Syftet med den här studien var att se vilka förutsättningar som kan finnas för framgångsrik undervisning, av flerspråkiga elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. I en intervjustudie ville vi synliggöra hur det pedagogiska arbetet skulle kunna utformas. Samverkan mellan olika professioner, god kompetens, samarbete med hemmet och tilltro till varje elevs förmåga, sågs som goda möjligheter. När kompetens och samarbete med modersmålslärare/studiehandledare var otillräckligt, uppstod ett tydligt hinder, vilket kunde få negativa konsekvenser för både undervisning och uppföljning av progression. Ett annat hinder var också att veta om en långsam läs- och skrivutveckling orsakades av för lite undervisning i svenska som andraspråk eller om orsaken kunde vara läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Detta hinder var för flera informanter också en utmaning. Ökade krav i de högre årskurserna innebar en utmaning för skolornas pedagoger som att få tiden, men också resurserna, att räcka till för de anpassningar som ansågs nödvändiga i undervisningen. En framgångsrik insats som framkom i studien var att arbeta språk- och kunskapsutvecklande, där språk och kunskap kunde utvecklas parallellt i undervisningen. De faktorer som pedagogerna beskrev som framgångsrika utgick från ett sociokulturellt och kommunikativt perspektiv.

Datorprogrammet Lexia var något vi för första gången  kom i kontakt med tidigt i vår lärarutbildning och även om vi inte hade tillfället att då sätta oss in i det tillräckligt så har tankarna kring Lexia bestått. Syftet med uppsatsen var att ta reda på vilken språkutvecklande potential datorprogrammet Lexia har, samt hur arbetet med programmet kan se ut ut klasslärarens perspektiv och hur dennes samarbete med specialpedagogen är organiserat. Vi har intervjuat lärare och specialpedagoger på olika skolor och fått svar som efter bearbetning sammanställdes och diskuterades tillsammans med den bakgrundsinformation vi presenterat i arbetet, en diskussion som kretsar kring de inledande frågeställningarna. Vi kom bland annat fram till att det finns ett gott samarbete mellan specialpedagoger och klasslärare men också att klasslärarna anser att de påverkande faktorerna är mer hindrande än hjälpande i arbetet med Lexia. Även om det finns positiva faktorer så har de negativa faktorerna, såsom tids- och datorbrist, stört användandet av Lexia.

Inledning Specialläraren har en viktig roll i att stötta elever med bland annat läs- och skrivsvårigheter. För att ta reda på hur dessa arbetar följer här en studie omspeciallärarens arbetssätt och metoder i svenskundervisning för elever i förskoleklass och lågstadiet. Syfte Syftet är att undersöka vilka arbetssätt och metoder som speciallärare använder i deras svenskundervisning för elever i årskurs F-3. Metod Kvalitativ intervju. Resultat Resultatet visar att informanterna lägger stor vikt vid att skapa goda relationer medeleverna och att anpassa undervisningen efter deras förutsättningar. De involverar sina elever i deras eget lärande genom att synliggöra framsteg för dem och göra dem delaktiga i beslut om sin undervisning. Vidare visar resultatet att speciallärarna i denna studie även vistas ute i klassrummen som extraresurser.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka vad pedagoger har för erfarenheter av att använda sig av digitala verktyg i undervisningen av andraspråkselever och elever med läs – och skrivsvårigheter samt hur det påverkar inlärningen. Syftet är även att ta reda på hur pedagogerna beskriver hur digitala verktyg gynnar läs -och skrivinlärningen. Intresset är att synliggöra datorns betydelse i undervisning. Jag har gjort en enkät- och en intervjustudie med syftet att få reda på om digitala hjälpmedel hjälper elever som har läs- och skrivsvårigheter samt andraspråkselever i sin läs – och skrivutveckling. Litteraturen som använts är artiklar och studier angående detta område. Enkäten innefattar 9 påståenden som skickas ut via slutna grupper på sociala medier till lärare och specialpedagoger, en så kallad webbenkätsundersökning. Påståendena från enkäten har formulerats om till frågor som används i mina intervjuer med tre lärare. Intervjun består av 7 huvudfrågor samt följdfrågor och två lärare och en specialpedagog är informanter. Fokus kommer att ligga på användandet av digitala verktyg i undervisningen samt om detta visat någon effekt för elevers lärande. Digitala verktyg i läs- och skrivundervisning fick många positiva reaktioner och många uppfattade det som att eleverna lärde sig lättare med dessa hjälpmedel. Det som också framkom var att användandet av digitala verktyg inte är så utbrett som man skulle kunna tänka sig i vår redan så digitaliserade värld. / <p>Svenska</p>

Syftet med studien är att undersöka vad det är som motiverar elever som har iPad som ett hjälpmedel till att använda den i skolarbetet. Den teori som är vald för studien är inre och yttre motivation. Inre motivation är när elever finner ett studiematerial intressant och arbetet tillfredställande och roligt. Yttre motivation är en aktivitet som utförs för att få en belöning. I skolarbetet är det viktigt att pedagogerna försöker skapa en inre motivation hos eleverna, som är den starkaste drivkraften. Metoden för studien är kvalitativ. Fem kvalitativa intervjuer samt fem passiva observationer har använts som empiriskt redskap. Till studiens empiri har den hermeneutiska ansatsen använts vid bearbetning, tolkning och analys. För att få en förståelse för informanternas utsagor i tolknings- och analysarbetet har en växelverkan förekommit mellan delarna och helheten. Studiens resultat visar att det är viktigt för eleverna att det digitala verktyget skall vara lätt att ta med sig, samt att den startar snabbt. Det är även viktigt att det finns snabb uppkoppling till internet. En annan viktig sak är att eleverna har tillgång till någon som kan hjälpa dem när det uppstår problem med det digitala verktyget av något slag. Både elever och vuxna belyser att elevernas motivation har ökat sedan de börjat arbeta med iPad och olika appar i undervisningen och framför allt när hela klassen gör det samtidigt. Specialpedagogiska implikationer: Utifrån resultatet ser jag att iPaden och apparna kan motivera elever som har fått iPad som hjälpmedel till skolarbete. Jag menar dock att det är betydelsefullt att verktyget anpassas efter elevens behov och förutsättningar. I sitt arbete med iPaden och apparna behöver eleven få vägledning och stöd av en pedagog. Jag finner det därför av stor vikt att alla speciallärare, specialpedagoger, assistenter och lärare får kompetensutveckling inom området.

Elever i skolan ska få det stöd de är i behov av för att utvecklas och nå så långt som möjligt enligt skollagen. Trots detta ser vi sjunkande resultat i ämnet engelska i skolan där drygt 7 % av eleverna 2016 inte nådde betyget E när de lämnade grundskolan. I denna uppsats vill jag bidra med kunskap om engelskundervisning för elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.Mina frågeställningar har utgått från vilka möjligheter och hinder ämneslärare och speciallä- rare beskriver i arbetet med att stödja språkinlärningen i engelska för elever i läs- och skriv- svårigheter. Skapas goda relationer med eleverna och påverkar detta undervisningen samt vilka insatser skolan erbjuder elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Teoretiska utgångs- punkter har varit det relationella och det kategoriska perspektivet samt Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) där begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är viktiga komponenter för att individen inte ska ge upp när den utsätts för svårigheter. Jag har intervjuat ämneslärare och speciallärare som undervisar i ämnet engelska. Speciallärare har intervjuats utifrån att de arbetar med materialet HELP start som är multisensoriskt och speci- ellt framtaget för elever med fonologiska svårigheter. Resultatet visar att ämneslärare upple- ver att de inte alltid har tillräckliga kunskaper och känner sig rådvilla hur de ska stödja elever med läs- och skrivsvårighet/dyslexi. Undervisningen anpassas men att det inte alltid räcker ef- tersom eleverna inte kommer vidare i sin språkinlärning utan istället är uppgivna inför eng- elskundervisningens svårigheter. Speciallärarna upplever att HELP start ger eleverna struktur och begriplighet och ger dem ökat självförtroende och motivation till att utveckla sin språkin- lärning. Fortsatt forskning om elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och undervisning i engelska är angelägen och behöver utvecklas.

Denna uppsats är gjord utifrån en systematisk litteraturstudie där vetenskapliga artiklar och avhandlingar ligger till grund för undersökningen. Syftet med vår systematiska litteraturstudie är att ta reda på vilka förkunskaper lärare bör ha samt vilka metoder och arbetssätt som lärare kan arbeta utifrån för att undervisa språkutvecklande för elever med läs- och skrivsvårigheter. Denna uppsats utgår från sju vetenskapliga studier, vilka undersöks för att finna de mest centrala aspekterna som ger svar till uppsatsens syfte och frågeställningar. Våra resultat visar att lärare bör ha vissa centrala förkunskaper om språkets uppbyggnad för att kunna utveckla språkinlärningen för elever med läs- och skrivsvårigheter. De centrala förkunskaperna är fonologiska-, ortografiska- och syntaktiska kunskaper samt ha kunskap och förståelse för vad läs- och skrivsvårigheter kan innebära. Våra resultat visar även att det finns olika arbetssätt och metoder lärare kan använder sig av i undervisningen för att arbeta språkutvecklande med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Det arbetssätt och kunskapar som forskningen särskilt betonar är att lärare bör arbeta individanpassat, vilket innebär att hen ser varje elev som en unik individ med olika förmågor och kunskaper. Även att lärare bör ha de didaktiska frågeställningarna i åtanke vid utformande av sin undervisning. Detta bör göras för att elever ska uppnå språkutveckling.

Skolan är den institution genom vilken vi alla ska fostras och bildas för att kunna bli en del av dagens globaliserade kunskapssamhälle. Skolan ska utgöra den plattform där vi tillägnar oss den kunskap som ska förbereda oss för livet. Språket i tal och skrift är det viktigaste verktyget för denna kunskapsförmedling och blir genom skolan en förutsättning för lärande och utveckling. Det blir på detta vis tydligt hur viktigt läs- och skrivkunnighet blir för att individen ska kunna deltaga men också uppleva sig vara inkluderad och accepterad inte bara i skolan utan också i samhället. Genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare i två olika skolor i en medelstor kommun i mellan Sverige, undersöktes lärares upplevelser om deras roll gällande att upptäcka, förebygga och åtgärda läs- och skrivsvårigheter i en tidig ålder. Förhoppningen var kunna bidra med mer kunskap om hur lärares arbete kring läs- och skrivsvårigheter kan belysas och förbättras. Resultatet visade att det inte finns någon enhetlig definition av vad läs- och skrivsvårigheter är. Det finns en utbredd medvetenhet kring läs- och skrivsvårigheters betydelse för elevers fortsatta skolgång och att åtgärder och insatser bör verkställs fortast möjligast. Dessa insatser och åtgärder skiljer sig något åt mellan skolorna men dock inte själva metoden som består i intensivsatsningar i läsning och skrivning under en kortare period. Resultatet av intensivsatsningarna är uteslutande av positiv karaktär. Men trots åtgärder och insatser visar bland annat internationella kunskapstester att elever till följd av bristande läs- och skrivkunskaper i stor utsträckning presterar undermåligt. En diskussion om ansvar blir här aktuell. Skolan kan ses som den institution som genom sitt uppdrag, via Skollagen och Läroplanen, kan och bör definiera läs- och skrivsvårighet för att vidare i ett ännu tidigare skede kan utföra kartläggningar i syfte att upptäcka och åtgärda en eventuell problematik. Det blir också en diskussion om obalans mellan behov av stöd och åtgärder, och obefintliga resurser. Att få tillgång till de åtgärder och resurser eleven är i behov av är inte en självklarhet vilket blir en fråga om jämlikhet, rättvishet och slutligen en fråga om demokrati. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

En fungerande läsfärdighet hos eleverna är en av skolans viktigaste uppgifter. En utmaning för läraren är att kunna möta alla elever och deras behov samtidigt som ett gemensamt arbete i klassen ska genomföras. Det bästa av alla världar är när elev, lärare och förälder har ett gott samarbete. Syftet med studien är att belysa forskning om lärarens möjligheter i arbetet med elever med läs- och skrivsvårigheter. Frågeställningen vi vill besvara är: “På vilka sätt kan läraren hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs F-3 ?” För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om lärares kunskapsutveckling, undervisningsstrategier och uppmuntran från hemmet. Vårt resultat visar att det krävs en varierad undervisning med tydliga instruktioner och att IKT är ett användbart hjälpmedel för eleverna med läs- och skrivsvårigheter. Läraren måste även anpassa undervisningen efter varje elevs behov samt ha goda förväntningar på varje elev. Läraren behöver kunskap om sina elevers eventuella svårigheter. Vidare forskning kan vara att undersöka på vilka sätt läraren utvecklar kunskaper som gynnar elever med läs- och skrivsvårigheter.

Syftet med min studie är att undersöka betydelsen av lärares kompetens angående läs- och skrivinlärning och vilken roll det spelar för att upptäcka läs- och skrivsvårigheter hos vuxna andraspråkselever. I min kvalitativa studie har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer där alla informanter fått samma basfrågor. Intervjuerna genomfördes med fyra lärare som alla arbetar med vuxna andraspråkselever på två olika skolor i norra Sverige. Min studie utgår från ett relationellt och ett kategoriskt perspektiv. Studiens resultat visar att samtliga informanter kan se när de vuxna andraspråkseleverna befinner sig i läs- och skrivsvårigheter men de vet inte vad dessa svårigheter beror på och inte heller hur de kan hjälpa eleverna på bästa sätt. De ser svårigheter i att veta om det är inlärningen av ett nytt språk som är problemet eller om det ligger andra svårigheter bakom. Resultatet visar vidare att lärarna vill ha mer kunskap i grundläggande läs- och skrivinlärning för att kunna hjälpa eleverna. Nyckelord: andraspråk, läs- och skrivsvårigheter, språk