Det är varje barns rätt att i varje stund bjudas möjlighet att vara – och bli – sitt bästa jag under sin vistelse på förskolan. En övertygelse om att vi blir i det sammanhang vi befinner oss beroende på aspekter som tid, miljö och material präglar förskolan jag besökt och den avdelning på vilken min studie är gjord. Den pojke jag studerat bjuds initialt på flertalet tillfällen att blomstra och finna meningsfullhet i tillvaron utifrån sina erfarenheter och intressen men framstår vid upprepade tillfällen udda och passar inte alls in i verksamheten. Efter reflektion i personalgruppen angående syften, hur aktiviteter planeras in och genomförs samt vari barnens egna önskemål består görs en betydande omstrukturering och omprioritering av verksamheten. Samma pojke observeras tio veckor senare och har nu brutit en negativ trend och sprudlar av lust och kreativitet. Under den observerade tiden – den tid som tidigare varit som mest kritisk – har en möjlighet öppnats för ett barn att vara – och bli sitt bästa jag under sin vistelse på förskolan.

Denna uppsats undersöker elever och lärares uppfattningar av arbetssättet och innehållet i kursen Arrangering och komposition i gymnasieskolan. Vi har kontaktat tre skolor där lärare och elever i kursen Arrangering och komposition har deltagit i vår internetbaserade enkät. Enkäten har innehållit frågor om elevernas musikbakgrund, arbetssätt och innehåll när de har lektion, samt önskemål om alternativ i arbetssättet och innehållet och alternativ till läxor. I vår undersökning av elevers komponerande och arrangerande i gymnasieskolan har vi fått fram att undervisningen på lektionerna ofta består av att läraren har genomgångar av lektionsinnehållet och sedan får eleverna utifrån direktiv jobba individuellt med uppgifterna. De flesta av skolorna har jobbat med instrumentkännedom, transkribering, satslära och stämföring som har arrangerats för olika konstellationer i ett notprogram. Två av skolorna ska komponera, arrangera för olika instrument och ensembler. Eleverna efterlyser en större variation i kursinnehållet som innefattar mer lyssnande på musikstycken som sedan används i arbetet med det egna uttrycket. Eleverna önskar även att man i det fria utrymmet får möjlighet att gå utanför de vanliga kriterierna för arbetet för att utveckla sin personlighet i det egna arrangerandet och komponerandet.

Alla människor har ett fundamentalt behov av att få uttrycka sig och föra en dialog med sin omvärld. Barns behov av att förmedla sig till sin omgivning är under stark utveckling under tiden i förskolan och kan ta många skilda kommunikativa uttrycksformer. Bildspråk som kommunikativt verktyg är en uttrycksform innan skriftspråkets fulla inträde. Hur påverkas förskolebarns språkliga vidareutveckling av det kommunikativa bildspråket som skapande verksamhet utgör i förskoleverksamheten? Studiens syfte är att belysa pedagogers arbete med bildskapande aktiviteter i estetiska lärprocesser kopplat till yngre barns språkutveckling inom förskolan. Frågeställningar för studien är vilken betydelse anser pedagoger att bildskapande processer har för barns språkliga och kommunikativa utveckling? På vilket sätt arbetar pedagogerna med bild- och formskapande? Bakgrunden har litterär genomgång av områden av estetiska lärprocesser, synen på samlärande, barns skapande kommunikation och det sociokulturella perspektivet på lärande. Studien består av fyra kvalitativa intervjuer med utbildade pedagoger inom förskoleverksamheten som arbetar inom bild och skapande i verksamheten. Resultatet visar att samtliga väljer att arbeta ämnesintegrerat i projekt och med pedagogisk dokumentation. Respondenterna påpekar språkutvecklingens viktiga roll som en integrerad del i skapandet då det ges många kommunikativa förutsättningar i skapandet och aktiva samtal om bilderna i form av diskussioner under skapandeprocessen. Liksom vid reflekterande arbetssättet med barnen då pedagogerna möjliggjorde dokumentationen som pedagogiskt verktyg. Samtliga respondenter ser projektform som ett sätt arbeta med flera ämnen till möjlighet för en estetisk lärprocess. Det viktigaste var inte produkten eller det färdiga resultatet av skapandet utan utvecklingsprocessen under tiden. Genom skapande, dramalek, utställningar, filmtillverkning och bygglek integrerades och möjliggjordes lärprocesser. Fantasi och kreativitet var viktiga inslag i skapandet för barnen att utveckla och upprätthålla. Arbetet med pedagogisk dokumentation förekom hos samtliga respondenter och etiska ställningstaganden i samband med dokumentationens användning. Genom diskussioner och medvetenhet i förhållningssättet hos pedagogerna finns en pågående process i form av samtal mellan kollegor. Samtliga ansåg att det är problematiskt och svårt att veta hur ett fungerande etisk förhållningsätt inom dokumentationen bör se ut i skilda situationer inom förskolan. Resultatdiskussionen sammankopplar de litterära källor och forskning inom området inkluderat egna reflekterande åsikter samt egna tolkningar. Vidare undersökning av ämnet skulle vara intressant ur ett genusperspektiv. Använda samma frågeställningar till manliga pedagoger och se utfallet av resultatet. Det manliga perspektivet gör sig gällande i en kvinnodominerande arbetsplats som förskolan utgör. Skulle det framträda andra kopplingar ur detta perspektiv i kommunikativa handlingar inom skapande. Denna frågeställning kan utgöra en grund för vidare undersökning.

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptäckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis även i mitt kommande yrke som förskollärare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollärare angående estetisk verksamhet utomhus, och då främst med fokus på bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper på tre olika förskolor i Norrbotten och Västerbotten har jag undersökt olika synsätt hos pedagoger. Jag använde mig av en semistrukturerad intervjumetod. Det jag söker svar på i studien är i vilken omfattning bild- och formskapande förekommer utomhus i förskolan, samt i vilka sammanhang utomhusmiljön används till bild- och formskapande. Målet var även att undersöka vilken betydelse pedagoger anser att utomhusmiljön har i barns lärande. I resultatet framkommer skillnader mellan de olika förskolorna angående bild- och formskapande i utomhusmiljö. Synsättet i de tre förskolorna var väldigt lika, men i sättet att realisera sitt synsätt på förskolan var skillnaderna betydligt klarare. Slutsatserna i studien är att förskollärare ofta har en tydlig syn på hur de vill arbeta i sin verksamhet, där utomhusmiljön ingår som en naturlig del inom alla ämnen, även de estetiska. När det kommer till realiserandet av den synen nämns hinder som bristande tid eller att barngrupperna är för stora och personalstyrkan för liten för sådana projekt, även om viljan är stor. Bristande kunskap nämns också som en betydande faktor.

Studiens syfte är att med utgångspunkt i två olika kreativa verksamheter som riktar sig till långtidsarbetslösa undersöka hur hälsan påverkas av att vara arbetslös, samt om och i så fall på vilket sätt man kan använda skapande som verktyg i arbetet med att förbättra självförtroendet, självbilden och den psykiska hälsan hos deltagare som upplever brist på detsamma. Åtta halvstrukturerade intervjuer har genomförts med arbetsledare och före detta deltagare från de två aktuella verksamheterna, samt representanter från Arbetsförmedlingen. De centrala frågeställningarna i studien har varit: • Hur påverkar arbetslöshet känslan av hälsa och välmående? • På vilket sätt kan skapande verksamhet främja välmående? • Hur kan vi använda dessa kunskaper för att minska de negativa hälsoeffekter som riskerar drabba den som saknar arbete? När resultatet från intervjuerna förankrats med hjälp av tidigare forskning, visade resultatet bland annat att arbetslöshet ofta leder till ohälsa. Skapande verksamhet kan vara till glädje och nytta för den som lider av ohälsa. Skapande har positiv effekt när det sker i möte med andra skapande individer och integrerat med reflekterande samtal och diskussioner. Denna kunskap används på olika sätt inom de två verksamheter jag studerat. Resultatet tyder också på att deltagarnas välmående efter verksamheten bara beror på om den lett fram till sysselsättning eller ej, utan det verkar som att verksamheten i sig kan fylla en funktion av att vara stärkande för självförtroende och välbefinnande.

<p>Syftet med denna uppsats är att få kunskap om hur pedagogerna i dagens förskola praktiskt tillämpar bildskapande och hur de skulle vilja utveckla ämnet som metod ihop med barnen i förskolan.</p>

<p>HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH</p><p>KOMMUNIKATION (HLK)</p><p>Högskolan i Jönköping</p><p>Examensarbete 10 poäng</p><p>inom Allmänna Utbildningsområdet</p><p>Lärarutbildningen</p><p>Höstterminen 2004</p><p>Abstract</p><p>Emma Broberg, Karin Järnberg & Jennie Helge</p><p>Childrens creative activity</p><p>A study about what preschool teachers think about children’s creative activity as a pedagogic</p><p>tool.</p><p>Number of pages: 36</p><p>The purpose with our study is to examine what preschool teachers, working in preschools and</p><p>in kindergartens, think about creative activity. To answer this we have chosen a qualitative</p><p>method and have done interviews with twelve preschool teachers, six in preschool and six in</p><p>kindergarten.</p><p>We base our study on the following question:</p><p>How do preschool teachers in preschool and kindergarten describe their work with children’s</p><p>creative activity?</p><p>The result of the study didn’t show any difference between kindergarten and preschool. They</p><p>both consider that creative activity is important for children’s learning and development. Their</p><p>purposes vary but we feel that they all use creative activity as a pedagogic tool.</p><p>Key words: Creative activity, Kindergarten, Preschool</p><p>Postadress</p><p>Högskolan för lärande</p><p>och kommunikation (HLK)</p><p>Box 1026</p><p>551 11 JÖNKÖPING</p><p>Gatuadress</p><p>Gjuterigatan 5</p><p>Telefon</p><p>036–101000</p><p>Fax</p><p>036162585</p>

<p>Studiens syfte är att med utgångspunkt i två olika kreativa verksamheter som riktar sig till långtidsarbetslösa undersöka hur hälsan påverkas av att vara arbetslös, samt om och i så fall på vilket sätt man kan använda skapande som verktyg i arbetet med att förbättra självförtroendet, självbilden och den psykiska hälsan hos deltagare som upplever brist på detsamma. Åtta halvstrukturerade intervjuer har genomförts med arbetsledare och före detta deltagare från de två aktuella verksamheterna, samt representanter från Arbetsförmedlingen. De centrala frågeställningarna i studien har varit:</p><p>• Hur påverkar arbetslöshet känslan av hälsa och välmående?</p><p>• På vilket sätt kan skapande verksamhet främja välmående?</p><p>• Hur kan vi använda dessa kunskaper för att minska de negativa hälsoeffekter som riskerar drabba den som saknar arbete?</p><p>När resultatet från intervjuerna förankrats med hjälp av tidigare forskning, visade resultatet bland annat att arbetslöshet ofta leder till ohälsa. Skapande verksamhet kan vara till glädje och nytta för den som lider av ohälsa. Skapande har positiv effekt när det sker i möte med andra skapande individer och integrerat med reflekterande samtal och diskussioner. Denna kunskap används på olika sätt inom de två verksamheter jag studerat.</p><p>Resultatet tyder också på att deltagarnas välmående efter verksamheten bara beror på om den lett fram till sysselsättning eller ej, utan det verkar som att verksamheten i sig kan fylla en funktion av att vara stärkande för självförtroende och välbefinnande.</p>

Vi ville med denna undersökning ta reda på hur lärare i de tidigare åren arbetar med estetiska ämnen i undervisningen. De frågeställningarna vi sökte svar på var: Vilka aspekter utgår läraren ifrån i de estetiska ämnena? Vad har läraren för mål med sin undervisning i de estetiska ämnena? Tycker läraren att det finns hinder respektive möjligheter med estetiska ämnen? För att få våra frågeställningar besvarade valde vi en kvalitativ metod och intervjuade elva lärare som arbetar i år 1-3. I vår undersökning kom vi fram till att merparten av lärarna ansåg att det finns estetiska inslag i alla skolämnen och alla lärare tyckte att de estetiska ämnena var ett bra hjälpmedel till de mer teoretiska ämnena. De estetiska ämnen som dessa lärare arbetade med är bild och musik. Bild är enligt vår undersökning det estetiska ämne som lärarna använder sig mest av i undervisningen. De huvudsakliga målen för de estetiska ämnena bland alla informanter var att stärka elevernas självkänsla och höja deras självförtroende. Samtliga lärare ansåg att skolans ekonomiska situation var ett hinder för de estetiska ämnena eftersom de önskvärda aktiviteterna blir begränsade av för höga kostnader. Att arbeta med estetiska ämnen uppfattades av de flesta lärare som tidskrävande, vilket sågs som ett hinder. Alla lärare ansåg att möjligheterna med de estetiska ämnena var oändliga.

Jag har i min studie undersökt en förskolas skapande miljö – alltså deras ateljé. På förskolan pågår det en förändring i två av de tre avdelningarnas ateljéer. Jag har försökt att följa pedagogernas reflektioner och tankar under förändringsarbetets gång. I studien undersöker jag hur barnen interagerar med material och vad som händer när ett nytt material som barnen vanligtvis inte har tillgång till tillkommer. Jag använder mig av intervjuer och utför en observation. Intervjuerna är kvalitativa och genomförs med pedagogerna. Pedagogerna som intervjuvas är tre stycken, en från varje avdelning. Observationen sker med fyra barn och en pedagog under en timme i en av ateljéerna. Då tittar jag mycket på materialet och hur barnen interagerade med det. Efter observationen utför jag samtal med barnen om deras skapande och deras tankar kring materialet. Den största slutsatsen jag drar utifrån min studie är att förändringsarbetet inte är klart och att ingen av de pedagoger jag intervjuade känner sig nöjda med hur det ser ut just nu. Jag uppfattar att problemet är att pedagogerna är överens om att det vill att det skall ske en förändring i ateljéerna men de är inte överens om vad de vill att förändringen skall vara.