<p>Under inriktningen Grundläggande färdigheter på lärarprogrammet väcktes ett intresse hos mig angående språklig medvetenhet och dess betydelse för barns läs- och skrivinlärning. I det här examensarbetet har det behandlats närmare med hjälp av en empirisk och teoretisk studie. Genom att koppla vad framstående forskare inom språklig medvetenhet anser om vad just språklig medvetenhet är, till hur verksamma pedagoger arbetar och upplever språklig medvetenhet i praktiken, ges en bild av begreppets innebörd och betydelse. Svårigheter, oklarheter och fördelar med begreppet språklig medvetenhet redovisas.</p><p>I examensarbetets teoretiska del framkommer olika definitioner och benämningar av begreppet språklig medvetenhet. Att begreppet är innehållsrikt och svårdefinierat tydliggörs ytterligare i den empiriska delen. Där har även pedagogerna svårt att definiera vad språklig medvetenhet är. Dock upplever pedagogerna att arbetet med språklig medvetenhet medför många vinster vilket även stärks av den teoretiska delen. I många nationella och internationella studier har det framkommit att medveten träning av språklig medvetenhet är av betydelse för barns läs- och skrivinlärning. I det här examensarbetet förtydligas det ytterligare.</p>

<p>Syftet med detta arbete har varit att belysa kriminellas syn på den egna skoltiden. Genom intervjuer har jag velat få fram vad de intagna själva säger om sin skoltid för att kunna se vilka faktorer i skolan som kan ha påverkat den framtida, kriminella banan. Intervjuer har gjorts där fyra intagna själva har svarat på frågor om den egna skoltiden. Litteraturstudier och forskningsrapporter har använts för att jag ska kunna finna gemensamma påverkansfaktorer. Resultatet visar att skolk är en av de faktorer som finns med i många kriminellas bakgrund. Något som de intagna påpekade var vikten av att vi i skolan ser till individen. I diskussionen tar jag upp frågor runt vad vi i skolan kan göra för att förhindra att dagens problembarn blir framtidens fängelsekunder.</p>

<p>Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är ett komplext problem. Dyslexi definieras ibland som en störning i kodningen av skriftspråket, orsakad av en defekt i det fonologiska systemet. Det är en kombination av flera olika symtom som vanligen uppträder tillsammans utan att det alltid behöver vara samma orsak och samma kombination. Oftast har elever med läs- och skrivsvårigheter en lägre självvärdering än normalläsande elever. Forskare är dock tämligen överens om att tidigt insatta insatser både kan förhindra och minska konsekvenserna av läs- och skrivsvårigheterna.</p>

<p>Mitt syfte med detta arbete är att reda ut begreppen ordblindhet, dyslexi och läs- och skrivsvårigheter. Jag har sedan valt att använda definition läs- och skrivsvårigheter. I arbetet har jag undersökt hur pass väl teori stämmer överens med praktik, med tyngdpunkt på dessa orsaker, symptom, diagnos och åtgärder. Det är idag ganska oklart om vilka faktorer som är bidragande orsaker till läs- och skrivsvårigheter. Forskarna är osäkra på om läs- och skrivsvårigheter kan vara ärftligt betingat. Dock vet man säkert att miljön är en starkt påverkande faktor. Mina studier, såväl i teorin som i praktiken visar däremot på att symptomen för läs- och skrivsvårigheter är tydliga. Dessutom är åtgärder i form av hjälp från speciallärare en viktig del för att individen med läs- och skrivsvårigheter skall få det stöd som han/hon behöver för att lyckas i sitt fortsatta skolarbete.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare i skolan kan underlätta för elever med läs- och skrivsvårigheter genom att använda sig av praktiska tillvägagångssätt och passande metodik. Tio lärare har intervjuats för att ge en god grund till undersökningen.</p><p>Detta ämne är särskilt intressant eftersom undersökningar visar att läs- och skrivsvårigheter och dyslexi är ett av de vanligaste handikappen i dagens skolor. Det är därmed även viktigt för lärare att vara medvetna och kunniga inom ämnet, så att symptomen uppmärksammas så tidigt som möjligt. Viktigt är också att ha kunskap om hur dessa svårigheter bäst kan underlättas och förmildras genom anpassad undervisning.</p><p><p>Läs- och skrivsvårigheter är aldrig sammankopplat med intelligensen, men kan däremot ofta ha ärftliga orsaker. Symptomen kan variera från tragglig läsning, kanske i form av felläsning vid ord, till sen motorisk utveckling med mera. Neurologiska faktorer kan även vara en orsak till dessa svårigheter. Läs- och skrivsvårigheter är vanligast hos pojkar. Någon klar orsak till detta finns inte än, men några teorier behandlas i denna uppsats.</p><p>Att som lärare samarbeta med kolleger och familjen till dessa elever är otroligt viktigt för att kunna sammanställa ett åtgärdsprogram genom vilket eleven på bästa sätt skall stöttas i sina skolprestationer för att nå bättre resultat. I klassrummet bör metodiken anpassas för dessa elever, erfarenhet har visat att exempelvis Wittingmetoden ger mycket goda resultat. Även användningen av praktiska hjälpmedel, såsom datorer och programvaror som exempelvis talsyntes är att föredra. Viktigt är att även anpassa läxor och prov för dessa elever, så att de får en känsla av att deras prestationer blir rättvist bedömda. Därigenom undviks även uppkomsten av ett svagt självförtroende, vilket är viktigt att arbeta för då detta är ett vanligt fenomen hos dessa elever.</p></p>

<p>Syftet med detta arbete var att undersöka hur några lärare upplever och hanterar undervisningssituationen med elever som har läs- och skrivsvårigheter.</p><p>Vi har med hjälp av olika forskare sammanställt en historisk tillbakablick som handlar om människors uppfattning om elever med läs- och skrivsvårigheter under de senaste 150 åren. Vi har också med hjälp av olika forskare belyst möjliga bakomliggande orsaker till läs- och skrivsvårigheter. Därefter har vi, i en personlig kvalitativ intervju, undersökt hur sex lärare i år 1-4 uppfattar fenomenet.</p><p>I resultatet sammanfattas de intervjuade lärarnas svar, uppdelade under våra respektive forskningsfrågor. Vår uppfattning är att lärarna upplever och hanterar undervisningssituationen med elever som har läs- och skrivsvårigheter på ett bra sätt och att detta grundar sig på att ingen av de sex lärarna upplever situationen som ett problem - utan som en utmaning.</p>

<p><strong>Purpose:</strong> my aim was to explore ways that teachers can support students with dyslexia and what/ which tools some teachers / special education teachers use to facilitate students.</p><p><strong>Method:</strong> I used a quantitative method by interviewing some regular teachers and special education teachers</p><p><strong>Results:</strong> In my study, I learned how some teachers can support students by reading loud to them; a main task for the teachers could be to create the love of reading for the students. That task was reinforced by students' self-image.</p>

<p>Klasserna i dagens skolor blir allt större eftersom ekonomin stramas åt. Antalet elever per pedagog blir fler och fler, vilket också innebär att fler elever med särskilda behov finns i varje klass. Det forskas en hel del om dyslexi men forskningen är ännu inte fullständig. Det kommer hela tiden nya sätt att se på dyslexi och var dess svårigheter finns och beror på. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur skolans pedagoger och specialpedagoger arbetar med elever som har dyslexi för att dessa elever ska uppnå målen i matematik. För att besvara våra forskningsfrågor har vi genomfört sex intervjuer, varav fyra intervjuer med pedagoger och två med specialpedagoger. Undersökningarna har genomförts på olika skolor i Skåne och Blekinge. I intervjuerna framgår det att undervisningen med elever som har dyslexi bör konkretiseras för att skapa en ökad förståelse. För att konkretisera undervisningen bör pedagoger använda olika former av hjälpmedel beroende på eleven och elevens behov.</p>

<p>Abstract</p><p>I have chosen to make a study of the learning of reading and writing, as well as other learning difficulties that may occur, in this research.</p><p>My choice of subject is based on the realizations I made during my time as a student teacher; that each teacher has his/her own way of teaching reading and writing. Sometimes, however, learning difficulties occur, and this insight caught my attention. It made me think about the underlaying reasons and how we, as teachers, can bring attention to these difficulties. With these questions in mind, I recorded my observations based on a series of interviews and literary studies in an attempt to answer my questions. The resulting research emphasizes how important the actions from the teachers are, as well the importance of having variety in your lesson plan. As teachers, we have to give each pupil the time he or she needs, to ensure that they understand what is being taught. The achievement of this, will be a fun and pleasurable learning experience.</p> / <p>Sammandrag</p><p>I denna undersökning har jag granskat läs- och skrivinlärning, samt svårigheter som kan uppstå kring detta.</p><p>Bakgrunden till mitt ämnesval ligger i att jag under min tid som lärarstuderande fått insikt i att varje pedagog har sitt eget tillvägagångssätt när det gäller läs- och skrivinlärning, vilket väckte mitt intresse. Ibland uppstår dock svårigheter kring detta, vilket gjorde att jag började fundera kring varför detta sker samt hur vi som pedagoger kan uppmärksamma dessa svårigheter. Med dessa funderingar i bakgrunden har jag gjort intervjuer och observationer, samt tagit del av litteratur för att finna svar på mina frågor. De resultat jag kommit fram till betonar pedagogens agerande och vikten av en varierad undervisning, samt att vi som pedagoger måste se varje elev liksom ge dem tid. Strävar vi efter detta, kan vi uppnå ett lärande som upplevs som något lustfyllt och roligt.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong> </strong></p><p>Det är inte bara elever med dyslexi som har läs- och skrivsvårigheter, utan problemet har ökat överallt i vårt moderna samhälle. Kraven på att läsa och ha god läsförståelse ökar i takt med att allt mer information skickas till oss via media, internet och post. Detta problem medförde att vi på den skola jag arbetar startade ett läsprojekt för att öka elevernas läsförståelse och därmed också deras resultat i skolan. Syftet med mitt arbete är att ta reda på vilka svårigheter och orsaker det finns för elever som har läs- och skrivsvårigheter, samt hur man ökar deras läsförståelseförmåga. Kan elever bara genom att läsa mera, kunna förbättra sina prestationer i läsförståelse. För att få ett svar på detta har jag undersökt elevers resultat av läsförståelsediagnoser. Resultaten presenteras utifrån en stanineskala som är en standardskala där elevernas poäng överförs till en niogradig skala. Ett staninevärde på fem motsvarar medelvärde. Sammanlagt nittiosju elever i samma ålder har kartlagts under högstadietiden. Resultatet vid undersökningen blev att läsförståelsen förbättrades för de svaga läsarna. Det visade sig också att de som var bra i sin läsförståelse i årskurs sju, sänkte sina resultat och närmade sig medelstanine fem. Ökad lästid i skolan har gjort att eleverna ökat sin läsförståelse. Däremot krävs det en utveckling av projektet, där samtalet kring det man läser sätts i fokus. Samtal ökar elevers förståelse och reflekterande.</p> / <p><strong>Abstract</strong></p><p>The problem with dyslexia has increased everywhere in our modern society. Requirements of proficiency in reading and comprehension skills, increases at a similar speed to that which information is disseminated. This problem led to a reading project in the school where I work. The aim was to increase pupils reading, comprehension and also their overall performance. Is it a possibility that by just reading more in school, pupils can improve their performance? To find and answer I have researched the pupils results from a reading comprehension diagnosis. The results are presented from a stanine scale, a standard scale where pupils points transfers to a nine degree scale. A stanine value of five is equal to mean and the lowest values are one and two. The reading diagnosis was undertaken by 97 pupils in the same age. The fist was carried out in autumn term of year seven and then every autumn up to year nine. The results show that reading comprehension improved for weaker readers from level one and two in year seven, to level three and four in year nine. The results also showed that pupils with good abilities in year seven lowered their results to middle stanine five in year nine. More time for reading in school shows that pupils increase their reading comprehension. However, the project needs to develop further, with focus on discussions following the reading of a text.</p>