BAKGRUNDI detta avsnitt redogjorde vi för tidigare forskning och den teoretiska utgångspunkten. Somtidigare forskning behandlade vi läroplanen, forskning om förskollärarnas förhållningssättunder och efter en krissituation, livet efter separationen, växelvist och ensam vårdnad samtforskning om pojkars och flickors reaktion i en krissituation Under teoretiskt förhållningssättbehandlade vi anknytningsteorin och resiliensforskning.SYFTEVårt syfte var att ta reda på hur förskollärare resonerar kring bemötande av barn ochföräldrar under och efter en separation.METODVi genomförde sju kvalitativa intervjuer i förskoleverksamhet i västra och norra Sverige iverksamheter som hade koppling till vår yrkesroll .RESULTATResultatet visade att förskollärarna har blandade erfarenheter av att möta barn och föräldrarunder och efter en separation och att det är viktigt att lyssna på alla parter, men att aldrig taställning. Det är viktigt med ett fungerande samarbete mellan förskola och hem så att detunderlättar för barnen. Resultatet visade även att förskollärarna sällan har tillgång till någotkrismaterial och om de har det är det ett material som sammanställdes av personalen iförskoleverksamhet.

Med bakgrund i det ökade antalet barn som upplever skilsmässa och separation, undersöker denna studie påverkan på psykisk hälsa i vuxen ålder. Syftet är att undersöka om det finns ett samband mellan skilsmässa och separation under uppväxten och individens psykiska ohälsa i vuxen ålder, samt om ett eventuellt samband kan förklaras av konflikt mellan föräldrarna i uppväxtfamiljen. De teorier som uppsatsen använder för att förklara relationen mellan separation i uppväxtfamiljen och psykisk ohälsa i vuxen ålder tar sin utgångspunkt i ekonomiska svårigheter, psykologisk stress, familjestruktur samt konflikt mellan föräldrar. Studien bygger på kvantitativa data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010. Genom logistisk regressionsanalys undersöks om ett samband finns mellan separation och psykisk ohälsa i vuxen ålder. Resultatet visar ett samband mellan att ha upplevt separation och psykisk ohälsa i vuxen ålder. Dock är inte separation i sig avgörande, utan förekomsten av konflikt samt ekonomiska svårigheter under uppväxttiden visar sig vara de mest betydande faktorerna. Studien bidrar därmed till en förståelse för vad i uppväxtfamiljen som har betydelse för vuxnas psykiska ohälsa samt till en uppdaterad bild av hur individer som upplevt separation påverkas av detta. Diskussionen föreslår att samhällsförändringar över tid gällande normer kring separation och familj samt förekomsten av växelvis boende kan tänkas ha en bidragande orsak till att inte separationen i sig har en betydande roll för individens psykiska ohälsa.

Denna studie syftar till att undersöka om det förekommer inkomstskillnader i det svenska samhället mellan skilda och de som skaffat en ny partner, utifrån hypotesen att skilda har en sämre löneutveckling än de som skaffar en ny partner efter skilsmässa. För att få en uppfattning om hur situationen ser ut i det svenska samhället idag används data från 2010. Studiens teoretiska utgångspunkt är hämtad ifrån Gary Beckers teori om specialisering och humankapital som innebär att individer i en parrelation specialiserar sig på betalt eller obetalt arbete för att maximera nyttan inom familjen. Denna specialisering leder till att parterna i olika utsträckning investerar i sitt humankapital på arbetsmarknaden, vilket får vidare konsekvenser i form av olika inkomstutveckling. Tidigare forskning från olika västerländska länder visar att gifta och sammanboende generellt har en högre lön än skilda, och att kvinnor ofta drabbas hårdare ekonomiskt än män vid en skilsmässa. Detta är särskilt framträdande i de fall då paret har gemensamma barn. De individer som skaffar en ny partner efter skilsmässa kan undgå att drabbas av lika svåra ekonomiska konsekvenser, och denna effekt verkar större än att istället öka sin arbetstid för att komma upp i lön. Datamaterialet är hämtat från Levnadsnivåundersökningen 2010 och har analyserats genom multipla linjära regressioner samt logistiska regressioner. Det huvudsakliga resultatet motsäger till viss del tidigare forskning då det visar att skilda är den gruppen som har den högsta timlönen. Gifta tjänar ungefär lika mycket oavsett om de är i sin första relation eller har ett tidigare sammanboende bakom sig. Detta resultat kan bero på att skilda i Sverige har mer tid att investera i sitt humankapital på arbetsmarknaden, vilket leder till att de blir skickligare inom sitt yrke och därmed får en högre timlön. Det kan också bero på att effekten av att en gång ha specialiserat sig kvarstår, även om individen skiljer sig.

Barn vars föräldrar nyligen genomgått en separation upplever ökade känslor av oro, sorg och ilska, vilka kan vara dolda för omgivande personer (Størksen et al. 2011). Vid stöd och vägledning från vuxna har skilsmässobarn dock en stor kapacitet att återhämta sig (Dyregrov & Yule, 2008). Med detta som bakgrund var syftet för min studie att belysa pedagogers syn på förskolans roll i förhållande till barn i skilsmässosorg.Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie i vilken sju förskolepedagoger medverkat. Semistrukturerade intervjuer användes som metod i materialinsamlingen. I analysen har antagits en anknytningsteoretisk ansats.Den aktuella studien indikerar en splittring i pedagogers syn på barn i skilsmässosorg och de sätt på vilka man arbetar med dessa. Barnomsorgens kvalitet avseende stöd för skilsmässobarn riskerar därför att variera märkbart förskolor emellan. Vidare visar undersökningen att förskolan genom rutiner och nära relationer kan fungera som en trygg punkt i tillvaron för barn vars föräldrar genomgår en skilsmässa.

”Happy, happy, liksom” handlar om tvåsamhetsnormen och hur den (re)produceras i den samtida svenska kulturen. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i feministisk teori, bland annat normkritik, socialkonstruktivism och teorier om heteronormativitet, och applicerar dem på en debatt om skilsmässa som pågick i svensk dags- och fackpress under hösten 2011. Debatten utlöstes av boken Happy Happy: En bok om skilsmässa, red. Maria Sveland och Katarina Wennstam. Empirin består av ett antal artiklar som publicerades i svenska tidningar under debattens gång. Av dessa artiklar har jag gjort en kritisk diskursanalys i syfte att ta reda på hur vår kultur (re)producerar tvåsamheten, samt för att belysa och kritisera tvåsamhetsnormen. Detta gjordes utifrån frågeställningar om hur tvåsamhetens konstrueras i reaktioner på avvikelser mot normen, hur betydelsen av fenomenet skilsmässa yttrar sig i upprätthållandet av tvåsamhetsnormen samt vilka teman och begrepp som återkommer hos skribenterna i deras tal om tvåsamhet. Jag fann i min undersökning att fenomenet tvåsamhet (och tvåsamhetsnormen) sällan uttalas explicit men ändå genomsyrar stora delar av debatten om skilsmässa, äktenskap och familj. Tvåsamheten premieras av samhället, både i lag och socialt, och är starkt sammankopplat med heteronormativiteten. Avvikelser mot normen får både praktiska (ekonomiska) och sociala konsekvenser.

Bakgrund: I Sverige lever 35 % av barnen till separerade föräldrar i ett växelvis boende där de bor varannan vecka hos respektive förälder. Det finns en avsaknad av studier kring hur kosthållning fungerar vid växelvis boende. Det är en familjesituation som inte liknar någon annan: varken ensamstående förälder, enpersonshushåll eller ett flerfamiljhushåll i dess vanliga form. Förändringar i livet påverkar kostvanor. Boendeformen kan anses vara en sådan förändring och är därför värd att undersöka. Syftet: Studiens syfte var att utforska upplevelsen av matsituationen för föräldrar med delad vårdnad för barn i växelvis boende och belysa utmaningar kring kosthållning i en sådan familjesituation. Metod: Fyra män och tre kvinnor intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide om sina erfarenheter kring kosthållning som föräldrar i växelvis boende. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det fanns speciella kvaliteter i familjesituationen som inte hittas i andra sorters hushåll. Det centrala var dualiteten i boendeformens struktur: vikten av fortsatt samarbete med den de separerat från, att tid och mat var viktigare med barnen än när de var ensamma och att det fanns en saknad efter barnen. Alla informanter uttryckte att mer tid och omtanke lades på förberedelser inför mat och måltider med barnen än när de var ensamma. Detta var oberoende av informantens kön. Slutsats: En dualitet framkom i hur kosten värderades olika mellan veckorna. Det finns en känslomässig och praktisk skillnad mellan veckorna som påverkar kosten och kan innebära att hälsan påverkas. Föräldrarnas tidigare könsroller verkar utjämnas. Växelvis boende är en variant av hushåll som skiljer sig tillräckligt mycket från andra sorters familjekonstellationer att det kan behövas mera forskning för att förstå hur föräldrarna påverkas ur ett kostperspektiv. / Background: In Sweden 35% of children with separated parents live in equally shared care on an every-other-week basis. There is a lack of studies in research addressing equally shared care and dietary concerns. It is a family situation like no other: neither a single-parent household, nor a single-member household, nor cohabitation in the usual sense. Life changes affect dietary habits. The shift to shared custody can be considered such a change and is therefore worth investigating. Objective: The aim was to assess how parents living in shared-care situations experienced dietary concerns, and to examine what challenges foodwise such a family construct may evoke. Method: Four men and three women were interviewed using a semi-structural interview guide about their dietary concerns as parents with equally shared care of children. Collected data from the interview were analysed with a qualitative content analysis method. Result: There were some special qualities in this family situation that are not found in other household settings. Most significant was the duality in the household structure: there was the importance of continued cooperation with the other parent, time and food were more important with the children than without them, and there was a sense of lack when the children were not there. All informants, regardless of gender, expressed that they spent much more time and care preparing meals during weeks with the children. Conclusion: There was a duality in the way dietary concerns were valued between weeks with and without children. There exists an emotional as well as a practical difference between the weeks which affect diet and possibly health. Gender roles of the parents are seemingly being equalized. Equally shared care differs enough as a household setting to warrant more studying to understand how parents are affected by this way of living.

SAMMANFATTNING: Att skiljas/separera är inget ovanligt i Sverige. Som socialarbetare kan vi möta människor som befinner sig i kris efter en skilsmässa/separation. Dessa människor kan vi komma i kontakt med på olika arenor, exempelvis inom familjerådgivningen och familjerätten. Syftet med uppsatsen var att få en ökad förståelse för hur män och kvinnor som genomgått en skilsmässa/separation upplevt denna samt hur de hanterat situationen. Utöver genomgången av tidigare forskning gjordes sex kvalitativa intervjuer med tre män och tre kvinnor som gått igenom en skilsmässa/separation. Urvalet som användes var strategiskt urval. Resultatet visade att kontroll över skilsmässan/separationen var kopplat till ett tanke- och känslomässigt försprång i processen. Varför respondenterna hanterade situationen som de gjorde förklarades utifrån vilken kontext de befann sig i. Kontexten gav en bättre förklaring till hanteringssättet än vad variabeln kön gjorde. Avslutningsvis diskuterades våra förutfattade meningar och förförståelse i förhållande till studiens resultat och tidigare forskning.

<p>Förr eller senare kommer vi som lärare att ställas inför det faktum att vi måste hantera krissituationer där en eller flera elever behöver omsorg. Vårt syfte med detta examensarbete har varit att försöka beskriva och jämföra erfarna lärares och lärarstudenters åsikter och erfarenheter om bemötande av barn i kris. Vi ville genom vår undersökning ta reda på vad lärare har för beredskap för att möta barn som drabbats av en kris och hur lärare bemöter dessa barn på bästa sätt. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer där vi intervjuat sex lärare med minst fem års yrkeserfarenhet och sex lärarstudenter i slutskedet av sin utbildning. Intervjuerna har tillsammans med den litteratur vi läst gett oss följande resultat: Skilsmässa är den krisorsak för barn som enligt resultatet är den vanligaste. Upplevelser av kriser kan variera mycket för barn beroende på vilken ålder de är i. Signalerna kan ibland vara svaga och svåra att tolka men ofta förändrar barnet sitt sätt att vara på ett märkbart sätt. Ingen kris är den andra lik, därför är det svårt att vara förberedd på att hantera en krissituation då de ser så olika ut från gång till gång. Den viktigaste känslan läraren kan förmedla är trygghet till den som är drabbad. Få av de intervjuade kände sig beredda att möta barn i kris, men lärarna tillade att de inte var rädda för det. Samtliga informanter ansåg att de fått för lite eller ingen kunskap om krishantering under sin utbildning. Alla var överens om att det skulle behövas.</p>

<p>Syftet med vårt examensarbete är att se vilka olika familjekonstellationer som finns i den svenska barnlitteraturen. Vi har tittat på utbudet och plockat ut några böcker som vi tyckte var mest intressanta för vår studie. Vi har riktat in oss på andra familjekonstellationer än kärnfamiljen, kärnfamiljen återkommer dock hela tiden i vår studie genom litteratur, intervjuer och diskussion. Syftet är också att undersöka om barnlitteratur med olika familjekonstellationer används i förskolans pedagogiska arbete.</p><p>Vår studie är kvalitativ och bygger på litteratur, examensarbeten samt artiklar. Vi har också intervjuat sex förskollärare på olika förskolor, för att se hur de arbetar med de här frågorna. Vi har också läst och analyserat sju stycken barnböcker som vi tyckte var mest intressanta för detta examensarbete.</p><p>Resultatet visar att förskollärare sällan på ett medvetet sätt använder barnlitteratur för att uppmärksamma barn på att det finns olika familjekonstellationer. De böcker som de läser med andra familjekonstellationer än kärnfamiljen är oftast för att de är populära barnböcker (t.ex. Pippi och Alfons), och inte ett medvetet val för att visa att familjer kan se olika ut. Resultatet visar också att det har kommit en del böcker senaste åren som tar upp t.ex. regnbågsfamiljer eller barn med skilda föräldrar. Vi tycker dock att det borde finnas fler barnböcker än vad det gör idag som tar upp andra familjekonstellationer än kärnfamiljen.<em> </em></p>

<p> </p><p>SAMMANFATTNING: Att skiljas/separera är inget ovanligt i Sverige. Som socialarbetare kan vi möta människor som befinner sig i kris efter en skilsmässa/separation. Dessa människor kan vi komma i kontakt med på olika arenor, exempelvis inom familjerådgivningen och familjerätten. Syftet med uppsatsen var att få en ökad förståelse för hur män och kvinnor som genomgått en skilsmässa/separation upplevt denna samt hur de hanterat situationen. Utöver genomgången av tidigare forskning gjordes sex kvalitativa intervjuer med tre män och tre kvinnor som gått igenom en skilsmässa/separation. Urvalet som användes var strategiskt urval. Resultatet visade att kontroll över skilsmässan/separationen var kopplat till ett tanke- och känslomässigt försprång i processen. Varför respondenterna hanterade situationen som de gjorde förklarades utifrån vilken kontext de befann sig i. Kontexten gav en bättre förklaring till hanteringssättet än vad variabeln kön gjorde. Avslutningsvis diskuterades våra förutfattade meningar och förförståelse i förhållande till studiens resultat och tidigare forskning.</p>