort en historisk tillbakablick, där vi konstaterat att det tidigare inte lades någon som helst vikt vid själva läsinlärningen vid läsningen. Idag läggs däremot tyngdpunkten vid att lära barn läsa, men det material som används ser olika ut på olika skolor. Det vi kommit fram till efter våra litteraturstudier är, att den kulturella bakgrunden är av stor betydelse för barns läsutveckling. Vidare spelar föräldrarnas samverkan med skolan stor roll. Att förse alla barn, inte bara de som kommit långt i sin läsutveckling, med intresseväckande böcker, gärna skönlitteratur, ger en ökad möjlighet till fortsatt utveckling av läsförmågan.

Under en individs ungdomsår händer det mycket i hans eller hennes liv. Du växer upp, skapar nya relationer och tar död på gamla. Du försöker desperat finna ut vem du är och vad du vill med ditt liv. Du lär känna dig själv och lär dig tycka om dig själv. Du finner ting hos dig själv du tycker illa om och saker du tycker bra om. För många människor, unga som gamla, är litteratur och böcker ett viktigt redskap i detta sökande. Litteraturen spelar inte bara en viktig roll för den personliga utvecklingen utan även för nöjes skull. Du kan fly in i andra världar liksom ta del av en annan människas livsöde. Andra söker sig åt andra håll. Som att spela fotboll eller musik.Sedan sjukdomsstämpeln på homosexualitet togs bort av Socialstyrelsen 1979 har acceptansen och öppenheten kring homosexualitet växt. Tiina Rosenberg kallar det ”Den nya svenska öppenheten”. En avvikande sexualitet är inte längre så betydelsefull hos dagens ungdomar utan vikten ligger i att inte utmana några könsroller. Om du som ung kvinna identifierar dig som lesbisk är det inte en stor sak så längre, så länge du inte utmanar din roll som kvinna.

Denna studie har som syfte att undersöka hur man som lärare kan arbeta med dilemmasagor i synnerhet och skönlitteratur i allmänhet, på ett ämnesöverskridande tematiskt arbetssätt. Vi har också som syfte att se skillnader på vårt sätt att arbeta jämfört med försöksskolans lärare. För att få reda på det så kommer vi redogöra för vad forskningen och styrdokumenten har att säga i ämnet. Metoden vi använder för att svara på syftet är aktionsforskning där bl.a. undervisningsförsök och intervjuer är de viktigaste delarna. I undervisningsförsöken kommer vi att se på de olika sätt på vilket man kan arbeta kring dilemmasagor som ingång till tematiskt undervisning, samt att vi intervjuar lärarna om deras arbetssätt när det gäller att använda skönlitteratur i undervisningen, både traditionellt och på ett ämnesöverskridande sätt. Det vi kom fram till var att det är väldigt givande att arbeta tematiskt, både för lärare och för elever. Eleverna var entusiastiska och vi fick för den begränsade tiden, ett tillfredställande kunskapsresultat. Vi fick också reda på att lärarna på vår försöksskola redan arbetade ämnesövergripande men att de skulle vilja göra det mer. Vi hoppas att vårt arbete kunde verka inspirerande för lärarna.

Denna rapport är skriven utifrån en komparativ fallstudie om hur grundskollärare använder sig av skönlitteratur i undervisningen. Syftet är att studera lärarnas förhållningssätt beträffande skönlitteratur i undervisningen ställt i relation till elevernas uppfattning om denna. Även litteraturteorier, undervisningsmetoder samt styrdokument sammankopplas med hur lärarnas praktiska arbete ser ut. Studien bygger på lärarintervjuer, elevenkäter, litteraturstudier, läsning av styrdokument samt studium av forskningsrapporter. Resultatet visar att lärarna till viss del bedriver undervisningen enligt styrdokument och litterära undervisningsmetoder. Däremot arbetar de inte i enlighet med vad litteraturteoretiker uttrycker om skönlitterär läsning. Elevernas enkätsvar visar att deras uppfattning inte alltid överensstämmer med vad lärarna berättat under intervjuerna. Trots att lärarna använder sig av skönlitteratur i undervisningen önskar majoriteten av eleverna ändå mer av detta.

Abstract   Our society is becoming increasingly multicultural and so are our schools. This study raises the question of how teachers are working to promote multi-culture and how they can create an understanding of the diversity in the classroom. One way is to use the literature. Literature is already well integrated by many teachers and widely used by pupils. By making use of literature related to multi-culture, pupils can get a deeper understanding of our society. A fiction book can be more exciting than a textbook. The reader can identify with the characters in the book and have the opportunity to make a thrilling way to knowledge. By reading and discussing relevant literature, the pupils get a chance to hear others' reflection concerning multi-culture. They may also enhance their vocabulary by reading literature. In the result, we read that it differs a great deal in how teachers make use of literature related to multi-culture. According to an interviewed librarian, there are a lot of titles dealing with this topic.

The purpose of my study is to investigate the wideness of working with fiction in education during the early years in primary school. I want to see in what way fiction is involved and why the teachers choose to work the way they are with fiction. I also want to see what kind of effects this work could have on the development of the pupils. I've done interviews with four teachers to find out about their opinions when it comes to involve fiction into the education. The teachers are all working with pupils between nine and eleven years old. All of the teachers had daily work with silent reading, and the teachers also were reading out loud every day. Reflecting and discussing the books together were very common in the four classrooms. This is giving the pupils empathy and understanding of the world around them. Another way to work with fiction is to use it in different kinds of themes. This is a excellent way to integrate subjects with each other and this work also gives the pupils space to control the education a bit for themselves. All of the teachers used fiction in subjects like geography and history, but the use of fiction was most common in the subject Swedish and certainly with reading. The reason why the teachers worked with fiction in education seemed to be that the all had a big interest in fiction themselves and that they wanted to transmit that feeling to the pupils. Working with fiction can be a great way to make the learning joyful and we can use it I many ways. It's just our own creativity that makes the boundaries.

Studien är en litteraturstudie som jämför tre läroböcker i gymnasiekursen Svenska B och hur dessa behandlar skönlitteratur. Främst är det läroböckernas elevfrågor till skönlitteraturen som ligger till grund för undersökningen. Om man ser till elevfrågornas utformning behandlar de tre läroböckerna skönlitteratur på likartade sätt. Eleverna tränas i att koppla skönlitteraturen både till det samhälle de lever i och det samhälle texterna uppkom i. Det finns dock en skillnad i hur läroböckerna presenterar författarna till de utvalda texterna. Spannet löper mellan att behandla författarna som viktiga kulturpersoner med personliga och långa presentationer och att endast beskriva dem i termer som författare av tidstypiska texter.

No description available.

No description available.

Denna rapport handlar om pojkars och flickors intresse av skönlitteratur samt om det finns några kopplingar mellan utvecklingspsykologin och barns läsvanor. I litteraturgenomgången tar jag upp barns utveckling 7-15 år och barns läsvanor 10-12 år. I min resultatdel presenterar jag vad jag fått fram av min enkätundersökning som jag gjort i tre klasser i år 4, 5 och 6, sammanlagt 68 elever. Jag har frågat eleverna angående deras fritidsläsning. Vilken skönlitteratur läser eleverna? Hur ofta läser eleverna? Hur mycket läser elverna? När läser eleverna? samt Varför läser eleverna? Jag kom bl.a. fram till att eleverna gärna väljer äventyrsböcker, mysterieböcker och roliga böcker att läsa på sin fritid. Elverna läser för att det är roligt och för att det är viktigt att träna sin läsning. De flesta läser varje dag och vanligtvis innan de går och lägger sig. Jag har också fått fram i mitt resultat vad som skiljer pojkar och flickor åt vad beträffar deras fritidsläsning. Det som skiljer sig är att flickor läser fler böcker än pojkar. Pojkar läser gärna sportböcker medan flickor tycker om att läsa djurberättelser. Pojkar läser mer för spännings skull än vad flickorna gör. Flickor läser gärna när de kommer hem efter skolan, medan pojkar tycker om att läsa på morgonen.