Syftet med den här kvalitativa studien var att få en bild av hur vuxna skilsmässobarn upplever att deras personliga utveckling, relationer till föräldrar och kärleksrelationer med partners, påverkats av föräldrarnas skilsmässa. Studien bestod av åtta självvalda kvinnor mellan 25 och 43 år, som upplevt en skilsmässa mellan föräldrarna under barndomen. Halvstrukturerande intervjuer genomfördes och analyserades med hjälp av Grounded Theory metoden. Tre deskriptiva kategorier grundades i datan; föräldraband, personlig utveckling och vacklande perspektiv. Tillsammans bygger de upp kärnkategorin ”Ambivalens i relationer”. Resultatet visar att kvinnorna upplever en ambivalens i sina relationer. De brottas med en ständig kluvenhet i sina känslor och uppfattningar. / The aim of this qualitative study was to describe how adults, whose parents divorced when they were children, experience that their personal development, relationships to parents and own romantic relationships with partners have been affected by their parents´ divorce. The study sample consisted of eight self selected women between 25 and 43 years of age, who experienced a divorce between their parents during childhood. Semi – structured interviews were transcribed and analysed using a method called Grounded Theory. Three descriptive categories were grounded in the data; parental ties, individual development and an unsettled perspective. Together, they formed the core category “Ambivalence in relationships”. The result showed that these women experience, an ambivalence in their relationships. They grapple with a constant duality in their emotions and conceptions.

Bakgrund: Skilsmässor är vanligt förekommande och barns upplevelser av föräldrarnas separation handlar ofta om att de känner sig stressade och förvirrade. Tidigare studier visar, att skilsmässan medförde stora förändringar för barnen. Påfrestningar i familjesituationen efter skilsmässan påverkade barnens känslor, vilket ofta yttrade sig i en sorg efter förlusten av att inte vara en hel familj längre. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av skolbarns hälsa och hälsofrämjande arbete i samband med föräldrars separation. Metod: Metoden som användes var en intervjustudie med kvalitativ ansats. Som analys metod användes innehållsanalys av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Vid analysen av intervjumaterialet framkom mest likheter men även skillnader i skolsköterskornas erfarenheter, vilket resulterade i tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier. De huvudkategorier som framkom var Att uppmärksamma beteendeförändringar; Att främja hälsan genom personligt stöd samt Att främja hälsan genom samverkande stöd. Slutsats: Ur ett helhetsperspektiv upplevde de flesta skolsköterskor att skolbarnens hälsa i samband med föräldrars separation var bra och att skolsköterskorna var nöjda med det hälsofrämjande arbetet kring detta. / Background: Divorce is common in today’s´ society, and children’s´ experience of parental separation is often that they feel stressed and confused. Previous studies show that the divorce resulted in major changes for the children and that the pressure in the family situation after divorce affects children's feelings. The children in these studies often spoke of the grief after the loss of not being a family anymore. Aim: The purpose of this study is to describe school nurse experiences of school children's health and health promotion in the context of parental separation. Method: The methods used were an interview study with a qualitative approach and Granheim and Lundman´s (2004) content analysis method. Results: The analysis of the result of the interviews showed many similarities but also differences in the school nurses' experiences, which resulted in three major categories with associated subcategories. The main categories that emerged were Paying attention to behavioral changes; Promoting health through personal support and Promoting health through collaborative support. Conclusion: From an overall perspective a majority of school nurses that participated experienced that school children's health in the context of parental separation was satisfactory. The school nurses also stated that they were satisfied with the health promotion work around children of divorced parents.

Denna studie syftar till att undersöka hur individer upplever att det ökade skilsmässotalet i samhället påverkar deras attityd till långa parrelationer. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fyra unga vuxna kvinnor som delat med sig av tankar och känslor kring äktenskap, parrelationer och separationer. Studien tar avstamp i teorier kring modernitet och individualism i dagens samhälle, författade av Beck, Beck-Gernsheim och Giddens. Vidare analyseras det empiriska materialet även med hjälp av Giddens teori om det rena förhållandet och hans teori om ontologisk trygghet. Socialisationsteorin används också tillsammans med Bourdieus begrepp habitus. Studiens resultat visar att individer med skilda föräldrar är medvetna om skilsmässans utbredning i samhället och att det påverkar deras attityd till långa parrelationer. Detta kan förklaras av framförallt socialisationsteorin och habitusbegreppet. Den respondent i studien vars föräldrar fortfarande lever ihop ansåg sig skyddad från det ökade skilsmässotalet och upplevde därför inte att attityden till långa parrelationer påverkas av detta. Den mer djupgående analysen visar dock att samtliga respondenter påverkas av det ökade skilsmässotalet i samhället, även om respondenten med icke-skilda föräldrar inte själv var medveten om det. Detta genom den ökade individualismen och det moderna samhällets reflexiva natur. Resultatet utkristalliserade sig trots att studien på förhand inte avsåg göra skillnad på individer med eller utan separerade föräldrar. / This study aims to examine if individuals feel that increased divorce rates impact their attitude towards long-term relationships. The empirical data was collected through semi-structured interviews with four young women who shared their thoughts and feelings about marriage, relationships and divorces. The study is based on theories about reflexive modernity and individualization (see Beck, Beck-Gernsheim and Giddens). The empirical data is also analyzed by Giddens’ theory of the pure relationship and his theory about the ontological security. The theory of socialization is also used along with Bourdieu’s concept of habitus. The result of the study shows that individuals with divorced parents are aware of the increased divorce rates in society and that it affects their attitude to long-term relationships. This can be explained primarily by using the theory of socialization and the concept of habitus. The respondent in the study whose parents still lived together considered herself protected from the increased divorce rates and experienced therefore that this did not affect her attitude to long-term relationships. The more thorough analysis nevertheless shows that all respondents are affected by the increased divorce rates in society, even if the respondent with non-divorced parents was not aware of it herself. The increased individualism and modern societies reflexive nature can explain this. This result appeared even though the study in advance did not intend to distinguish between individuals who have been through a parental divorce and individuals who have not.

I föreliggande studie undersöktes om Fortsatt föräldraskap efter separation - Föräldrakurs med fokus på barnet är till nytta för deltagarna i deras föräldraskap och i så fall på vilket sätt. I studien användes en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder i form av för- och eftermätning, avslutande enkät samt sex djupintervjuer. Undersökningsgruppen bestod av 14 deltagare, 12 kvinnor och 2 män, från två genomförda grupper. Det huvudsakliga resultatet visade att kursen varit till nytta för deltagarna och att de varit nöjda med kursens form och upplägg. Positiva effekter gick att utläsa gällande relationen mellan deltagarna och deras barn samt att de fått ökad kunskap och verktyg för hur de på bra sätt kan samarbeta med barnets andra förälder. Trots att det i föreliggande studie fanns mer att önska när det gäller effektmätning på såväl kort som lång sikt menar författarna att resultatet tyder på att positiva förändringar skett utifrån deltagande i föräldrakursen. / The present study investigated whether or not the program Continued Parenting After Separation – A parental program with a focus on the child is beneficial for the participants in their parenting and if so, in what way. The study used a combination of quantitative and qualitative methods in the form of pre- and post-measurement, concluding questionnaire and six in-depth interviews. The reference group consisted of 14 participants, 12 women and 2 men, from two completed programs. The main result showed that the program has been of benefit to the participants and that they have been satisfied with the form and structure of the program. Positive effects could be seen when it came to the relationship with their children. They also reported that they gained increased knowledge and tools for how to cooperate well with the child's other parent. Although greater measurements of the short and long term outcome was desired, the authors conclude that result suggest that positive effect has been achieved through taking part in the program.

Syftet med denna studie var att undersöka hur socionomstudenter under uppväxten påverkades av föräldrarnas separation och följande förändringar såsom nya familjekonstellationer samt hur dessa erfarenheter kan kopplas till utbildningsval och framtida socionomroll. Studiens data består av fyra semistrukturerade intervjuer med socionomstudenter som går sin sjätte termin på Södertörns Högskola. En av informanterna hade dock inte upplevt någon ny familjekonstellation efter föräldrarnas separation. Den valda analysmetoden för denna studie utgår från en övergriplig kvalitativ metod som består av att koda, tematisera och summera. Tillsammans med den valda analysmetoden analyserades resultatet utifrån tidigare forskning och teoretiska perspektiv såsom coping, systemteori och wounded healer. Studiens resultat visar att majoriteten av informanterna hade det svårt hemma innan skilsmässan på grund av föräldrakonflikter. Resultatet presenterar även skilda upplevelser av att leva i en ny familjekonstellation då både positiva och negativa upplevelser uppmärksammats. Även belystes positiva och negativa aspekter av olika boendeformer, förändringar i relation till föräldrar samt skillnader i känslor och hantering. Gemensamt för informanterna är att föräldrarnas skilsmässa inte haft en direkt påverkan på utbildningsval men att de kan se fördelar med att ha upplevt en föräldraseparation för deras framtida yrkesroll och deras förståelse för klienter. / The purpose of this study was to explore how social work students were impacted by their parents' divorce and the changes that followed, as well as how these experiences can be linked to the choice of education and their future profession. The empirical data consists of semi-structured interviews with students at Södertörn University studying their sixth semester to receive a bachelor's degree in social work. The four informants, except one, all experienced new family structures post-divorce. The chosen analysis method is the constant comparative method consisting of coding, thematization and summarizing. The analysis also includes previous research and theoretical perspectives such as coping, systems theory and wounded healer. The results showed that three of the informants experienced parental conflict prior to parental separation. The results also presented differences regarding experiences of new family structures due to both positive and negative aspects being mentioned. Contrasts within the results also displayed in changes in the parent-child relationship, emotions and coping as well as living arrangements. All informants stated that the parental divorce did not have a direct impact on the choice of education and occupation, however they could all acknowledge it resulting in increased understanding and compassion for future clients.

In the Middle East and North Africa region, many family laws are based on Sharia principles, where different interpretations of Sharia result in varying implications for human rights. This study explores the impact of divorce regulations in the personal status laws of Iraq and Tunisia on women’s rights. While Tunisia stands out for its extensive legal rights for women, surpassing its regional counterparts, Iraq falls behind in advancing women’s rights - particularly in family law. Despite experiencing similar political changes, women in Iraq and Tunisia face different situations and opportunities in terms of accessing divorce. Using a comparative case study methodology, this study examines the expression of divorce laws in Iraq and Tunisia, as well as their intersection with Sharia. The study incorporates a content analysis of relevant laws, along with a review of secondary data on the countries’ history to examine the role of women in shaping these laws. Drawing on feminist theories by Amina Wadud and Kecia Ali, the study highlights the role of patriarchy and male-dominated interpretations of Islam in restricting women’s empowerment. The findings reveal that women’s rights are shaped by social and cultural structures, rather than solely by Islamic principles. Both countries incorporate Sharia in their laws, although Tunisia interprets it more favourably for women, Iraq adopts a more conservative and restrictive interpretation. Tunisia’s successful alignment of Sharia with women’s rights demonstrates the adaptability of Islamic law and the importance of contextual interpretations of Sharia. Internal and external factors, including diverse populations, different Islamic schools of law, and grassroot movements, contribute to different approaches to democratic transition and varying situations for women in Iraq and Tunisia in terms of human rights.

This is a life story about a man, Victor, and his life. He was born into a family of travellers, this has been a very important part of his upbringing, socializing and how society has viewed him. The purpose of this essay is to discuss how a society's values, and the changes in these values, are manifested in a life story. A person’s identity is created in the situations one is in and in the relationships with ones social contacts. A person has not just one, but several different identities that coexist and are highlighted depending on the situations in which we find ourselves. I will look for traces of such identity formation in Viktor's life story. The environments vary continuously in the story as Viktor has moved often. Friends and wives also vary, but the family and relatives are always available. In Viktor's life, there is rootlessness and a feeling of being rejected or treated with hostility. It is only when Victor falls ill that community and the health care give him the respect that everyone deserves. I wonder if these changes are linked to the fact that Viktor is traveller or if there are other reasons for them?

Alla de länder som ingår i EU har ett gemensamt mål gällande utbildning, vilket är att alla människor ska ha samma rättigheter och möjligheter till en högre utbildning. Sverige har fått mycket beröm för de åtgärder som gjorts för att nå detta mål, men har dessa åtgärder uteslutit de negativa effekter som tidigare forskning har funnit att en skilsmässa har på barnen? Syftet med uppsatsen var att undersöka om föräldrarnas skilsmässa (och separation) har påverkat barnens val till vidareutbildning på universitet och/eller högskola. I uppsatsen undersöktes även om skilsmässan påverkade barnen olika mycket beroende på deras ålder när skilsmässan inträffade. Den data som användes i uppsatsen var registerdata från statistiska centralbyrån där personer födda 1978 har studerats. Det teoretiska ramverket som låg till grund för tolkningen av uppsatsens resultat var Colemans resursteori. Kortfattat menar teorin att barn behöver både en bra relation till sina föräldrar och att de behöver spendera tid tillsammans med dem för att kunna använda föräldrarna som en resurs för att få kunskaper som kan vara nödvändiga för att göra bra ifrån sig i skolan. Resultaten visade att sannolikheten att studera vidare på universitet och/eller högskola var lägre om ens föräldrar var skilda. Däremot så fanns inget samband mellan barnens ålder när skilsmässan inträffade och sannolikheten att studera på universitet och/eller högskola.

In Lebanon exists fifteen different religious courts treating personal status laws i.e., laws regarding marriage and divorce, one of these is the ja’farite court. The purpose of this essay is to clarify the process of marriage and divorce within the ja’farite court and to further investigate in which ways the ja’farite court violate women’s human rights. To answer these questions the research method used is a text analysis through a qualitative method where the analysis and the conclusion present the results of the research. The result and the conclusion present that the ja’farite court violate several articles from the CEDAW; Lebanon as a state has ratified CEDAW and is obligated to commit to their undertakings. Therefore, Lebanon should first and foremost engage in the abolishment of the religious courts but also establish adequate oversight mechanism to guarantee women’s human rights.