<p>De första syrianerna kom som flyktingar från Libanon till Sverige 1967 men den stora flygtingvågen av syrianer till Sverige skedde i mitten av 1970 och i början av 1980-t.</p><p>När man flyr sitt forna hemland lämnar man en del av sin gamla kultur kvar och tar emot en del av den nya kulturen i det land man flyr till, en del av livet är när man förlovar och gifter sig eller när man skiljer sig, just på detta område är det en del skillnader mellan de forna hemländerna och det nya landet, i Sverige har man en individcentrerad kultur, medan i de länder syrianerna kommer ifrån är det den kollektivistiskcentrerade kulturen som dominerar.</p><p>Trots att äktenskapet är en av sju sakrament(mysterion)som finns i den syrisk-ortodoxa kyrkan som syrianerna tillhör och skilsmässa var var ytterst sällan förekommande i de forna hemländerna är det desto vanligare att man skiljer sig(annulering av äktenskap).</p><p>Det är denna förändringsprocces som beskrivers i den här uppsatsen.</p>

Förr eller senare kommer vi som lärare att ställas inför det faktum att vi måste hantera krissituationer där en eller flera elever behöver omsorg. Vårt syfte med detta examensarbete har varit att försöka beskriva och jämföra erfarna lärares och lärarstudenters åsikter och erfarenheter om bemötande av barn i kris. Vi ville genom vår undersökning ta reda på vad lärare har för beredskap för att möta barn som drabbats av en kris och hur lärare bemöter dessa barn på bästa sätt. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer där vi intervjuat sex lärare med minst fem års yrkeserfarenhet och sex lärarstudenter i slutskedet av sin utbildning. Intervjuerna har tillsammans med den litteratur vi läst gett oss följande resultat: Skilsmässa är den krisorsak för barn som enligt resultatet är den vanligaste. Upplevelser av kriser kan variera mycket för barn beroende på vilken ålder de är i. Signalerna kan ibland vara svaga och svåra att tolka men ofta förändrar barnet sitt sätt att vara på ett märkbart sätt. Ingen kris är den andra lik, därför är det svårt att vara förberedd på att hantera en krissituation då de ser så olika ut från gång till gång. Den viktigaste känslan läraren kan förmedla är trygghet till den som är drabbad. Få av de intervjuade kände sig beredda att möta barn i kris, men lärarna tillade att de inte var rädda för det. Samtliga informanter ansåg att de fått för lite eller ingen kunskap om krishantering under sin utbildning. Alla var överens om att det skulle behövas.

De första syrianerna kom som flyktingar från Libanon till Sverige 1967 men den stora flygtingvågen av syrianer till Sverige skedde i mitten av 1970 och i början av 1980-t. När man flyr sitt forna hemland lämnar man en del av sin gamla kultur kvar och tar emot en del av den nya kulturen i det land man flyr till, en del av livet är när man förlovar och gifter sig eller när man skiljer sig, just på detta område är det en del skillnader mellan de forna hemländerna och det nya landet, i Sverige har man en individcentrerad kultur, medan i de länder syrianerna kommer ifrån är det den kollektivistiskcentrerade kulturen som dominerar. Trots att äktenskapet är en av sju sakrament(mysterion)som finns i den syrisk-ortodoxa kyrkan som syrianerna tillhör och skilsmässa var var ytterst sällan förekommande i de forna hemländerna är det desto vanligare att man skiljer sig(annulering av äktenskap). Det är denna förändringsprocces som beskrivers i den här uppsatsen.

Syftet med vårt examensarbete är att se vilka olika familjekonstellationer som finns i den svenska barnlitteraturen. Vi har tittat på utbudet och plockat ut några böcker som vi tyckte var mest intressanta för vår studie. Vi har riktat in oss på andra familjekonstellationer än kärnfamiljen, kärnfamiljen återkommer dock hela tiden i vår studie genom litteratur, intervjuer och diskussion. Syftet är också att undersöka om barnlitteratur med olika familjekonstellationer används i förskolans pedagogiska arbete. Vår studie är kvalitativ och bygger på litteratur, examensarbeten samt artiklar. Vi har också intervjuat sex förskollärare på olika förskolor, för att se hur de arbetar med de här frågorna. Vi har också läst och analyserat sju stycken barnböcker som vi tyckte var mest intressanta för detta examensarbete. Resultatet visar att förskollärare sällan på ett medvetet sätt använder barnlitteratur för att uppmärksamma barn på att det finns olika familjekonstellationer. De böcker som de läser med andra familjekonstellationer än kärnfamiljen är oftast för att de är populära barnböcker (t.ex. Pippi och Alfons), och inte ett medvetet val för att visa att familjer kan se olika ut. Resultatet visar också att det har kommit en del böcker senaste åren som tar upp t.ex. regnbågsfamiljer eller barn med skilda föräldrar. Vi tycker dock att det borde finnas fler barnböcker än vad det gör idag som tar upp andra familjekonstellationer än kärnfamiljen.

Syftet med denna fenomenologiska studie är att undersöka hur individer vars föräldrar skiltsig upplever att den personliga kontakten till och umgänget med föräldrarna har förändrats,när skilsmässan skedde mellan föräldrarna i barnets tonår. Tidigare forskning inom ämnet harfokuserat på barnets hälsa och har främst varit kvantitativa undersökningar. Den personligakontakten och umgänget visade sig främst förändrats gentemot pappan, ofta till det negativadå kontakten helt brutits eller att umgänge sällan skett. För att fylla kunskapsluckan inomämnet och fördjupa kunskapen om ungdomarnas egna erfarenheter har syftet med dennastudie varit att få fram respondenternas upplevelser och minne av skilsmässans påverkan pårelationen, umgänget och den personliga kontakten med föräldrarna. Randall Collins teori ominteraktionsritualer och emotionell energi har använts som redskap i utformningen avfrågeställningarna och intervjuguiden. Det empiriska materialet består av transkribering frånkvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio individer mellan åldrarna 18–29. En öppenkodning utfördes där koderna skapades genom att tolka det insamlade materialet i sambandmed den första läsningen. Resultaten visar på att respondenterna upplevde störst förändring iumgänget och den personliga kontakten med pappan, precis som den tidigare forskningenindikerade. Relationen har för många respondenter gått från bra, till att sällan umgås ellerförlorat kontakten helt. Kontakten med pappan förändrades för många av respondenterna tillen “kompisrelation” där umgänget ofta bestod av aktiviteter. Upprätthållande av kontaktendem emellan kunde barnen uppleva som ett ansvarstagande som utgjorde en stor förändringgentemot hur det varit innan skilsmässan. Kontakten med mamman har i alla respondenternasfall varit bra och de flesta förklarar hur den efter skilsmässan blivit ännu bättre. Sättet attumgås med mamman har, till skillnad från pappan, inneburit att samtala. Många benämnersättet att umgås och kontakten som mer vardaglig där mamman är föräldern som de vändersig till när de behöver stöd.

No description available.

Antalet skilsmässor i Sverige har varit växande sedan senare delen av 1900-talet och idag har vart fjärde barn föräldrar som inte bor tillsammans. Denna utveckling innebär att familjer ser ut på olika sätt idag och det gör även deras sätt att bo på. Däremot har utformningen av bostäder inte följt med i utvecklingen och det ritas fortfarande familjebostäder främst åt den traditionella kärnfamiljen. För att alla samhällsgrupper ska känna sig inkluderade är det viktigt att tänka normkreativt och forma en hållbar stadsutveckling. De föräldrar som väljer att flytta isär och dela på vårdnaden av sina barn ställs många gånger inför en stor ekonomisk utmaning. Att gå från en delad ekonomi med två inkomsttagare till att ensam betala för hushållsutgifter är dyrt. Därför har separerade föräldrar ofta inte råd med en bostad som uppfyller deras behov. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det går att bygga bättre anpassade bostäder för separerade föräldrar med barn. För att uppfylla syftet har information samlats från tidigare studier och projekt, ur faktasamlingen togs ett antal skisser fram som testades i en intervjustudie. Målet var att ta fram ett förslag på planlösningar och visa på hur de kan bidra till att bostadspriset för den enskilde kan minska. Därefter utföra en analys med styrkor, svagheter, möjligheter och hot för konceptet utifrån ett investeringsperspektiv. Förslaget är applicerat på ett pågående projekt som ägs av Serneke. Företaget har fått en markanvisning avseende kvarteret Östra Terrassen som är en del av statsutvecklingsprojektet Kolkajen i Norra Djurgårdsstaden. Området är utpekat som ett hållbarhetsprofilområde i Stockholm och är ett av Europas mest omfattande stadsutvecklingsprojekt. Exploateringskontoret i Norra Djurgårdstaden vill eftersträva variation och har en ambition att bygga nya kreativa boendeformer i området. För den särlevande föräldern är boendekonceptet som tagits fram i studien ett mer ekonomiskt lönsamt alternativ. Barn och föräldrar i separerade familjer kan få en bättre boendesituation genom att turas om eller dela ytor. En viktig nyckel till att lyckas skapa en varierade och inkluderade bostadsmarknad är att forma innovativa koncept med funktioner som möjliggör att dela utrymmen och som dessutom är flexibla över tid. Flera aspekter pekar på att boendeformen har en marknad och det finns en tydlig ambition både från näringslivet och statliga organisationer att bygga mer normkreativt i framtiden

Lekarbete/lek som specialpedagogisk metod används bland annat för att hjälpa splittrade, otrygga och okoncentrerade barn, barn i sorg och barn med negativ självuppfattning, genom att leka i närvaro av en intresserad vuxen i ett speciellt lekrum. Barn som upplever skilsmässa kan få dessa reaktioner som behöver bearbetas och vi ville ta reda på om det går att hjälpa dessa barn med lekarbete.Vi ville undersöka hur lekarbete kan stödja skilsmässobarn i åldern 4-7 år samt om lekpedagogernas förhållningssätt har betydelse för barnets bearbetning. Vi ville lyfta fram lekpedagogers erfarenheter och hur de upplever sitt förhållningssätt.Studien bygger på kvalitativa intervjuer av lekpedagoger.Studien visar att lekarbete är stödjande för barn i åldern 4-7 år som upplevt föräldrars skilsmässa. Barnet kan i lekarbete skapa förståelse och få ordning på sina tankar. Lekpedagogernas förhållningssätt har betydelse för barnets bearbetning eftersom de ger barnet total uppmärksamhet.

Varje ar drabbas cirka 50000 barn av att deras foraldrar skiljer sig. Tillsammans med det uppfostringsuppdrag vi har i skolan bar vi pa ansvar att ge eleverna de kompetenser och det stod de behover vid eventuella kriser. I uppsatsen analyseras Nina Ljungbergs Mina föräldrar skall skiljas samt Eva Staafs Pang Poff Pavlo. Syftet med uppsatsen ar att ta reda pa hur tva valda barnbocker framstaller skilsmassor samt hur de inom ramen for amnet svenska kan stotta barn som gar igenom en sadan handelse. For att uppna syftet har en kvalitativ textanalys av de valda barnbockerna anvants som metod. Forskning visar att elever som gar igenom skilsmassor riskerar att prestera samre i skolan om de inte far den stottning som de behover. Det medfor att relationen mellan larare och elev ar av stor vikt for att vi som larare ska kunna ge den stottning som berorda elever behover. Resultatet av analysen visar att de bada barnbockerna tar upp flera kanslor som kan uppkomma i samband med en skilsmassa. De kanslor som uppkommer ar bade negativa och positiva vilket gor att det kan hjalpa eleverna att forsta att det till slut kommer att bli battre. Resultatet visar aven att det ar valdigt individuellt hur en skilsmassa paverkar barnet dar ingen skilsmassa ar den andra lik. Variationen gor att elever har en mojlighet att kunna relatera till barnen i bockerna och inse att de inte ar ensamma. Slutsatsen som gar att dra efter analysen ar att det gar att anvanda barnbocker for att stotta elever vars foraldrar valjer att skilja sig.

Idag ser vi fler familjekonstellationer än någonsin till följd av en växande skilsmässostatistik och nya synsätt på äktenskap och skilsmässa. Synen på skilsmässa som ett misslyckande lever till viss del kvar även om de normativa och mer traditionella synsätten till stor del har försvunnit i majoritetssamhället allteftersom fler väljer att skiljas. Mycket av tidigare forskning tittar på faktorer i äktenskapet som kan föranleda en skilsmässa. I föreliggande studie har fokuset istället lagts vid uppväxtfaktorer såsom de ekonomiska förhållandena, föräldras utbildning samt uppväxtfamiljens struktur. För att kunna bidra till detta avgränsade forskningsområde undersöks även personlighetsdraget neuroticism utifrån individers grader av neurotiska egenskaper. Vidare används livskursperspektivet för att belysa familjens betydelse för barnets utveckling i sin framtida äktenskapsbana. Huvudintresset är det väletablerade sambandet mellan föräldrars skilsmässa och den egna skilsmässan. Med hjälp av logistisk regression på gifta och frånskilda individer kunde det bekräftas att ett sådant samband föreligger, däremot kunde modellerna i mycket liten utsträckning förklara de bakomliggande mekanismerna till sambandet. Studien visar att individer med låg utbildning löper betydligt större sannolikhet för egen skilsmässa än individer med högre utbildning. Individer med högre grad av neurotiska egenskaper är mer skilsmässobenägna. Intressant nog visade studien att individer födda 1956-1965 var mer skilsmässobenägna än individer födda 1966-1975 eller 1976-1985. Detta kunde inte förklaras tillfredsställande och ligger öppet för framtida forskning att studera närmare.