<p>Abstract</p><p>The purpose with this essay is to get an insight on how the school has changed over the past years in terms of reading- and writing difficulties/dyslexia. In the literature studies I mention reading- and writing difficulties and the reasons why some people get these problems. Further on in the literature study it is written about what the education act and the curriculum say about the school’s duties towards pupils in need of special support.</p><p>The result contains interviews with one language pedagogue and one special pedagogue who work in two different municipalities. In addition I interviewed two former pupils who went to school 15-20 years ago.</p><p>I came to the conclusion that today’s schools have changed to the better for the pupils with difficulties. During the 1990’s the problems around dyslexia was getting attention in the society. This made the school more aware about reading- and writing difficulties/dyslexia and gave them more knowledge about the difficulties.</p> / <p>Sammandrag</p><p>Syftet med denna uppsats är att få en inblick i hur skolan har förändrats under de senare åren vad gällande elever med läs- och skrisvårigheter/dyslexi. I litteraturgenomgången tas läs- och skrivsvårigheter/dyslexi upp och vad det finns för bakomliggande orsaker till varför vissa personer får dessa svårigheter. Vidare står det om vad skollagen och läroplanen säger om skolans skyldigheter till att hjälpa elever i behov av särskilt stöd.</p><p>Undersökningen som behandlades i resultatet omfattade intervjuer med en språkpedagog och en specialpedagog som är verksamma i två olika kommuner samt intervjuer med två före detta elever med dyslexi som gick i skolan för cirka 15-20 år sedan.</p><p>Resultatet av undersökningen visade på att dagens skola har förändrats till det bättre för elever med dessa svårigheter. Under 1990-talet uppmärksammades dyslexiproblematiken i samhället vilket gjorde att skolan blev mer medveten och fick kunskap om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.</p>

Detta examensarbete handlar om fysisk aktivitet. För att specificera ligger fokus på denmedvetna motoriska rörelseträningens påverkan på inlärning inom läsning och skrivning iårskurs 1 och 2. Hjärnan behöver stimulans för att utvecklas, detta sker genom rörelse vilket isin tur främjar lärandet. Människans kropp är byggd för rörelse och därigenom bildas ochutvecklas synapser i hjärnan som är viktigt för den kognitiva verksamheten. Det finns väldigtlite forskning inom detta område dock lyfts idrotten och där igenom rörelsen fram mer i Lgr11 än i Lpo 94.Syftet med examensarbetet är att åskådliggöra betydelsen av fysiska aktivteter ochmotorikträning för läs- och skrivinlärning. Genom att lägga mer tid i skolan på rörelse såkommer elevernas skolprestationer att öka.Valet av metod är en studie om hur målinriktad motorisk träning påverkar läs- ochskrivinlärning. I studien följdes sex elever under tre veckor, fyra gånger i veckan där dettränades motorik genom att göra övningar som är tagna från MTI. För att se om träningengav resultat gjordes förre - och eftertester. Resultat efter studien är positiv då det påvisar enförbättring inom läs- och skrivinlärningen. Alla eleverna hade individuellt positivaförändringar. Hypotesen visade en förbättring inom läsning och skrivning efter rörelseträning.

Syftet med denna studie är att utforska några speciallärares erfarenheter av att arbeta med IKT som alternativa verktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter. Den använda metoden i studien är en  kvalitativ metod och därav har fyra speciallärare intervjuats. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande och resultatet analyseras därefter. Intervjuerna har delats upp i teman som är baserade på studiens syfte och frågeställningar. Teman är: tillgång till  IKT som verktyg, IKT verktyg i undervisningen och speciallärarnas erfarenheter av IKT som pedagogiskt och specialpedagogiskt verktyg.     Resultatet i studien visar att de intervjuade speciallärarna är positiva till IKT som alternativa verktyg för elever i läs-och skrivsvårigheter och att alla använder IKT aktivt i sitt arbete med eleverna. Trots att IKT funnits länge som ett alternativt verktyg för elever i läs-och skrivsvårigheter, ser både kunskaper i och tillgången till verktygen olika ut från skola till skola. Då de flesta elever deltar i undervisning i sin klass behövs kunskaper vad gäller IKT inte bara hos de intervjuade speciallärarna utan även hos undervisande lärare. Fortbildning och god tillgång av alternativa verktyg är inte en självklarhet på alla skolor. Att använda IKT verktyg ses som positivt  av de intervjuade speciallärarna, då de inte bara kan användas för elever i svårigheter utan kan användas i helklassundervisning. Elever i läs-och skrivsvårigheter ges då möjlighet att delta i helklassundervisning. Med införande av IKT i klassrummet blir lärarens roll annorlunda enligt forskning. / The purpose of this study is to examine a few special needs teachers experiences regarding using ICT as a learning tool for students with a reading and writing difficulty. The method used in this study is qualitative whereas four special needs teachers have been interviewed. A sociocultural perspective on learning has been used in this study and the result has been analyzed according to that. The interviews have been divided into themes, based on the purpose of the study and the question formulations. The themes are: the access of using ICT as a learning tool, ICT as a learning tool in education and experiences shared by the special needs teachers regarding ICT as a learning tool.   The result of this study shows that the special needs teachers who have been interviewed have a positive approach regarding the use of ICT as a learning tool for students with a reading and writing difficulty and that they actively use ICT in the work with the students. In spite of the fact that ICT has been used for a long time as a learning tool for student with a reading and writing difficulty, the knowledge of and the access to learning tools turns out to be different depending on the school. Most of the students stay in their class environment whereas  knowledge of ICT is needed not only by the special needs teachers but all teachers. Further education and good access to learning tools are not given at all schools. The use of ICT as a learning tool is a positive thing, according to the teachers`interviewed in this study, because of the fact that not only students with a learning difficulty may use them, it can be used in class and by all students. By using ICT in the classroom the teacher´s role becomes different according to research.

InledningLäs och skrivsvårigheter är vanligt förekommande då var femte elev upplever någon svårigheti den tidiga läs- och skrivinlärningen. Samhället har höga krav på individers skriftspråkligakompetens och varje elev behöver därför få möjlighet att utveckla en god läs- ochskrivförmåga i grundskolans tidiga år. Genom att ta del av hur lärare väljer att undervisa ochfå kunskap om deras upplevda möjligheter och eventuella dilemman i sina pedagogiska valökar förståelsen för lärares val i samband med den tidiga läs- och skrivinlärningen för attundvika att elever i riskzonen hamnar i läs- och skrivsvårigheter.SyfteSyftet med studien är att undersöka några lärares pedagogiska val i den första läs- ochskrivinlärningen för elever i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter.MetodJag har använt mig av en kvalitativ metod och verktyget intervju. Tre lärare intervjuades påtvå olika skolor i Västsverige. Materialet analyserades genom innehållsanalys.ResultatLärarna i studien grundar sina pedagogiska val på tidigare praktiska erfarenheter, denkompetensutveckling deras arbetsplats tillhandahållit för dem samt utifrån sina eleversindividuella situation. Lärarna i studien lyfter betydelsen av att vara medveten om att det intefinns någon läsinlärningsmetod som passar för alla, då alla elever är olika och således lär påolika sätt. Lärarna i studien menar att för elever i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter är detgynnsamt att välja en strukturerad läsinlärning med den syntetiska ljudningsmetoden. Lärarnamenar att det finns olika anledningar till att elever befinner sig i riskzonen och en avanledningarna kan bero på bristande fonologisk medvetenhet och eleven kan då utveckla sinfonologiska medvetenhet genom att lärarna väljer olika språkövningar i sin undervisning.Lärarna beskriver att elever som läser hackig och långsamt gynnas av att läraren väljer att låtaeleverna läsa ofta och öva på sin läsning, gärna en kvart om dagen. Lärarna är begränsade i attstötta elever i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter och hinder i undervisningen är gruppensstorlek och att tiden inte räcker till när man är ensam lärare i klassrummet.

I egenskap av speciallärare med inriktning mot språk-, läs- och skrivutveckling har vi ett särskilt ansvar när det gäller elevers läs- och skrivförmåga eftersom merparten av uppgifterna i skolan kräver en åldersadekvat läs- och skrivförmåga. När vi som speciallärare möter elever med långvariga svårigheter inom läs- och skrivområdet med en icke kontinuerlig skolnärvaro kan det vara svårt att definiera grundproblematiken. Detta kan utgöra ett hinder i arbetet att sätta in effektiva åtgärder.   Syftet med denna kvalitativa studie med hermeneutisk ansats är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv identifiera framgångsfaktorer som har positiv inverkan för elever i läs- och skrivsvårigheter och deras skolnärvaro utifrån ett professionellt bemötande. Därför genomfördes semistrukturerade intervjuer av fem speciallärare i två olika kommuner kring deras erfarenhet av elever med låg skolnärvaro och läs- och skrivsvårigheter.   Slutsatsen utifrån intervjuerna är samlade under rubrikerna professionellt förhållningssätt, läs- och skrivsvårigheter och låg skolnärvaro. Resultatet presenteras genom ett antal framgångsfaktorer i syfte att öka skolnärvaron. Gällande det professionella förhållningssättet är ett kontinuerligt och professionellt bemötande av engagerade, lyhörda och uppmärksamma pedagoger ett vinnande koncept. Vår studie visar också värdet av kartläggning kring elever för att sätta in rätt åtgärder och utvärdera dessa så att de är ändamålsenliga. Organisationen kring eleverna och att de upplevs inkluderade, känner delaktighet och har stöd är en nyckeln till att öka skolnärvaron.

Studiens syfte var att undersöka hur elever med avkodningssvårigheter påverkades av en intervention med läslistor ställt mot tidigare interventioner och traditionell läsundervisning. Interventionen innefattade elever i avkodningssvårigheter som lästränade vid 4 tillfällen under 28 veckor á 20 minuter per gång med läslistor från BRAVKOD metoden. Studien syftade även till att undersöka hur elevernas avkodning utvecklades beroende på ålder. Därför har elever från både låg och mellanstadiet deltagit i interventionen. Studien lades upp efter klassisk experimentell design med både interventionsgrupper och jämförelsegrupper i båda stadierna. Grupperna har omfattat 30 elever från lågstadiet och 21 elever från mellanstadiet. Vidare har även elevernas motivation och föräldrarnas upplevelse varit ett syfte att undersöka närmre. Studien genomfördes som en intervention med före och eftertest, en intervju med elever i interventionsgrupperna och lärare samt enkätundersökning hos vårdnadshavare. Testresultaten behandlades kvantitativt medan intervjuer fick ge studien ett kvalitativt komplement till testresultat och enkätsvar. Interventionsgrupperna i båda stadier visar en tydlig förbättring i avkodning i alla tester jämfört med jämförelsegrupperna. Detta visar på att interventionen med läslistor har en positiv utveckling på elevernas avkodningsförmåga. I intervjuer framkom även att eleverna överlag var motiverade till att lästräna med metoden. Endast någon enstaka elev var motvillig till detta.

The study aims to investigate how three secondary students with reading and writing disabilities are being supported in the classroom. What teaching methods and adaptations are applied in the classroom to support students in reading and writing? How do students respond to these methods? And what are the experiences of the support and adjustments that are made according to two of their teachers? The study consists of classroom observations and interviews with three students with reading and writing disabilities and dyslexia. It also includes interviews with two teachers, who teach these students in three different courses. There is a very obvious conclusion that teachers that reach out in their teaching and have a good relation with the students succeed in understanding and finding the students’ ability to learn, as stated by several researchers. In this study the teachers do not have a special educational background, but still they seem up to date with what works, and what does not work in the classroom. Also, the teachers do not distinguish between students, on the contrary they seem to adjust their teaching to support all their students, by simplifying, communicating, and making use of different teaching methods. Altogether, students and teachers feel they can cope with the situation, even though there is a sense of insufficiency among at least one of the teachers. The students think the teachers are competent, and they all agree upon the fact that they get the support they need, even if some lessons are hard and difficult to follow.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om vilka anpassningar och strategier specialpedagoger och speciallärare använder i undervisningssammanhang för att diskutera hur klasslärare kan stödja läs- och skrivutvecklingen för elever med dyslexi. Med studien söker jag svar på hur arbetet kring elever med dyslexi ser ut samt vilken hjälp och vilket stöd lärare kan få från specialpedagog eller speciallärare. I bakgrunden presenteras information som kan vara betydelsefull vid fortsatt läsning och för att bli mer insatt i ämnet. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv som presenteras i teoriavsnittet. Jag har valt att genomföra en kvalitativ studie där jag genomfört semistrukturerade intervjuer med tre specialpedagoger och två speciallärare. Studiens resultat visar på att grundorsaken till dyslexi är att eleven har en nedsatt fonologisk medvetenhet vilket ger konsekvenser på elevens stavning och avkodning. Detta kan vara betydelsefullt för klasslärare att ha kunskap om för att kunna upptäcka om eleven har dyslexi. För att veta om en elev har dyslexi genomförs en kartläggning av elevens fonologiska medvetenhet av skolans specialpedagog för att se om det finns indikationer till dyslexi. Arbetssätten ser snarlika ut för elever med dyslexi och för elever med läs- och skrivsvårigheter. Vad som oftast skiljer sig är kompenserade verktyg i form av surfplatta eller dator. Det visar sig även att elever med dyslexi kan träna på sina svårigheter men behöver hitta strategier för att utvecklas. I resultatet presenteras också att det är betydelsefullt att arbeta med Bornholmsmodellen i förskoleklass. Detta gynnar alla elever men framförallt elever med dyslexi då de tidigt får träna på den fonologiska medvetenheten med hjälp av språklekar. Trots att specialpedagogers roll i skolan är att arbeta för eleven och speciallärare med eleven är de sällan i klassrummet men de kan träffa eleven för intensiva träningsperioder och exempelvis ge klassläraren stöd i form av tips på anpassningar och insatser och utvärdera dessa. Det finns inte bara ett specifikt arbetssätt som passar alla elever med dyslexi. Alla elever är olika och undervisningen bör individanpassas efter den enskilde elevens förutsättningar. Om undervisningen individanpassas blir klassrummet inkluderande. Det ger goda förutsättningar att ha en skola för alla vilket grundskolans läroplan fastslår (Skolverket, 2016). / The purpose of the study is to provide knowledge of the adjustments and strategies special pedagogues and remedial teachers use in teaching contexts to discuss how class teachers can support reading and writing development for pupils with dyslexia in the classroom. With this study, I want to find answers about how the work around dyslexia pupils looks like and what assistance and support class teachers can receive from special pedagogues or remedial teachers. In the background, information is presented that may be of importance for the understanding of the study. The study is based on a socio-cultural perspective which is presented in the theory section. I have chosen to implement a qualitative study in which I used semi-structured interviews with three special pedagogues and two remedial teachers. The study's results indicate that the primary cause of dyslexia is that the pupil has a reduced phonological awareness, which has consequences for the pupil's spelling and word decoding. To know if a pupil is dyslectic, a pedagogical survey is conducted by the school´s special pedagogue to see if there are indications of dyslexia. The methods used in literacy teaching are similar to pupils with dyslexia and for pupils with reading and writing difficulties. What most often differ are compensatory tools in the form of iPad or computer. It also turns out that pupils with dyslexia can practice their difficulties but need to find strategies to develop them. It is also presented in the result that it is fruitful to work with the “Bornholmsmodellen” in pre-school class. This favors all pupils, but especially pupils with dyslexia, as they can train the phonological awareness early by using games about language. Although the role of special pedagogues in the school is to work for the pupil and remedial teachers with the pupil, they are rarely in the classroom but they can meet the pupil for intense training periods and, for example, giving the class teacher support in the form of tips on adjustments and interventions and evaluate these. There is not one specific way of working that fits pupils with dyslexia. All pupils are different and the teaching should be individualized according to the individual pupil's conditions. If the teaching is individualized, the classroom will be inclusive, this assume good conditions for having a school for all kind of pupils which Sweden’s elementary school's curriculum establishes (Skolverket, 2016).

Syftet med studien är att analysera pedagogers berättelser om hur de upplever arbetet med identifiering och utredning av läs- och skrivsvårigheter hos nyanlända. Vi har samlat empiriskt material i form av intervjuer som vi har analyserat med hjälp av tidigare forskning samt teorier. De nio intervjuerna av speciallärare/specialpedagoger, SVA-lärare och modersmålslärare genomfördes på två skolor med ett stort antal nyanlända elever och på kommunens mottagningsenhet. I studien berättar pedagogerna att de upplever en stor utmaning kring identifiering och utredning av nyanlända elever med läs- och skrivsvårigheter. Det råder osäkerhet kring vem som ansvarar för vad och de beskriver att gränsdragningsproblem leder till att elever faller mellan stolarna. Pedagogerna har svårt att veta om problematiken beror på läs- och skrivsvårigheter eller bristande kunskaper i svenska språket vilket leder till både över- och underidentifiering. För att kunna ge nyanlända elever rätt stödåtgärder efterfrågas förutsättningar och former för samarbete och mer tydliga riktlinjer och rutiner. Enligt pedagogerna skulle det leda till mer likvärdig utbildning. Från intervjuerna framkommer också att identifieringen av läs- och skrivsvårigheter tar lång tid och att det saknas en utvecklad metod och ett heltäckande material för utredning. Bedömningen baseras ofta på pedagogens erfarenhet och i jämförelse med andra elevers utveckling i andraspråket.   Trots flera utmaningar är pedagogerna överlag positiva och har förslag på möjligheter och förbättringar; såsom kompetenshöjning inom andraspråksinlärning och läs- och skrivsvårigheter, mer användning av utredningsmaterial som är oberoende av språkkunskaper, fördjupat samarbete mellan olika professioner, tillgång till extern rådgivning och rekrytering av modersmålslärare bland nyanlända.       Vår förhoppning är att medverka till att skolor ser över sina riktlinjer och rutiner kring hur man identifierar och utreder läs- och skrivsvårigheter hos nyanlända elever / The purpose of the study is to analyze teachers' stories of how they experience the process of identification and investigation of the reading and writing difficulties of new arrivals. We have gathered empirical data in the form of interviews that we have analyzed using previous research and theories. The nine interviews of special education teachers / special educators, teachers teaching Swedish to newly arrived students and native mother- tongue teachers were made at two schools that have a large number of newly arrived pupils and at the municipal reception center. In the study the educators say that they are experiencing a major challenge identifying and investigating newly arrived students´ difficulties in reading and writing. There is some uncertainty about who is responsible for what, and they describe the demarcation problems leading to nobody feeling responsible for the problem. The teachers find it difficult to know if the problems are due to language difficulties or lack of knowledge of the Swedish language. In order to provide newly arrived students with proper support conditions and forms of cooperation as well as clear policies and procedures are requested. According to the teachers that would lead to a more equal education. The identification of reading and writing difficulties is said to take a long time and there is also a lack of a developed methodology and comprehensive materials to detect these difficulties. The assessment is often based on the teacher's experience and in comparison with other students´ learning a second language                                                                                                             Despite the challenges the educators are generally positive and have suggested facilities and improvements; such as increasing skills in how the pupils learn a second language and how to work with reading and writing difficulties, more use of investigative material that is independent of language skills, enhanced cooperation between different professions, access to external advice and recruitment of mother- tongue teachers among new arrivals. Our hope is to contribute to the schools reviewing their policies and procedures on how to identify and investigate the reading and writing difficulties of newly arrived students.

Syftet med studien är att undersöka hur några lärare på en grundskola beskriver att de arbetar med läs- och skrivinlärning i årskurs 1-3 samt hur de arbetar för att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Studien är baserad på en intervjustudie och resultaten är analyserade med hjälp av begrepp från de tre specialpedagogiska perspektiven. Det sammanfattande resultatet visar att lärarna arbetar med liknande metoder i sin undervisning men att deras lärarutbildning gett dem olika kunskaper och ingångsvinklar kring hur de utformar sin undervisning. Gemensamma faktorer som de uppger som betydelsefulla att använda sig av är språklekar i början av läs- och skrivinlärningen och ett gott samarbete med både föräldrar så väl som speciallärare främjar elevernas läs- och skrivutveckling. En annan viktig faktor är att tidigt identifiera elever som stöter på hinder i sin läs- och skrivutveckling. En del av resultaten stämmer överens med den tidigare forskningen som jag har tagit del av. Dessutom har det uppkommit ett fynd i studien vilket är att lärarutbildningen har förändrats och det har även deras status de senaste tjugo åren och det har påverkat deras arbete på olika sätt. / The aim of this study was to research how a group of teachers at an elementary school described the methods that they used to teach reading and writing skills in grades 1-3, including practices used to prevent reading and writing difficulties. The study was conducted by interviewing teachers, and then analyzing the findings by applying the theoretical framework consisting of the three special educational perspectives. The summarized results showed that the teachers used similar methods of practice, but that their own university education had given them dissimilar sets of knowledge and perspectives on how they performed their teachings. Teaching methods that were used to prevent reading and writing difficulties were the usage of language games during the beginning stages of literacy development, and cooperation between parents and special education teachers. Another important factor was the early identification of pupils who faced challenges in reading and writing difficulties. Some of the results matched previous studies in the same area. An additional finding found is that teachers’ education has changed, as well as their status over the past twenty years, which has had an effect on their occupation.