Syftet med vårt arbete var att undersöka hur specialpedagoger på grund- respektive gymnasieskola arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Vi hade en uppfattning om att grundskolan arbetar mestadels kompensatoriskt medan gymnasieskolan är mer inriktad mot att eleverna ska nå målen och detta ville vi undersöka. Vidare ville vi jämföra metoder och arbetssätt inom de olika skolformerna och undersöka i vilken grad elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi inkluderas i ordinarie undervisning. För att få svar på våra frågor använde vi oss av en enkätundersökning som vi genomförde på 25 specialpedagoger inom respektive skolform. Enkäten som vi använt i undersökningen bestod av två delar, där den första delen handlade om kompensatoriska hjälpmedel och den andra berörde undervisningsproblematik. De flesta frågorna i enkäten var slutna med fasta svarsalternativ. Undersökningen visar att vår uppfattning att man på grundskolan har ett mer kompensatoriskt arbetssätt medan man på gymnasieskolan arbetade mer mot målen i kurserna stämmer. Kompensatoriska hjälpmedel används inom båda skolformerna i mycket hög grad, men specialpedagogerna har en önskan att öka användningen av dessa ännu mer. Resultatet i undersökningen visar att specialpedagogerna anser att elever med läs- och skrivsvårigheter är inkluderade i mycket hög grad. Trots detta anger de att den vanligaste anpassningen av studiemiljön är enskild undervisning och arbete i enskilt rum.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare beskriver att de lägger upp sin undervisning när det kommer till den tidiga bokstavsinlärningen, samt hur de stimulerar elevers kunskaper i riktning mot en bra och stabil läsförmåga. Detta har undersökts genom en kvalitativ intervjustudie, där 8 verksamma lärare har deltagit och svarat på frågor. Resultaten visade att alla lärare väljer att inleda bokstavsarbetet med högfrekventa bokstäver för att ge eleverna möjlighet att tidigt kunna bilda och läsa korta ord. De har även liknande arbetssätt då flera använder sig av uppgifter på lösblad som finns i olika svårighetsgrader för att anpassas utefter elev, samt diskuterar i helklass om förmånerna med att ha kunskaper om bokstäver, skrivning och läsning. De arbetar på ett sätt som är i enighet med forskning och beprövad erfarenhet, men är inte fullt medvetna om vilken modell de följer vilket kan leda till att de kan ha svårt att reflektera över vad andra modeller eventuellt kan ge.

Idén till studien kom från en fallstudie av Lisa Asp-Onsjö (2008) som undersöker skolsituationen för elever med behov av anpassningar och särskilt stöd utifrån begreppen rumslig, social och didaktisk inkludering. Därefter utarbetades syftet med studien, nämligen att undersöka vilka anpassningar och strategier lärare använder sig av i arbetet med elever med läs- och skrivsvårigheter.  Med Asp-Onsjö (2008) som teoretisk grund, användes Specialpedagogiska skolmyndighetens Tillgänglighetsmodell (SPSM, 2021) som bygger på begreppen social, fysisk och pedagogisk lärmiljö vid utformandet av forskningsfrågor och även vid analys av empirin. Vidare analyserades resultatet utifrån ett traditionellt och ett alternativt specialpedagogiskt perspektiv, samt dilemmaperspektivet beskrivet av Nilholm (2005).  Studien har ej avgränsats till att handla specifikt om dyslexi, även om en stor del av underlaget till studien i form av tidigare forskning är specificerad så. Anledningen till att denna avgränsning ej gjordes var att samtliga intervjuade lärare var verksamma i spannet F-3, varpå diagnosen dyslexi sällan eller aldrig var aktuell.  Studiens resultat visade att de intervjuade lärarna hade ett medvetet förhållningssätt i anpassningen av undervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter. Den sociala, den pedagogiska och den fysiska lärmiljön anpassades på ett väl avvägt sätt, och det gick att se att de olika kategorierna av lärmiljöer gick hand i hand. En välfungerande social miljö, med rätt fysiska anpassningar kunde i kombination med pedagogiska anpassningar leda till en god lärmiljö för elever med läs- och skrivsvårigheter.  Utmärkande för studiens resultat var också att de flesta svar visade på att lärare gör anpassningar ur ett alternativt specialpedagogiskt perspektiv, där fokus ligger på vad som kan förändras och förbättras i elevens omgivning och i elevens samspel med andra, snarare än på att lägga problem och lösning hos eleven som individ. Det framkom även att lärare ibland hamnar i ett dilemma när det gäller vissa anpassningar för elever med läs- och skrivsvårigheter, då lärarna ställdes inför att avgöra vad syftet med anpassningen var och vilka konsekvenser det kunde ge på elevens utveckling, lärande och sociala situation.

No description available.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka erfarenheter SO-lärare har angående IKT som ett alternativt verktyg i pedagogiskt syfte, med inriktning mot elever med läs- och skrivsvårigheter. I studien tas det också upp hur lärarna ser på de alternativa verktyg som finns och sin egen kompetens gällande dem. Fem lärare totalt, varav en lågstadielärare, tre mellanstadielärare och en högstadielärare har intervjuats. Anledningen till att jag valde lärare från hela grundskolan är för att alla årskurser på skolan använder sig av IKT i undervisningen. Resultatet visar att lärarna hade både en positiv- och negativ syn på IKT som ett alternativt verktyg i klassrummet. Majoriteten av lärarna var mer negativa än positiva kring IKT och det beror inte endast på att de inte hade tillräckligt med kompetens av verktygen de använder sig av utan de saknade också stöttning från skolan. För att kunna utnyttja IKT i en större utsträckning behövde lärarna mer kompetens och teknisk support från en anställd IKT-ansvarig på skolan, vilket i det här fallet saknades. IKT används inom SO-ämnena där eleverna ska använda sig av materialet för att söka information och fakta i syfte att bilda sig en uppfattning om samhället. En aspekt som lärarna ansåg var central är att eleverna har ett behov av stöttning när de ska lära sig använda de alternativa verktygen. De ansåg även att läraren hade en central roll och utgjorde en viktig del i inlärningsprocessen. Resultatet har analyserats med hjälp av det sociokulturella perspektivet, delaktighetsperspektivet och teorin learning by doing.

Denna kunskapsöversikt kommer att undersöka i vilken utsträckning elever med språksvårigheter påverkas av sina svårigheter under lektioner i ämnet idrott och hälsa. Då vi under arbetets gång har funnit att det finns relativt lite forskning på detta område har vi delat upp vår informationssökning och två delar. Vår frågeställning är: Hur kan lärare främja inkluderingen av elever med språksvårigheter inom ämnet idrott och hälsa?Metoden vi har valt att använda oss av är en litteratursökning där vi har sökt i både internationella och nationella källor men med ett visst fokus på svensk forskning för att hålla resultatet så relevant för vår framtida yrkesutövning som möjligt. Resultatet visar att det är flera delar som är viktiga för hur väl elever med språksvårigheter kommer att klara av skolan. Till exempel är ett gott samarbete personalen emellan för att främja kollegialt lärande och därmed förståelsen och kunskapen kring hur man bäst arbetar med språksvårigheter. Genom det kollegiala lärandet kan lärare i samspel med varandra bolla idéer och lösningar om vilka metoder som fungerar i klassrummet. Några andra viktiga faktorer är hur pass tidigt i skolgången svårigheterna upptäcks, att eleven upplever sig ha goda relationer med lärare och övrig personal på skolan samt med familj och vänner. Ytterligare en är hur verktygen som finns används, mer än att de finns.

Elever med adhd stöter ofta på hinder när de ska läsa och skriva i skolan på grund av sina kognitiva svårigheter. Flera tidigare studier har visat att assisterande teknik kan hjälpa elever att ta till sig och förmedla text trots att de hade grava läs- och skrivsvårigheter. Föreliggande studie genomfördes i två olika kommuner och undersökte vilken tillgång och vilka kunskaper 9 svensklärare i årskurserna 1-6 hade om assisterande teknik samt hur den användes för att kompensera läs- och skrivsvårigheter för elever med adhd. Metoden som har använts för att samla in materialet var kvalitativa intervjuer. Teoretiskt utgick studien från ett kategoriskt och ett relationellt perspektiv samt organisations- och systemperspektivet. Resultaten i studien visade att lärarna ansåg att de hade en god tillgång till digitala verktyg i sin undervisning och att alla elever med adhd i studien hade tillgång till digitala verktyg under hela skoldagen. Studien visade dock att några klasser i det lägre åldrarna inte hade tillgång till de digitala verktygen under hela skoldagen. Lärarna menade att de digitala verktygen var helt avgörande för många elever med adhd, framförallt när de skulle skriva egna texter, och att eleverna behövde systematisk träning från tidig ålder för att den assisterande tekniken skulle bli ett naturligt arbetsverktyg för eleverna. Flera lärare i studien betonade också hur viktiga de externa tillbehören, som headset och hörlurar av god kvalitet, var i arbetet med assisterande teknik för att det skulle fungera fullt ut. Lärarna underströk dock att elever med adhd också var i behov av olika anpassningar och ett riktat vuxenstöd för att de skulle klara av att ta till sig och förmedla text i skolan. Lärarna i studien ansåg dessutom att de behövde kontinuerlig utbildning rörande hur den assisterande tekniken kunde användas på ett optimalt sätt för att kompensera för elevers svårigheter i skolarbetet. Den rådande kunskapsutvecklingen utgick i huvudsak från lärarnas eget intresse att lära sig mer om de digitala verktygens olika funktioner. Lärarna framhöll att utbildning och kunskapsutbyte bör vara systematiskt och obligatoriskt för att alla elever ska ges möjlighet till en likvärdig utbildning. Här spelade specialläraren, tillsammans med rektor, en viktig roll genom att de var insatta i frågor rörande assisterande teknik och kunde sprida kunskaperna vidare i verksamheten menade lärarna.

I denna kunskapsöversikt har vi med hjälp av tio vetenskapliga artiklar svarat på följande frågeställningar: Vilka svårigheter kan elever med dyslexi och flerspråkiga elever möta i läs- och skrivundervisningen? Hur yttrar sig svårigheterna i undervisningen?Resultatet visar olika svar utifrån tre teman som vi har utgått ifrån. Det första temat är “läs- och skrivsvårigheter i undervisningen”, där stavning blir ett bekymmer för elever eftersom de har svårt att producera längre texter. Det andra temat är “läs- och skrivsvårigheter hos elever med dyslexi”. Dessa svårigheter kan visas både i läsning och skrivning. Elever med dyslexi har även ett bekymmer av minnesförmåga, tidsmässig förmåga och bearbetningshastighet. Tredje temat är “skillnader mellan flerspråkiga elever”. Resultatet har visat att det finns flera olika skillnader bland flerspråkiga elever. Den första visar att det finns skillnader mellan flerspråkiga elever med och utan läshinder. Spansk-svensktalande elever med läshinder presterade lägre i textrörlighet än de som var spansk-svensktalande elever utan uppfattade läshinder. Den andra skillnaden visar att det finns få skillnader mellan flerspråkiga och enspråkiga elever. Flerspråkiga har brist på stavningsförmågan som är ett bekymmer i undervisningen samt att de har ett mindre utvecklat ordförråd.

Denna kvalitativa intervjustudie undersöker speciallärares och specialpedagogers yrkeserfarenheter och attityder till lästräning, kontra assisterande teknik, AT, i arbetet med elever i grundskolans senare år och gymnasiet. Vi har undersökt möjligheter och hinder för genomförandet av lästräning och användandet av AT som ett kompensatoriskt verktyg för elever med läs- och skrivsvårigheter. Även hur speciallärares och specialpedagogers attityder påverkar arbetet med lästräning och AT och vilken påverkan de anser att användandet av AT har på elevers läsförmåga har undersökts. Semistrukturerade intervjuer med nio speciallärare/specialpedagoger har genomförts och analyserats med tematisk analys. Resultaten har analyserats utifrån de teoretiska perspektiven: en teori om hjärnans utveckling och effekter av lästräning, the simple view of reading och utifrån det relationella och det kategoriska perspektivet. I studiens resultat framkommer organisatoriska förutsättningar som möjligheter och hinder till både genomförandet av lästräning och optimalt användande av AT. Endast tillgången till AT anses inte räcka som en förutsättning att det ska fylla den eftersträvade funktionen, utan kunskap om hur det ska användas är en lika viktig förutsättning. Även vikten av relation och motivation framkommer som betydelsefulla faktorer för möjliggörandet av läsfrämjande insatser. Resultatet visar en viss diskrepans mellan attityd och arbetssätt gällande lästräning och AT. Läsförmåga framställs av informanterna som väsentligt för eleverna, men de organisatoriska förutsättningarna kan utgöra ett stort hinder för att läsförmågan verkligen ska vara prioriterad genom systematisk lästräning. Istället tycks AT sättas in för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig kunskaperna i undervisningen och för att de ska få förutsättningarna att visa sina kunskaper. En stark anledning till prioriteringen av AT framför lästräning anges vara de kunskapsspäckade läroplaner som elever och personal, i den svenska skolan idag, på högstadiet och gymnasiet behöver förhålla sig till.

Syftet med studien är att undersöka hur fem lärare arbetar för att upptäcka läs- och skrivsvårigheter bland de yngsta eleverna; ser de några mönster som indikerar vem som senare kan få svårigheter med att läsa och skriva? Studien tittar också på vilka planer de tre olika skolorna har för att upptäcka läs- och skrivsvårigheter. Respondenterna har tre olika utbildningar, förskollärare, speciallärare och grundskollärare. Studien är gjord med ett kvalitativt förhållningssätt med semistrukturerade intervjuer och med sociokulturell teoretiskt perspektiv. Alla de intervjuade lärarna hade lång erfarenhet av att arbeta med elever med läs- och skrivsvårigheter. Resultaten visar att elever med sämre språklig förmåga och sämre fonologisk medvetenhet riskerar att senare utveckla läs- och skrivsvårigheter. Men resultaten pekar också på att läs- och skrivsvårigheter ofta beror på något annat än att barnet har problem med läsningen eller skrivandet i sig. De olika skolornas planer på att upptäcka svårigheterna har två saker gemensamt; att göra det obligatoriska bedömningsstödet ”Hitta språket” som ges ut av Skolverket, men också att använda LexPlore som är obligatoriskt i denna kommun. Mönstret som hittats i studien var att flickor oftare än pojkar uppvisar läs- och skrivsvårigheter.