Syftet med denna studie är att undersöka vilka anpassningar som utförs för elever med läs- och skrivproblematik och vilken kompetens tillfrågade lärare har för att bemöta dessa svårigheter och integrera eleverna i ordinarie klassrumsundervisning. Kvalitativa intervjuer med 8 respondenter ligger till grund för vårt resultat. Resultatet har tolkats utifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv. I studiens resultat framkommer vikten av anpassningar inom och utanför ramen för ordinarie undervisning där specialresurser har en central roll för att elever med läs- och skrivsvårigheter ska lyckas. Det framkommer även att elever med läs- och skrivsvårigheter riskerar att ha en sämre självkänsla kopplat till läs- och skrivsvårigheter. I resultatet framkommer det att de tillfrågade lärarna har bristande kompetens i att bemöta läs- och skrivsvårigheter samtidigt som specialresurser är en bristvara på skolor. I studiens slutsats betonas vikten av fortbildning för lärare.

I uppsatsen undersöks sju studier som behandlar flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter. Mitt fokus ligger på att undersöka vad dessa studier säger om lärares arbete med att urskilja läs- och skrivsvårigheter hos flerspråkiga elever, språkliga och sociala bakgrundsfaktorer, arbete med fonologisk medvetenhet och modersmålets betydelse för andraspråksutvecklingen. Syftet är att undersöka hur lärare kan identifiera läs- och skrivsvårigheter hos flerspråkiga elever och hur de kan arbeta med dessa elever. För att på bästa sätt kunna besvara frågeställningarna väljer jag att göra en systematisk litteraturstudie där jag sammanställer resultat från mina valda studier. Resultatet i uppsatsen visar att i identifiering av läs- och skrivsvårigheter hos flerspråkiga elever kan det uppstå över- respektive underdiagnostisering. Resultatet visar även att modersmålet spelar en stor roll för flerspråkiga elever i både tester och i undervisningen och för att eleverna ska få rätt undervisning behöver lärare ha språkliga och sociala bakgrundsfaktorer i beaktande.

Förväntat kunskapsbidragAtt öka kunskapen om hur lärare på mellan- och högstadiet använder extra anpassningar i relation till elever i läs- och skrivsvårigheter. Studien syftar även till att visa exempel på vilka extra anpassningar lärarna beskriver att de använder i den reguljära undervisningen samt att undersöka lärares uppfattningar om stöd från speciallärare. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att bidra med kunskap om hur några lärare beskriver användningen och förståelsen av extra anpassningar i relation till elever i läs- och skrivsvårigheter Syftet med studien är också att kartlägga vilka extra anpassningar lärarna beskriver att de använder i den reguljära undervisningen samt att undersöka lärares uppfattningar om stöd från speciallärare. Följande frågeställningar har formulerats utifrån studiens syfte:Hur beskriver lärarna sin förståelse/sina kunskaper och erfarenhet av extra anpassningar i relation till elever i läs- och skrivsvårigheter?På vilket sätt följer lärarna upp de extra anpassningarna i relation till elever i läs- och skrivsvårigheter?Vilket behov ser lärarna av stöd från specialläraren i arbetet med extra anpassningar i relation till elever i läs- och skrivsvårigheter? TeoriUtgångspunkten i studien är baserad på ett sociokulturellt perspektiv där Vygotskijs teori om människans utveckling och lärande i samspel med varandra ligger till grund. MetodEnkäten har bearbetats utifrån en tematisk ansats med fenomenografiskt inslag. Tematisk analys fokuserar på att lyfta fram språkliga drag t ex genom att plocka ut liknelser i det som används eller sägs samt hur ofta det används/sägs. Fokus ligger på att hitta teman i det insamlade datamaterialet för att sedan beskriva dem. ResultatResultatet av enkätundersökningen visar att samtliga lärare arbetar med extra anpassningar och att det i alla klasser finns elever i behov av särskilt stöd kopplat till läs- och skriv-svårigheter. Det framkommer att tillgången till extra anpassningar är varierad och omfattande i form av olika tekniska hjälpmedel, bild- och textstöd, struktur i lektionsinnehåll samt anpassat material. Det framkommer även att det inte räcker med att bara arbeta med generella anpassningar utan man behöver mer specifika anpassningar. Det räcker inte heller med att ge elever hjälpmedel (artefakter), de måste också förstå hur de ska använda dem för att det ska ge det stöd som behövs. Lärarna i undersökningen visar att stöd från speciallärare är viktigt men det saknas ofta möjligheter att optimalt utnyttja speciallärarens kompetens då tid saknas och tillgång till speciallärare saknas. Det framkommer även att det är brist på tid för planering och utveckling samt implementering av extra anpassningar. Specialpedagogiska implikationerResultatet visar på ett stort behov av ökad speciallärarkompetens så att lärare i den ordinarie undervisningen får de stöd och förutsättningar som krävs för att möta alla elever i klass-rummet. Specialläraren har således en viktig funktion i att göra lärarna medvetna om elevernas olika behov och hur lärarna kan stötta eleverna. Speciallärarens roll blir att skapa samsyn kring hur stödet kan ges i klassrummet och hur man skapar ett gemensamt förhållningssätt på skolan i mötet med elever i behov av särskilt stöd.

Da Silva Ekman, C. (2024). Elever i skrivsvårigheter. Speciallärarprogrammet: språk-, skriv och läsutveckling. Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Den här litteraturstudien bidrar med en sammanställning av tidigare forskning om elever i skrivsvårigheter, för att öka förståelsen för hur skolor kan arbeta med att utveckla skriftspråket för elever i skrivsvårigheter. Syfte och frågeställningar Litteraturstudiens syfte är att sammanställa tidigare forskning om skrivsvårigheter som gestaltas i skolsammanhang, och framhålla de aspekter som främjar skriftspråksutvecklingen för grundskoleelever i skrivsvårigheter. Studien har ett särskilt fokus på elever i generella skrivsvårigheter, med eller utan konstaterad dysgrafi. Forskningsfrågorna lyder: Vilka strategier i undervisningen framkommer som framgångsrika för att främja skrivutvecklingen för grundskoleelever i skrivsvårigheter? Vilka faktorer i skolsammanhang framkommer som framgångsrika för att främja skrivutvecklingen för grundskoleelever i skrivsvårigheter? Teori Sociokulturell teori utgör den teoretiska referensramen för den här litteraturstudien. Studien lägger särskilt fokus på följande centrala begrepp inom sociokulturell teori: mediering, artefakter, närmsta utveckling zonen och stöttning. Särskilt fokus på följande område:skriftspråkets utveckling, skolan och språklig stöttning. Metod Metodvalet för den här studien är en litteraturstudie med en systematisk ansats. Den systematiska ansatsen genomfördes med utgångspunkt i Eriksson Barajas m.fl. (2013) direktiv om systematiska sökprocesser och kriterier lämpliga för systematiska litteraturstudier. Dataanalysen utfördes utifrån Eriksson Barajas m.fl. (2013) instruktioner om hur en systematisk dataanalys kan genomföras. Inklusions- och exklusionskriterier, blocksökning och booleska operatorer användes. Sökningen genomfördes i följande databaser: Swepub, ERIC och ERC med tidsspannet 2014–2024. Endast artiklar som genomgått en peer-review inkluderades. 116 artiklar identifierades, 43 artiklar bedömdes relevanta på titelnivå, 20 artiklar valdes ut efter abstraktet lästes. 17 artiklar valdes ut efter en kvalitetsgranskning. Litteraturstudien tar ställning till etiska överväganden, och diskuterar studiens validitet och reliabilitet. Resultat 17 vetenskapliga artiklar inkluderas i den här litteraturstudien. Resultatet visar att läraren är en central faktor för hur vidare undervisningen verkar främjande för elevers skrivundervisning. Resultatet visar att undervisning i det ordinarie klassrummet främjar skriftspråket för elever i skrivsvårigheter om det förekommer ett tillåtande klimat med en variation av språkinriktade undervisningsstrategier samt att elevens svårigheter förstås. Vidare framkommer det att elever i skrivsvårigheter kan gynnas av en systematisk medveten undervisning inom de tekniska aspekterna av skrivandet, då en sådan undervisning i sin tur främjar skrivflytet, som i sin tur skapar förutsättningar för att producera mer omfattande texter. Diktering och digitala applikationer kan kompensera för nedsatt förmåga och utveckla skriftspråket hos elever i skrivsvårigheter. Formativ bedömning och språkliga stöttor framkommer som övergripande strategier i arbetet med att utveckla skriftspråket för elever i skrivsvårigheter. Specialpedagogiska implikationer I den här litteraturstudien framkommer indikationer om att personal med specialpedagogisk kompetens har en central roll i arbetet med att utveckla skriftspråket för elever i skrivsvårigheter. Det framkommer att många lärare befinner sig i en pedagogisk sårbarhet och att personal med specialpedagogisk kompetens bör arbeta nära de undervisande lärarna för att dels tidigt identifiera elever i skrivsvårigheter, dels stödja lärarnas arbete med att skapa inkluderande lärandemiljöer. I litteraturstudien framkommer det också att interventioner som genomförs av speciallärare / specialpedagoger inte ska ersätta, utan komplettera, den ordinarie skrivundervisningen. Vidare framkommer det att skolan bör kritiskt analysera sin verksamhet och de krav samt förväntningar som ställs på elever i skrivsvårigheter. I dessa samtal blir det viktigt att pedagoger med specialpedagogisk kompetens synliggör de sårbara situationer som kan uppstå för elever i skrivsvårigheter och deras skrivundervisning.

Läs- och skrivsvårigheter är ett ämne högst relevant för verksamma svensklärare och forskning om fenomenet ämnar förstå orsaker till svårigheterna samt skapa metoder för att underlätta för elever med svårigheter. Undersökningens syfte är att studera hur beskrivningar av läs- och skrivsvårigheter sett ut i professionstidskriften Svenskläraren under perioden 1990–2004. Undersökningen genomförs med en kvalitativ textanalys där tidskriftens texter analyseras genom Claes Nilholms (2005, 2020) specialpedagogiska perspektiv och Roz Ivaničs (2004) skrivdiskurser. Materialet undersöks också med en kvantitativ metod för att ge en översiktlig bild av hur stort antal artiklar i tidskriften som rört ämnet läs- och skrivsvårigheter samt huruvida det skett förändringar i hur ämnet har beskrivits. Resultatet visade att det traditionella specialpedagogiska perspektivet var dominerande i materialet från tidigt 1990-tal medan det alternativa perspektivet fick ta allt mer större plats under materialet senare årgångar. Samtliga av Ivaničs skrivdiskurser med undantag för den sociopolitiska diskursen förekom i materialet och den mest representerade var processdiskursen.

ProblemområdeAtt kunna läsa och förstå vad man läser är viktigt för att man som elev ska nå framgång i skolans alla ämnen. Det är också färdigheter som är nödvändiga för att delta i samhälles demokratiska processer. I vår digitaliserade värld är skriftspråket viktigt och de allra flesta arbeten förutsätter en god läsförmåga. I skollagen står det att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Hur använder då pedagogerna den beprövade erfarenheten för elever i behov av stöd i den tidiga läs- och skrivinlärningen?Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen var att få en bild av hur pedagoger, i förskoleklass och i de tidiga skolåren, uppfattar stöd och tidiga insatser för läs- och skrivsvårigheter. Studien undersöker hur pedagogerna upptäcker vilka elever som visar svårigheter i sin läs- och skrivinlärning, vilka insatser som görs och vad pedagogerna anser vara viktigt vid läs- och skrivsvårigheter i förskoleklass och i de tidiga skolåren. Studien undersöker också organisatoriska förutsättningar för pedagogernas arbete med språk-, läs- och skrivutveckling.Teoretisk ramJag har utgått från läs- och skrivsvårigheter i ett sociokulturellt perspektiv och ett biologiskt perspektiv eftersom forskning visar att biologiska faktorer och faktorer i miljön påverkar läs- och skrivutveckling. Jag har också granskat de organisatoriska förutsättningarna ur ett systemteoretiskt perspektiv.MetodStudien har både en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Två grupper av pedagoger har diskuterat. Dessutom har en enkät besvarats av en större grupp pedagoger. Jag genomförde fokusgruppsdiskussioner på två skolor och diskussionerna utgick från mina frågeställningar. Diskussionerna sammanfattades och pedagogernas reflektioner och tankar blev underlaget för en enkät, som besvarades av pedagoger på de fyra skolorna, för att få en djupare bild av om deras tankar och erfarenheter kan anses allmängiltiga också för den större gruppen pedagoger.Resultat med analysResultatet visar att pedagoger ofta identifierar läs- och skrivsvårigheter tidigt genom det talade språket i samtal, lekar och undervisningssituationer. Kartläggning och screening blir en bekräftelse på deras bedömning men också en kontroll av om deras bedömning stämmer. Tidiga insatser, för att eleverna inte ska hinna får sämre självförtroende och motivation, framför allt i form av språkträning ses som viktiga men också tidigt specialpedagogiskt stöd och föräldrastöd. Organisatoriska förutsättningar, t.ex. under vilka årskurser de olika pedagoggrupperna följer eleverna, påverkar arbetet med språk-, läs- och skrivutveckling.KunskapsbidragStudien påvisar vikten av att använda många olika sätt för att upptäcka och åtgärda läs- och skrivsvårigheter tidigt. Pedagogernas har erfarenhet av att arbete med språklig och fonologisk träning ger goda resultat och de prioriterar detta arbete. I diskussionerna framkommer organisatoriska svårigheter som gör det svårare att bygga på den språkliga och fonologiska träning som genomförts i förskoleklass.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogiska insatser behöver sättas in tidigt för att eleverna ska behålla sin motivation och självkänsla. Ett nära samarbete mellan speciallärare/specialpedagoger och skolans övriga pedagoger är viktigt för att elever i läs- och skrivsvårigheter ska få rätt stöd tidigt. / Reading and writing difficulties in school – detection and early interventionsThis study is examining how teachers detect reading and writing difficulties at an early stage in school. It also examines what these teachers consider to be important interventions to help pupils in reading and writing difficulties.Teachers in two schools have been interviewed in group, and a larger group of teachers in four schools has answered a survey.The result shows that teachers often detect early reading and writing difficulties through the pupil’s spoken language. Phonological training, special education support and parental support are considered to be important.The study demonstrates the importance of using many different ways to detect and correct reading and writing difficulties in the early school years.

Detta är en kvalitativ studie där undersökningen har utgått från semistrukturerade intervjuer med nio svensklärare från fyra skolor. Tre av skolorna tillhör samma kommun varav en är en privat skola. Den sista skolan tillhör en annan kommun i Västerbottens län. Studiens syfte är att undersöka hur svensklärare definierar läs- och skrivsvårigheter, hur de arbetar med det, om de arbetar förebyggande och främjande samt om de upplever att de har fått nog med kunskaper om läs- och skrivinlärningen för att möta elever med läs- och skrivsvårigheter. Lärarna i studien möter olika läs-och skrivsvårigheter på olika nivå, men det var svårt för dem att definiera och sätta ord på läs- och skrivsvårigheter. Deras beskrivningar om läs- och skrivsvårigheter skiljer sig en del men alla lärare ser det i klassrummet och gör allt för att underlätta elevernas undervisning. Jag har med denna studie bland annat funnit resultat som indikerar att lärarna arbetar på liknande vis, de anser att läsningen är bland det viktigaste men att det är svårt att själv kunna stötta alla elever. Alla anser att digitala läromedel är ett viktigt stöd och om de möter elever med för stora läs- och skrivsvårigheter som de inte själva kan hjälpa i klassrummet kopplar de in specialpedagog. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-05</p>

No description available.

This study describes some teacher´s perceptions of how problems with reading and writing difficulties are desciribed in reading and writing analyses. It shows the understanding as it is today, but also the need of further training in the field of reading and writing difficulties. The study is a semi structured interview study with eight high school teachers in two high schools in Sweden and it has a phenomengrafic approach. The teachers in this study are familiar to working with students with reading and writing difficulties and support their students in the classroom. Allthough the study shows some misconceptions of the same type that have previously been shown in international research. There is a lot of intuitive skills in the sense that the teachers interviewed, know that adjustments are needed and, that the students abilities can differ. The formal knowledge of disabilitie effects and what it means for teaching, as expressed in the reading and writing analysis are not complete and the study shows some misconceptions and, in some cases, the lack of basic knowledge. An effect of this is that in some cases, support become meaningless or had an opposite effect.

Abstract The purpose of this study is to gain a deeper understanding of the teacher's approach to writing instruction and their view of fine motor development and fine motor difficulties for students in grades 1-3. By comparing a selection of teachers’ approaches to writing tuition and fine motor skills, with previous research it expects to gain a deeper understanding of the objective. In the study, qualitative semi-structured interviews and participant observation was used as a method. These interviews and observations were made with seven active Swedish teachers in grades 1-3. This gives an insight into teachers' views on fine motor skills and education, as well as how they see the adjustment of the writing instruction to students with fine motor difficulties. The results show that most of the teachers who participated in the study linked fine motor difficulties to the way students holding a pencil, as well as how they shape the letters. Most of the teachers say that they don´t practice fine motor exercises in the classroom, although the results shows that often it is done unconsciously. The first letter of the learning takes place mostly from a formal perspective. In most cases, when the first letter of the learning process is complete, the writing instruction, to some extent, starts from a functional perspective. / Sammanfattning Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse för lärares förhållningssätt till skrivundervisning och deras syn på finmotorisk utveckling och finmotoriska svårigheter hos elever i årskurs 1-3. Genom att jämföra ett urval lärares förhållningssätt till skrivundervisning och finmotorik samt att jämföra detta med tidigare forskning förväntas en fördjupad förståelse för syftet att införskaffas. I studien har kvalitativa semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer använts som metod. Dessa intervjuer samt observationer har skett med sju verksamma svensklärare i årskurs 1-3. Detta ger en inblick i lärarnas syn på finmotorik och skrivundervisning samt hur de ser på anpassning av skrivundervisning till elever med finmotoriska svårigheter. Resultatet visar att de flesta lärare som medverkat i studien kopplar finmotoriska svårigheter till hur eleverna håller i en penna och hur de formar bokstäver. Några uttalade finmotoriska övningar sker inte i klassrummet, ändå sker dessa övningar många gånger, men då omedvetet. Den första bokstavsinlärningen visar sig till största del ske utifrån ett formellt perspektiv. När den första bokstavsinlärningen är färdig så övergår skrivundervisningen, i de flesta fall, även med utgångspunkt ur ett funktionellt perspektiv.