Bolagsskattesystemets utformning är viktig eftersom den påverkar samhällsekonomin i ett antal olika avseenden. När bolagsskatt diskuteras måste två begrepp särskiljas. Faktisk skattesats återges i lagtext och effektiv skattesats är den skatt företag betalar. Sveriges bolagsskattesystem har genomgått en rad reformer. I denna rapport undersöks hur bolagsskattereformen 2013 påverkat svenska företags effektiva skattesats och om reformens utformning haft branschvisa effekter. Tidigare studier baserade på Devereux och Griffiths (2003) beräkningsmetod för effektiva skatter har genomförts. Dessa beräkningar och dock utförda med fiktiva siffror på ett modellföretag. För att genomföra undersökningen har vi samlat in årsredovisningsdata från 5000 moderbolag i Sverige. Undersökningens resultat visade att den genomsnittliga effektiva (median) skattesatsen sjönk från 25,5 (26,7) till 18,5 (22,4) efter skattereformen. Företag och branscher beskattas olika. De med låg beskattning kan göra omfattande skattemässiga justeringar medan företag med hög beskattning inte har motsvarande möjlighet. Resultaten visar att Devereux och Griffiths (2003) metod med beräkningar för ett modellföretag ger en mycket onyanserad bild av effekterna av en skattereform.

<p>Denna uppsats analyserar företagens förändrade vilja att betala skatt efter skattereformen 1990. Reformen 1990 innebar i stort sett en halvering av företagens vinstskattesats. Analysen görs utifrån två hypoteser där den primära av de två hävdar att aktiebolagens skattegrundande inkomst har ökat efter reformen. Den sekundära hypotesen hävdar att reformen har påverkat större företags taxerade inkomst i större utsträckning än för mindre företag. Samtliga beräkningar är inflationsrensade och korrigerade för konjunkturer med hjälp av en deflator.</p><p>Med hjälp av regressionsanalys kan vi visa att företagens skattegrundande inkomst statistiskt signifikant har ökat efter skattereformen. Den ekonomiska betydelsen av reformen uppskattar vi till i genomsnitt 21,7 miljarder per år i ökade skattegrundande inkomster från aktiebolag.</p><p>Vi visar dessutom att reformen fick ett större genomslag i större företag än för mindre, vilket beror på företagens olika ägarstrukturer.</p>

Denna uppsats analyserar företagens förändrade vilja att betala skatt efter skattereformen 1990. Reformen 1990 innebar i stort sett en halvering av företagens vinstskattesats. Analysen görs utifrån två hypoteser där den primära av de två hävdar att aktiebolagens skattegrundande inkomst har ökat efter reformen. Den sekundära hypotesen hävdar att reformen har påverkat större företags taxerade inkomst i större utsträckning än för mindre företag. Samtliga beräkningar är inflationsrensade och korrigerade för konjunkturer med hjälp av en deflator. Med hjälp av regressionsanalys kan vi visa att företagens skattegrundande inkomst statistiskt signifikant har ökat efter skattereformen. Den ekonomiska betydelsen av reformen uppskattar vi till i genomsnitt 21,7 miljarder per år i ökade skattegrundande inkomster från aktiebolag. Vi visar dessutom att reformen fick ett större genomslag i större företag än för mindre, vilket beror på företagens olika ägarstrukturer.

In this thesis I examine the relationship between party affiliation of the local political leadership and the municipal tax rate in Sweden’s 290 municipalities between 1994 and 2018. The mean tax rate of Swedish municipalities has increased by 1.3 percentage points in that time, while the prevalence of right-wing coalitions – consisting of parties that claim to want a lower tax rate – in leadership also has increased. I therefore examine to what degree right-wing coalitions have contributed to the increase in the mean tax rate compared to left-wing and mixed coalitions. I find that while right-wing coalitions have contributed to the increase in the mean tax rate to a lower degree than other coalitions, the difference is small, and the difference between the contributions of right-wing and left-wing coalitions is not statistically significant. I also examine how right-wing coalitions containing the Green Party and local parties have affected the municipal tax rate compared to coalitions consisting only of traditional right-wing parties. When the Green Party or local parties are part of a right-wing coalition, the mean increase in the municipal tax rate is much lower than that of coalitions consisting only of right-wing parties. Lastly I examine how the amount of parties that are part of a local right-wing coalition affect the municipal tax rate and find that the fewer parties, the larger the mean tax increase.

Bakgrund: För att relativvärderingar inte skall bli missvisande sätts krav på att de jämförda bolagen faktiskt är tillräckligt lika för att tillåta en jämförelse. I praktiken väljs generellt bolag inom samma bransch, medan teorin förespråkar för att skillnader i finansiella variabler som bland annat tillväxt och risk måste kontrolleras för. Tidigare forskning har oftast endast studerat hur de finansiella variablerna påverkar multipelvärdet. Relativvärdering påverkas dock även av pågående marknadstrender, förutsatt att dessa trender influerar börsvärdet. Andra variabler än branschtillhörighet och finansiella sådana kan således påverka värdet och därmed även behöva kontrolleras för, innan en relativvärdering utförs. Hållbarhetsarbete är en sådan trend som vuxit sig väldigt stark på senare tid. Hållbarhetsarbete i allmänhet och ESG-betyg i synnerhet är områden som ännu inte är helt kartlagda, speciellt vad gäller deras påverkan på ett företags värdering. Syfte: Studiens syfte är att analysera om det föreligger några samband mellan ESG-betyg och multipelvärden samt hur dessa samband i så fall ser ut och varför, för svenska stora och medelstora bolag listade på Nasdaq Stockholm Large och Mid Cap. Metod: Studien har utförts med en kvantitativ strategi, där samband mellan ESG-betyg och multipelvärden undersökts för årsskiftet 2020/2021, genom multipla regressionsanalyser. Totalt 151 svenska bolag med erhållna ESG-betyg har analyserats genom att deras multipelvärden för fyra olika multiplar använts som beroende variabler, samt där ESG-betyg och ett antal finansiella kontrollvariabler utgjort oberoende variabler i regressionerna. Underlaget till studien har utgjorts av data från databasen Refinitiv samt årsredovisningar. Slutsats: Resultatet visar att ett statistiskt signifikant negativt samband föreligger mellan ESG-betyg och multipelvärden. Att lägre betyg går hand i hand med högre värdering och vice versa, är fallet genomgående för såväl Mid Cap som Large Cap. / Background: In order for relative valuation not to be misleading, it is required that the companies compared are in fact sufficiently equal to allow a comparison. In practice, these companies are generally chosen within the same industry, while theory advocates that differences in financial variables such as growth and risk are more important and must be controlled for. Previous research has mostly only studied how these financial variables affect the value of multiples. However, relative valuation is also affected by ongoing market trends, provided that these trends influence market value. Variables other than financial ones and industry affiliation may thus affect the value and have to be controlled for, before a relative valuation using multiples is performed. Sustainability is one such trend that has grown tremendously strong in recent times. Sustainability work in general and ESG scores in particular are areas that have not yet been fully mapped, especially in terms of their impact on a company’s valuation. Purpose: The purpose of this study is to analyze potential relationships between ESG scores and values of multiples, how these relationships look and why, for large and medium-large Swedish companies listed on the Nasdaq Stockholm Large and Mid Cap lists. Methodology: A quantitative approach was used for the study, where the relationship between ESG scores and values of multiples was examined for the turn of the year 2020/2021, through multiple regression analyzes. A total of 151 Swedish companies, with published ESG scores, were analyzed using their multiples’ values for four different multiples as dependent variables in the regressions. ESG scores and a number of financial control variables constituted the independent variables in said regressions. The basis for the study has consisted of data from the Refinitiv database and annual reports. Conclusions: The results show that there is a statistically significant negative relationship between ESG scores and the values of multiples. The fact that lower ESG scores go hand in hand with higher valuations and vice versa, is the case throughout for both Mid Cap as well as Large Cap.