Denna studies syfte var att undersöka hur det specialpedagogiska stödet utformas på olika stadier för elever i läs- och skrivsvårigheter. En kvalitativ forskningsansats användes då studien eftersträvade ett djup snarare än ett generaliserbart resultat. Metodvalet bestod av semistrukturerade intervjuer som genomfördes med elva verksamma speciallärare, vilka representerade grundskolans alla stadier. Urvalet gjordes från två kommuner och samtliga respondenter var färdigutbildade speciallärare eller studenter på speciallärarutbildningen. Empirin tolkades utifrån studiens teoretiska ramverk Response to Intervention (RTI), samt den Proximala utvecklingszonen, vilken är en viktig beståndsdel inom den sociokulturella teorin (Vygotskij, 1979). Resultatet visade på hur speciallärare arbetade förebyggande för att främja alla elevers läs- och skrivutveckling, samt åtgärdande för att stötta elever i läs- och skrivsvårigheter. Vidare framkom vilka likheter och skillnader som kunde ses inom skolans olika stadier i detta arbete. En likhet var att respondenter från samtliga stadier strävade efter att arbeta förebyggande. De upplevde dock att mycket av tiden upptogs av åtgärdande arbete vilket bidrog till svårigheter i att främja alla elever läs- och skrivutveckling. En skillnad var att stödinsatserna, i och med elevernas stigande ålder, blev mer inriktade på betyg medan det i de lägre åldrarna låg ett större fokus på att ta eleven vidare i sin läs- och skrivutveckling.

Denna kunskapsöversikt handlar om elever med läs- och skrivsvårigheter. Syftet är att synliggöra vad forskningen visar om undervisningsmetoder som gynnar elever med läs och skrivsvårigheter i årskurs 1-3. Vi vill även utforska vad som sägs i forskningen om situationen för elever som har dessa svårigheter. Vidare vill vi med denna kunskapsöversikt även ta reda på vilka metoder som kan gynna elever samt vilka andra anpassningar det finns för elever med läs- och skrivsvårigheter. Genom litteratursökningar i olika databaser med hjälp av ämnesspecifika sökord kom vi fram till våra 12 vetenskapliga artiklar. Vi gjorde en snabb kartläggning för att få en överblick av dess innehåll. Det framkom att både elever och lärare i grundskolan har använts som studieobjekt. Metoderna i studierna varierade mellan observationer, olika slags tester och intervjuer. Kunskapsöversiktens resultat visar hur viktigt det är att tidigt kartlägga elever med läs- och skrivsvårigheter. Med individanpassade metoder i undervisningen kan vi hjälpa eleverna vidare med sin läs- och skrivinlärning.

Dyslexi är ett allvarligt och utbrett språkligt handikapp. Åtskilliga barn får överraskande stora svårigheter att lära sig läsa och skriva när de börjar skolan. Dyslexi är betydligt vanligare än man tror. Hos politiker, myndigheter och i skolan brister medvetandet om problemets allvar, storlek och omfattning. Att inte kunna lära sig läsa och skriva i takt med sina klasskamrater upplevs som mycket traumatiskt av de drabbade. Som en följd av nederlaget i ”kampen om bokstäverna” får dessa barn dåligt självförtroende. Detta i sin tur, får till följd att barn med dyslexi sällan kommer till sin rätt i skolan. Ett holistiskt och lösningsfokuserat synsätt är av stor vikt vid hjälp till dyslektiska personer.Dyslexi får också allvarliga konsekvenser ute i samhället. I takt med datoriseringens fortskridande i arbetslivet, ställs det högre krav på samhällsmedborgarnas läs- och skrivkunskaper. Sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, medför dessa problem negativa konsekvenser för såväl individ som samhälle. Idag är det knappast möjligt att finna en anställning där läs- och skrivförmågan inte behövs. Det är därför av största vikt att elever lär sig läsa och skriva innan de lämnar skolan.Huvudfrågan i arbetet är hur skolor (från förskolan till gymnasiet) organiserar sin hjälp till dyslektiker. För att få fram information har jag kontaktat samtliga skolor i en västsvensk kommun och genomfört både en kvantitativ enkätstudie, riktad till rektorer, lärare och specialpedagoger ute på skolorna, samt några kvalita-tiva intervjuer med utvalda specialpedagoger. För mig som blivande studie- och yrkesvägledare är det viktigt med denna kunskap, då jag i min framtida yrkesprofession kommer att möta både unga och vuxna med dessa problem.De väsentligaste resultat som jag kommer fram till i studien är, att hjälpen till dyslektiker fungerar bra i grundskolan. Den svaga länken är gymnasieskolan, både vad gäller hjälpen till dyslektiker och kunskapen hos lärarna/pedagogerna angående ämnet dyslexi. Dock uppfattar jag att samtliga yrkesgrupper, både i grundskolan och på gymnasiet, har en uttalad vilja och önskan om att förbättra och utöka sina kunskaper i och kring ämnet dyslexi. Detta för att i framtiden än bättre bemöta elever med läs- och skrivsvårigheter. / Dyslexia, difficult to say and far more difficult to spell

Syftet med denna studie är att undersöka hur instrumentala bilder som pedagogiskt stöd framställs, och hur instrumentala bilder fungerar, för dyslektiker vid textbaserat lärande i litteraturen och i fallstudien. Därför ställs frågan: Hur framställs för och nackdelar med att ha bilder som stöd för dyslektiker vid textbaserat lärande? Metoden som har använts är en kombination av litteraturstudie och en fallstudie. Studien visar att det både finns svårigheter och fördelar med att använda bilder som stöd. Den främsta svårigheten är att bilder tolkas utifrån personliga erfarenheter och förkunskaper samt att om bilden inte stämmer överens med textens innehåll kan bilden förvirra samt försämra koncentrationsförmågan ytterligare. Om bilden stämmer överens med textens innehåll kan bilden hjälpa personer med dyslexi att få överblick över innehållet. Bilder kan då även hjälpa personer med dyslexi att minnas innehållet i texten eftersom dyslektiker minns bilder lättare än ord. Slutsatsen i studien är att bilder kan vara till stöd för personer med dyslexi, men att det då är extra viktigt att få pedagogiskt stöd i hur bilder läses och tolkas. Därför kan det vara bra med en pedagog med bildkompetens för att utveckla lässvaga personers kompetens i att ta tillvara på bildens innehåll. Förutom att en bildpedagog kan ge stöd i elevers bildtolkningsförmånga och kompetens i att använda sig av bilder kan de ge stöd till andra lärare i hur de kan använda sig av bilder, färger och former för att underlätta för vissa elever med en nedsättning i läs- och hörförståelse.

No description available.

Denna uppsats utforskar förskollärares erfarenheter och synpunkter på att förebygga läs- och skrivsvårigheter, med syfte att göra pedagoger medvetna om hur man kan förebygga läs- och skrivsvårigheter. Denna uppsats utgår ifrån språkliga orsaker och literacy används som en teoretisk utgångspunkt. Literacy handlar om hur barn lär sig ett språk i ett socialt sammanhang, exempelvis genom att en vuxen läser en bok eller genom namnskyltar på förskolan. Jag har använt mig av intervjuer med två förskollärare för att utforska deras erfarenheter av att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Båda pedagoger menar att det är för tidigt att sätta en stämpel på ett förskolebarn för läs- och skrivsvårigheter, men att arbete med språket i förskolan är viktigt och är en del av förskolans arbete. Det är viktigt att uppmärksamma barn som visar tecken på språkliga brister. Språklig stimulans i förskolan kan till viss del förebygga läs- och skrivsvårigheter, men det finns även andra faktorer bakom ett barn som får läs- och skrivsvårigheter, som genetiska och miljömässiga faktorer, som man inte kan påverka med språkligt arbete.

Hård, Anneli (2007). Kompensatoriska hjälpmedel i en skola för alla – Specialpedagogers kunskap om och inställning till tekniska hjälpmedel för elever i läs- och skrivsvårigheter. (Adaptive and assistive technologies in a school for all- special educators knowledge of and view on technical assistant means for students in reading- and writingdifficulties ) Skolutveckling och ledarskap. Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Studiens syfte är att undersöka specialpedagogers kunskap om och inställning till kompensatoriska hjälpmedel samt att i ljuset av målet ”en skola för alla” analysera användandet av dessa hjälpmedel. Studien bygger på sex halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med specialpedagoger. Litteraturgenomgången och resultatet av intervjuerna ligger till grund för analysen och diskussionen. Sammanfattningsvis visar min studie att specialpedagoger är mycket positiva till att elever i läs- och skrivsvårigheter ska få använda kompensatoriska hjälpmedel. De ser att hjälpmedlen kan göra att elever i läs- och skrivsvårigheter kan inkluderas i undervisningen i klassrummet. De anser dock att de har för lite kunskap för att på ett bra sätt tillgodose elevernas behov av hjälpmedel. De efterfrågar mer fortbildning. Kompensatoriska hjälpmedel kan användas som medel för att nå målet en skola för alla detta kräver dock att undervisnings-situationerna också ses över samt att kunskapen om kompensatoriska hjälpmedel ökar.

Denna kunskapsöversikt tar del av 8 utvalda källor för att ta reda på vad forskningen säger om de olika didaktiska metoder som används för att arbeta förebyggande mot dyslexi samt inkludera eleverna i samhällskunskapsundervisning. Resultatet av kunskapsöversikten är att genom att arbeta förebyggande med olika didaktiska metoder samt digitala hjälpmedel mot de läs och skrivsvårigheter som dyslektiker besitter, kan man motverka att elever som ligger i riskzonen för dessa läs och skrivsvårigheter utvecklar dessa förmågor, samt att elever som redan har läs och skrivsvårigheter med hjälp av de olika metoder denna kunskapsöversikten tar del av avsevärt kan förbättra sina förmågor gällande läs och skrivförståelse. Något som många källor hade gemensamt under denna studie, var att oavsett vilka didaktiska val man som lärare gör för att främja elevers läs och skrivförståelse eller vilka metoder man använder sig av för att inkludera dessa elever i ordinarie undervisning blir resultaten bättre desto tidigare man börjar.

Studiens syfte var att undersöka hur elever med diagnosticerade läs- och skrivsvårigheter och/eller koncentrationssvårigheter uppfattar det stöd de får på gymnasieskolan. Vidare undersöktes likheter och skillnader mellan elever som har läs- och skrivsvårigheter och elever som har koncentrationssvårigheter. Även genusaspekten studerades vad gäller likheter och skillnader i uppfattningar. En fenomenografisk ansats och kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Respondenterna läste alla sitt tredje och sista år på sina yrkesinriktade gymnasieutbildningar. Resultaten visar att inga respondenter, vare sig flickor eller pojkar, är helt nöjda med det stöd de har fått och att respondenterna saknar individualisering vad gäller sina läs- och skrivsvårigheter och/eller sina koncentrationssvårigheter. De saknar samtal med lärare gällande sina svårigheter och vilket stöd de behöver. De saknar struktur i form av genomgångar som kännetecknas av en röd tråd, anteckningar på tavlan och utdelade anteckningar på papper. För att kunna ta till sig kunskap söker de en arbetsmiljö som kännetecknas av lugn och ro. De söker motivation i att kursmoment är ”på riktigt”. De vill se funktion och syfte med sina studier, ha en jämn arbetsbörda och möjlighet att själva påverka när de ska få arbeta hos specialpedagogerna. Respondenter med läs- och skrivsvårigheter har lättare att föreslå vilken sorts stöd de behöver jämfört med respondenten med koncentrationssvårigheter. Skillnader beroende på genus kunde inte fastställas. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att eleverna söker begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet genom individualisering och inkludering.

Mattsson, A (2006). Distansundervisning i svenska grundskolor i utlandet – handledares, lärares och elevers syn på distansundervisning för elever i behov av särskilt stöd. (Distance education in Swedish compulsory schools abroad – tutors, teachers and students view on distance education for students with special needs.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Avsikten med undersökningen är att undersöka lärares och handledares uppfattningar om distansundervisning för elever i behov av särskilt stöd samt att undersöka några elevers uppfattningar om distansstudier.Denna studie bygger på en enkätundersökning bland handledare och distansundervisande lärare samt ett antal intervjuer med distansstuderande grundskoleelever i svenska utlandsskolor. Undersökningen visar att distansundervisning innebär särskilda svårigheter för elever i behov av särskilt stöd men även att distansundervisningen medför arbetssätt som på olika sätt underlättar för dessa elever. Svårigheter i form av asynkron kommunikation, omfattande textmassor och ett ovant studiesätt hanteras med hjälp av extra lärarstöd, goda relationer mellan lärare, handledare och elever samt en rad kompensatoriska insatser.