Syftet med undersökningen var att undersöka hur fem lärare i årskurs 3-6 uppfattar sitt arbete med skönlitteratur i sin undervisning. Vilka är deras motiv för att använda den skönlitterära texten i sin undervisning? Hur använder man den? Hur väljs litteraturen ut? Studien genomfördes med hjälp av intervjuer av fem yrkesverksamma pedagoger vilka arbetar i årskurs 3-6. De har därefter transkriberats och analyserats. I diskussionen  har  intervjusvaren kopplats till teoretiska begrepp  och tidigare forskning på området.  Resultaten tyder på att de intervjuade pedagogerna anser den skönlitterära texten vara mycket viktig i under-visningen, speciellt som verktyg i lästräning och som utgångspunkt för att diskutera svåra värdefrågor men även som grund för eget skrivande, som kompensatorisk åtgärd eller som ren underhållning. De intervjuade pedagogerna saknar i de flesta fallen adekvat litteraturvetenskaplig utbildning vilket upplevs som ett hinder i yrkesutövningen. Pedagoger-na  lägger en stor vikt vid att försöka välja litteratur som entusiasmerar och utmanar eleverna samt lockar dem till utvecklande diskussioner.

Swedish university libraries traditionally collect recreational readingmaterial only to support the teaching and research interests of theirinstitutions. However many university libraries hold a substantial yetunspecified collection of popular fiction. This thesis investigates theextent of these collections and examines academic librarians' viewsabout students' recreational reading in the academic context and theirattitudes towards the role of fiction and of readers' advisory inacademic libraries. The theoretical framework includes literature andresearch about the benefits of reading for pleasure, collections' rolesand readers' advisory strategies. The empirical material was gatheredthrough quantitative surveys sent to academic librarians in Sweden.The results show that academic librarians are positive about thebenefits of recreational reading for university students. However themajority of them do not believe that it is their responsibility to provideleisure reading material or promote extracurricular reading. Based onthe literature review, on the theoretical framework and on the researchfindings, recommendations are made with respect to further researchand readers' advisory strategies.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur stort fokus genusaspekten har i valet av skönlitterära verk i ämnet svenska för gymnasieskolan. Studien bygger på en flerstrategisk forskningsmetod som inbegriper både en kvantitativ och kvalitativ undersökning. Tidigare studier visar att skönlitteraturen är skriven av män, för män och om män vilket lett till att kvinnan hamnar i bakgrunden till förmån för mannen som författare, läsare och karaktär. Vår studie visar att skönlitteraturen som används i svenskämnet på gymnasieskolan är författad av män med manliga karaktärer. Genusaspekten ligger inte  i fokus hos lärarna när de väljer böcker till undervisningen utan ligger istället på diskussion och kontextualisering.

Skönlitteraturen har en stor roll i svenskundervisningen. Vilka titlar eleverna läser i sin utbildning kan påverkas av skolans skönlitterära utbud. Syftet med denna studie är att undersöka vad svensklärare anser vara de främsta faktorerna som påverkar det skönlitterära utbudet i undervisningen samt hur lärarnas motiveringar stämmer överens med styrdokumentens riktlinjer. Denna fallstudie baseras på fyra kvalitativa intervjuer med gymnasielärare i svenska från olika gymnasieformer i olika kommuner. Undersökningens resultat visar utifrån lärarna perspektiv att skolans ekonomi, styrdokument och gymnasieprogram är faktorer som påverkar det skönlitterära utbudet. Skolbibliotek och arbetslag är andra faktorer som refereras till, dock inte lika homogent. Resultatet visar vidare att lärarnas motiveringar för det skönlitterära utbudet påverkas av ytterligare faktorer som lärarnas litteratursyn, skolans kultur och tolkningar av styrdokumenten.

No description available.

Denna uppsats syfte är att undersöka hur sex verksamma gymnasielärare, med svenska som undervisningsämne, arbetar med värdegrunds- och kunskapsuppdraget genom litteraturarbete. Detta ska belysa skönlitteraturens potential i värdegrundsarbetet som lärarna bedriver. Undersökningen har fokuserat på de metoder och resultat som framgått under undersökningen. Intervju valdes som metod vid denna studie för att få ett nyanserat och fördjupat resultat. Sex verksamma gymnasielärare intervjuades och ligger till grund för studiens resultat. Dessa resultat analyserades genom läroplans- och värdegrundsteorin för att ge undersökningen en tydlig utgångspunkt utifrån informanternas olika perspektiv och därmed ge ett skildrat resultat. Vad som gick att utläsa från studiens resultat var att dessa gymnasielärare alla såg potential med skönlitteratur som arbetsmetod att använda sig utav vid värdegrundsarbete. Det framgick även att det fanns en problematik som uppstod i samband med ”det dubbla uppdraget” som informanterna framhävde. / This study investigates how six active upper secondary school teachers, with Swedish as an educational subject, work with the knowledge requirements and basic principle through literature. The knowledge requirements and the basic principle is based on the Swedish National Agency for Educations curriculum for upper secondary school. The purpose is to highlight what potential literature has concerning the basic principle, a mission presented by the Swedish National Agency, undertaken by the teachers. The survey has focused on the methods employed by the different teachers and the results of such methods as perceived by the teachers have been identified during the analysis. To get a multifaceted result interview was chosen as a method. Six active upper secondary school teachers were interviewed and were also the basis for the study results. The results, provided by the informants’ interviews, were analyzed through two theories, concerning curriculum requirements and basic principle. This study shows that all the high school teachers saw potential in literature as a tool to use in value-based teaching. It was also found that the informants saw the "double assignment", curriculum requirements and basic principle assignments as two separate missions, as a challenge and possible obstacle in their teaching.

Studiens syfte har varit att undersöka vilken roll den språkutvecklande skönlitterära läsningen har i SVA-klasser på den kommunala vuxenutbildningen. Med kvalitativa intervjuer har några ämnesbehöriga lärares tankar kring planering och utförande av språkutvecklande arbetsmetoder med skönlitteratur åskådliggjorts. På detta sätt har också faktorer som påverkar lärarnas utformning av dessa arbetsmetoder belysts. I studien har en klass SVA-elever fått delge vilka arbetssätt de tycker är mest språkutvecklande via en enkätundersökning. Sammantaget kan man utröna att resultatet av dessa undersökningar i stort sett pekar på samma uppfattning om språkutveckling som forskning och teorier indikerar. Resultatet av studien visar att problematiken med att genomföra lektioner som är språkutvecklande via skönlitteratur handlar mer om den organisatoriska strukturen och den politiska styrningen än lärarnas kunskap om språkutveckling och utförande av sina arbetsuppgifter.

Syftet med denna studie har varit att ge en fördjupad förståelse för hur lärare i skolans mellanår tänker kring deras val av högläsningsböcker ur ett genusperspektiv. Vi ville även ta reda på hur kvinnliga och manliga karaktärer framställs i olika skönlitterära verk. Metoden som tillämpats har varit en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med åtta lärare från tre olika skolor. Vi har även gjort en analys av ett antal högläsningsböcker som valts ut av oss genom intervjuerna samt efter samtal med en bibliotekarie. De teorier och den litteratur vi presenterar och använder oss av belyser vikten av högläsning och hur könsstereotyper i skönlitteratur kan påverka barn och unga negativt. Resultatet visade att lärare ofta inser vikten av att bryta könsnormerna men att de sällan prioriterar ett genusperspektiv i främsta fokus i val av högläsningsböcker. I resultatet fann vi även att de böcker vi valt ut ofta framställer kvinnor och män könsstereotypiskt men att det även förekommer könssnormbrytande karaktärer varav de flesta är kvinnor. I slutsatsen belyser vi även vikten av diskussion ur ett genusperspektiv med elever kring högläsningsböcker. Samtliga delar är skrivna av båda författare.

Syftet med det här examensarbetet har varit att belysa en undervisningspraktik med särskilt fokus på arbete med skönlitteratur från andra delar av världen i svenskämnet årskurs 7-9. Idag lever elever i ett samhälle tillsammans med medborgare som har olika etnicitet och som kommer från olika kulturer. Eftersom eleverna möter olika kulturer är det viktigt för dem att utveckla en interkulturell medvetenhet kring andra livsförhållanden, inte bara i den västerländska delen av världen utan även övriga delar. För att kunna belysa studiens syfte genomförde vi en kvalitativ undersökning där vi intervjuade sex verksamma svensklärare i högstadiet. Intervjufrågorna var specifikt utformade för att undersöka lärarnas undervisningspraktik inom vårt forskningsområde. Efter en noggrant genomförd datainsamling och analys av data visade att det förekom skönlitteratur från skilda delar av världen dock med viss begränsning i den undersökta undervisningspraktiken. Detta var bland annat på grund av för lite kunskap hos lärarna och för lite resurser i verksamheten. Endast skönlitterära böcker av västerländskt ursprung där eleverna får ett andrahandsperspektiv på utom västerländska länder och dess levnadsvillkor, förekom i undervisningen.

Syftet med denna studie är att bidra till en förståelse för hur några elever i åk 3 upplever litteratundervisningen i gymnasieskolan utifrån ett genusperspektiv samt att ta reda på några elevers attityd till ett arbete med genusperspektiv i litteraturundervisningen. Gruppintervjuer med elever i åk 3 genomfördes på fyra olika skolor. Resultatet visar på en variation mellan grupperna i uppfattningar då vissa elever upplever att de aldrig har arbetat med ett genusperspektiv inom litteraturundervisningen och vissa elever upplever att de arbetar med det litegrann kontinuerligt. Resultatet visar även att eleverna anser att deras lärare arbetar utifrån de traditionella könsrollerna inom litteraturundervisningen. Det visar även att samtliga elever har en positiv attityd till ett arbete med genusperspektiv och anser att det är ett viktigt perspektiv att arbeta med i skolan. Studien visar även att eleverna anser att skolan har en omodern uppfattning kring könsroller samt genus och att eleverna upplever att de själva har ett öppnare synsätt kring genus än lärarna och skolan har.