Denna studie syftar till att undersöka hur skolkuratorer upplever socialt utanförskap bland barn i åldrarna 7–12 år. Det empiriska materialet som ligger till grund för studiens resultat och analys är sex halvstrukturerade intervjuer med skolkuratorer. Materialet har sedan analyserats med hjälp av kodning. Det analyserade materialet har sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning, begreppen KA-SAM samt risk- och skyddsfaktorer, Goffmans stigmateori och Bowlbys anknytningsteori. Resultatet visar att skolkuratorer aktivt arbetar med att främja socialt arbete genom att nå ut till barn och elever som kan befinna sig i socialt utanförskap i skolan. De flesta skolor som skolkuratorer arbetar på arbetar främst med rastaktiviteter, enskilda samtal och välbefinnande och jämställdhetsundersökningar.Skolkuratorerna försöker också aktivt förhindra att eleverna stigmatiseras i vuxenlivet genom att informera eleverna om vikten av att ha en fullföljd skolgång och sömn och matrutiner. Utöver detta arbetar skolkuratorerna och annan skolpersonal för att förhindra psykisk ohälsa bland eleverna, eftersom det är ett växande problem i Sverige. / This study aims to investigate how school counselors experience social exclusion among children aged 7-12. The empirical material that forms the basis of the study's results and analysis are six semi-structured interviews with school counselors. The material has then been analyzed using coding. The analyzed material has then been analyzed with the help of previous research, the concepts KASAM as well as risk and protection factors, Goffman's stigma theory and Bowlby's connection theory. The result shows that school counselors work actively with promoting social work through outreach of children who can be in social exclusion at school. Most of the schools that the school counselors work on primarily work with school breaks individual conversations and well-being and equal treatment surveys.The school counselors also try to actively prevent the pupils from being stigmatized in adulthood by informing the pupils about the importance of having completed schooling and sleep and food routines. In addition to this, the school counselors and other school staff work to prevent mental illness among the students, as this is a growing problem in Sweden.

Skolkuratorns yrkesroll och det skolsociala arbetet är områden av angelägenhet för det socialpedagogiska verksamhetsområdet. Dessa områden är däremot lite beforskade. Denna studie har därav som syfte att undersöka skolkuratorernas yrkesroll och handlingsutrymme i det skolsociala arbetet för att kunna bidra till en ökad förståelse kring området. Forskningsfrågor som behandlas i studien handlar om skolkuratorns yrkesroll, kompetens samt möjligheter och begränsningar utifrån handlingsutrymme och samverkan med andra professioner och myndigheter. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där empirin samlades in via sex semistrukturerade intervjuer med verksamma skolkuratorer på grundskolenivå. För att analysera empirin användes tematisk analys där vi tolkade empirin i relation till studiens tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter: 1) människobehandlande organisationer, 2) gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme samt 3) jurisdiktion. Resultatet indikerade på att skolkuratorerna har en central roll i det skolsociala arbetet för att fånga upp elever i behov av stöd. Skolkuratorns yrkesroll innefattar ett stort handlingsutrymme som både kan ses som en begränsning och en möjlighet. Deras yrkesroll och kompetens ses i sin tur som ensam och komplex vilket medför ett behov av starka samarbeten och samverkan. Denna ensamma roll utformas med anledning av att skolans kärnverksamhet i största del består av pedagoger. Sammanfattningsvis har skolkuratorn ett viktigt uppdrag att synliggöra de sociala aspekterna av elevernas situation i skolan. Studien konkluderar att den pedagogiska och sociala aspekten är beroende av varandra för att kunna få en helhetssyn över elevernas behov.

Ungdomar med långvarig skolfrånvaro är ofta en indikation på en komplex sammansättning av olika sorters problem, vilket medför att dessa ungdomar ofta har ett behov av hjälp från olika människobehandlande organisationer i samhället. Studiens syfte var att undersöka hur professionella verksamma inom de olika organisationerna socialtjänsten, BUP och gymnasieskolan arbetar med ungdomar i åldern 16–21, som har en långvarig skolfrånvaro. Syftet var att närmare undersöka deras beskrivningar av de möjligheter och utmaningar som finns i arbetet, med siktet inställt på att förbättra ungdomarnas välbefinnande. Detta i förhållande till hur de professionella inom sina organisatoriska områden samverkar för att hjälpa ungdomarna tillbaka till skolan eller annan meningsfull sysselsättning. Med en kvalitativ metod samlades det empiriska materialet in genom sju semistrukturerade intervjuer, som omfattade en kurator på BUP, en socialsekreterare från socialtjänsten, tre utförare på socialtjänsten och två skolkuratorer på gymnasiet. Resultaten analyserades med utgångspunkt i den nyinstitutionella teorin samt med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, som tillfört till en större förståelse för de professionellas beskrivningar och upplevelser kring arbetet med ungdomars långvariga skolfrånvaro.Enligt resultatet som framkom i studien handlade det främsta orsakerna till ungdomars långvariga skolfrånvaro om olika miljöfaktorer, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, helheten i livet och att hitta drivkraften dock med en viss variation mellan tjejer och killar. Därtill visade resultaten på att det skulle behövas ett större samarbete mellan organisationerna, för att det ska bli tydligare vad som behöver göras för dessa ungdomar samt att få mer kunskap om varandras organisationer. Framförallt gav de professionella uttryck för en genomgående stark vilja till samverkan med målet att uppnå välbefinnande hos ungdomarna som en framgångsfaktor. Denna studie visar på att professionella behöver bemöta ungdomarna utifrån rätt kunskap, rätt stöd och framförallt anpassa innehållet i skolan så att ungdomarna får skola på sitt sätt. Slutligen visar studien på en stor önskan att åstadkomma en gemensam plattform av samsyn, kunskap och tillit i varandras professioner kring denna målgrupp som i slutändan kommer generera ungdomens bästa med skola på sitt sätt.

No description available.

The aim of this study has been to examine school councelors experiences of the possibility to work with health promotion and preventive focus. According to Swedish law this should be their main focus but previous research shows that school councelors lack possibility to perform such work. In this study qualitative interviews have been conducted with five different school councelors that work in or near Stockholm with students in primary, middle and secondary school. The study has focused on in what way the school’s organisational and institutional factors affect the possibility to work with health promotion and preventive focus. The study shows that law as well as guidelines are inexplicit about in what way school councelors should work health promotive and preventive. The general idea from both colleagues and society is that they should work with individual interventions which also makes it difficult for them to focus on work on a structural level. The inexplicit law and guidelines as well as expectations from colleagues, parents and pupil’s means that the possibility to work health promotive and preventive in the end depends on the support from headmasters.

Cyberbullying is a phenomenon that is increasing as more children and young people use social media. This phenomenon affects the mental and physical well-being of children and young people. Previous research addresses the school's and school counselor’s responsibility for the preventive and health-promoting work around cyberbullying. The purpose of the thesis is to study how school counselors in primary and secondary schools experience cyberbullying, as well as how they work with cyberbullying and what preventive and remedial measures are taken in cases of cyberbullying. The theoretical basis of the study is partly Lipsky’s (1980) theory of space for action (discretion) and Brante's (2009) professional theory. The empirical material of the study was collected through four qualitative semi-structured interviews with school counselors which were then analyzed thematically to be reported. A literature review was also carried with the aim to find relevant research and current knowledge bases related to the area. The results of the study highlight that school counselors work with cyberbullying in much the same way as traditional bullying. Three themes that were highlighted extra when it came to the preventive work against cyberbullying were relationship building, legislation and information. However, school counselors highlight that it is more difficult to detect if students are exposed to cyberbullying because it is not possible to see cyberbullying in the physical reality. School counselors also believe that the consequences of cyberbullying can be more problematic than the consequences of traditional bullying. All interviewees also highlight that this phenomenon is something that should be given more attention in schools and in general.

Elevers upplevelse av trygghet visar sig fortsätta minska enligt Skolinspektionens årligaskolenkät. Detta är främst synligt bland niondeklassarna. Vår uppsats ämnar beskriva ochanalysera hur skolkuratorer arbetar med våldshändelser i högstadieskolor. Vad för typ avvåld som beskrivs samt vas skolkuratorer upplever möjliggör och försvårar möjligheten tillsamverkan internt och externt. Vi bad skolkuratorer i Stockholm samt Västra Götaland attskriva ett kort narrativ om en valfri våldshändelse från deras aktuella arbete. Dessa narrativvalde vi sedan att analysera med en riktad innehållsanalys. Vi fick få respondenter och kandärför inte dra stora slutsatser utifrån vårt resultat. Skolkuratorerna beskriver oftast attvåldet sker under upptrappning utan de vuxnas kännedom. De vuxna får reda på händelsen i“krisläge”. I de fall där skolkuratorn upplever att arbetet kring våldet går bra beskrivs en godrelation mellan vuxna och ungdomar i skolan. Med god relation till elever blir den externaoch interna samverkan lättare. I dessa fall syns också god relation personal emellan samtmed externa kontakter så som polis och socialtjänst. Trots att skolkuratorerna hade väldigtlika utgångsläge med att berätta om en våldshändelse så är varje berättelse unik, med detsagt så kunde vi lätt finna liknande övergripande teman.

Syftet med denna uppsats är att undersöka skolkuratorers upplevelse av att arbeta inom skolan som tvärprofessionell verksamhet samt deras upplevda möjlighet att utföra sitt arbete. Skolkuratorn är en minoritet i verksamheten samt har ett annat perspektiv än de andra professionerna vilket gör det intressant att studera. Syftet undersöks genom att titta på kuratorns relationer till andra yrkesgrupper i skolan samt vad de anser är kännetecknande för yrkesrollen. Analysen utgår från en fenomenologisk ansats och Bourdieus teoretiska begrepp fält, habitus och kapital. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer med skolkuratorer och sedan analyserats genom en tematisk analys. Resultatet visar på att kuratorn är i underläge i skolans fält på grund av ett annat habitus än pedagogerna, samtidigt som de ses som experter inom sitt perspektiv och ofta rådfrågas. Det som är betydande för kuratorns position i fältet är relationen till ledningen och lärarna samt att få förtroende från dessa genom att ha ett högt värderat kunskapskapital. Skolkuratorerna lyfter även elevhälsoteamet som väldigt viktig för dem då de har en grupp de känner starkare tillhörighet till och blir mindre ensamma. Nätverk med andra kuratorer framstår också som betydande då det ger möjlighet att diskutera med andra socionomer samt ger en känsla av delaktighet. Kuratorsrollen beskrivs i övrigt som mångfacetterad, ensam, splittrad, otydlig och värdefull. Kuratorernas möjlighet att utföra sitt arbete påverkas till stor del av vilka förutsättningar som finns, exempelvis hur mycket tid de har till sitt befogande i relation till arbetsbördan.

I stor omfattning har psykisk ohälsa sedan mitten av 1900 talet ökat bland barn och unga. Unga med återkommande psykosomatiska symtom har fördubblats varav förskrivningen av depressiva läkemedel har haft en kraftig ökning. Syftet med studien är således att få större kunskap för skolkuratorers syn på psykisk ohälsa bland grundskoleelever och hur skolkuratorer arbetar kring problemet i förebyggande syfte. Studiens teoretiska utgångspunkter stödjer sig på Svenssons m.fl. (2013) definition av handlingsutrymme och teoretiska verktyg: möte och bemötande, interaktion och kommunikation, roller och relationer. Studiens metodologiska utgångspunkt är en kvalitativ metod som understödjer avsikten att forma nyanserad kunskap om skolkuratorers syn på och preventiva arbete för psykisk ohälsa. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har 5 semistrukturerade intervjuer genomförts med skolkuratorer från 5 olika grundskolor. Resultatet visar att psykisk ohälsa kan beskrivas på flertal olika sätt. Bortsett från dess psykosomatiska besvär, beskrivs psykisk ohälsa som ett hinder i den enskilda individens vardag. Det förebyggande arbetet rör sig således på individ-, grupp- och organisatorisk nivå och utförs delvis genom samarbetes och bemötande aspekter samt uppföljningsinsatser.

Syftet med uppsatsen var att undersöka skolkuratorers uppfattningar om bakomliggande omständigheter till elevers självskadebeteende. Vidare undersökte studien informanternas upplevelser av att möta elever med ett självskadebeteende, samt hur arbetet med eleverna kan se ut. Uppsatsen baserades på en kvalitativ intervjustudie, där fyra semi-strukturerade intervjuer genomfördes med skolkuratorer från både grund- och gymnasieskolor i en mellanstor svensk stad. Resultatet från intervjuerna analyserades med hjälp av tidigare forskning samt symbolisk interaktionism som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att informanterna arbetade främjande och förebyggande mot psykisk ohälsa, men att det inte fanns några särskilda rutiner för att arbeta främjande och förebyggande mot just självskadebeteende. Genom sin erfarenhet visste informanterna hur de skulle hantera mötet med elever som hade ett självskadebeteende, och de hade med åren byggt upp en grundtrygghet i sin yrkesroll. Informanterna kände sällan att de blev rädda eller stressade i mötet med en elev med ett självskadebeteende, och menade att det var viktigt att bibehålla lugnet och visa empati gentemot eleven. Vidare definierade informanterna begreppet självskadebeteende som ett brett fenomen som innefattade många olika handlingar. Informanterna berättade att det alltid fanns en bakomliggande omständighet som utlöste självskadebeteendet. De uppgav att det var vanligt med någon form av psykisk ohälsa, men att sociala omständigheter också spelade stor roll. Informanterna menade att eleverna upplevde höga krav från samhället och sociala medier, och detta kunde ge upphov till stress och ångest, som i sin tur kunde leda till ett självskadebeteende. Vidare forskning om sociala omständigheters påverkan på skolungdomars mående behövs.