I denna studie analyseras skriftspråksutvecklingen hos sex elever i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. Syftet med studien är att klarlägga vilken roll specialpedagogiska insatser spelar för elevers skrift-språkliga utveckling. Har innehållet i stödet någon betydelse för elevernas utveckling och vad händer när stödet uteblir? Studien fokuserar på tidig kontra sen identifiering av elevernas läs- och skrivsvårigheter samt påföljande insatser. I detta sammanhang analyseras också hur dessa insatser påverkar elevernas självförtroende och motivation för skolarbetet. Resultatet tyder på att det inte främst är tidpunkten för insatserna som är det mest betydelsefulla för en positiv utveckling, utan snarare innehållet i stödet. Det är det språkliga stödet, anpassat till elevernas specifika svårigheter och utvecklingsnivå, som är den avgörande faktorn. Detta stöd bygger på träning i fonologisk medvetenhet, korrela-tionen mellan fonem och grafem, uppbygg-nad av ordförrådet och utvecklande av effektiva lässtrategier. Tidpunkten för insatserna är inte generaliserbar utan beroende av problemets art och det enskilda barnets förutsättningar. Det framkommer i studien att det skedde en positiv utveckling av läs- och skrivförmågan i samtliga fall, oavsett om de var tidiga eller sena. Det skedde även en positiv social utveckling. De tre barnen som fick sena insatser fick emellertid genomgå en period med flera negativa följdverk-ningar, men så snart de språkliga insatserna kom till stånd vändes den negativa trenden och arbetsglädjen byggdes successivt upp. Specialundervisning, där språket inte spelar någon central roll, visade sig i denna studie inte ge någon större effekt. Resultaten från studien visar på ett övertygande sätt att det är av yttersta vikt att de barn som ligger i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter får en omsorgsfull språklig utredning gjord till exempel av logoped. Elevens problem bör utredas i grunden så att rätt hjälp kan anvisas till varje enskild elev. Det måste också finnas en koppling mellan utredningen och de pedagogiska insatserna. Studien visar även att det är viktigt att det finns tillgång till pedagoger med ändamålsenlig kompetens för att uppnå önskvärt resultat. Mycket i denna studie tyder på att tidsmarginalerna är små i barnets tidiga utveckling. Man måste därför studera tidpunkten för insatserna mera specifikt i förhållande till barnets utvecklingsnivå och problemets art för att barnet ska få hjälp på rätt nivå så att läsinlärningen blir framgångsrik. Studien understryker betydelsen av meningsfullhet, god självbild, motivation och sammanhang för eleverna. This study investigates the development of the reading and writing ability of six pupils in danger of developing reading and writing disabilities. The purpose is to investigate the effects of remedial teaching on their reading and writing abilities. How much does the contents of the teaching matter, and what happens when remedial teaching is not forthcoming? The focus is on comparing the consequences of early vs. late discovery of the disability, and of the ensuing measures taken. The self confidence and motivation of the pupils are also analysed in this context. My results imply that the content of the remedial teaching is of greater importance to a favourable development than an early discovery. The crucial factor is the adaptation of the linguistic support to the specific problems and developmental level of each individual pupil. The support consists in developing phonological awareness, phonem-graphem correlation, vocabulary and efficient reading strategies. As for the timing, no generalised conclusions can be made. The outcome is dependent on the nature of the problem, and of the preconditions and capacities of the individual child. The study shows that there was a positive development of the reading and writing ability in all six cases, regardless of whether the discovery of the disability was early or late. There was also a positive social development. In the three cases where the remedial teaching came late, the children went through a period that had several adverse consequences, but as soon as the supportive measures were initiated the negative trend was broken, and the joy of learning developed gradually. Remedial teaching where the focus was not primarily on linguistic development did, however, seem to have little effect. This study demonstrates clearly how vital it is that children in danger of developing reading and writing disabilities are carefully examined by, e.g., a speech therapist. Their individual problems must be thoroughly investigated, so that the supportive measures can be tailored to suit their needs. Hence, the examination must be closely linked to the pedagogical efforts. The study also shows that access to pedagogues with an adequate competence is crucial to the achievement of a favourable result. There are strong indications in this study that the time windows are quite narrow in the early development of a child. The timing of the remedial teaching must be more specifically studied, and related to the developmental level and specific problems of each individual child, in order to achieve an optimal reading development. This study emphasises the importance to the pupils of relevance, a positive self image, motivation and coherence.

En kvalitativ studie kring några lärares tankar kring individuell utveckling och elevers delaktighet i sin egen utveckling begränsat till elever med läs och skrivsvårigheter i årskurs tre. för att genomföra den här studien har jag valt att intervjua fyra lärare med behörighet att undervisa elever i årskurs tre i ämnet svenska, dessa lärare valdes genom bekvämlighetsurval. Lärarna uttrycker att de arbetar relativt lika vad gäller IUP och elevers delaktighet men även att lärarna framhller vikten av att stödja eleverna och hjälpa dem på olika sätt för att de ska nå mlen för läsning och skrivning. Resultatet diskuteras utifrån Vygotskijs begrepp proximala utvecklingszonen som är ett centralt begrepp i studien. / This is a qualitative study where I have chosen to investigate teachers’ work with student’s individual development and participation in their learning process, but I have restricted myself to students in year three with difficulties in reading and writing. I wanted to find out how some teachers think and feel about the concepts I have used above and find out how you can work to get students more involved in their learning process. To carry out this study, I have conducted interviews with four teachers qualified to teach students in grades three in Swedish as I picked through the convenience sample. I chose to do unstructured interviews in order to get closer to respondents and that their responses would be more profound and so explain what they think about the questions I asked. These interviews, I then processed by analyzing and interpreting them. The result do I also link to the zone of proximal development by Vygotskij, as I have as theoretical approach in my work. What I have found is that teachers work relatively the same with student’s individual development and participation in its learning process, but also that the teachers pressure much that it is important to support students and help them in different ways for them to reach the goals in reading and writing.

The literature on spelling and spelling development suggests there is a strong relationship between spelling and phonology (Bruck & Treiman, 1990; Caravolas, Hulme & Snowling, 2001; Craig, 2006; Gindri, Keske-Soares & Mota, 2007). Spelling, however, is considerably less researched than reading (Caravolas, Humle & Snowling, 2001). Spelling difficulties are known to be more persistent in people with reading and writing disabilities, even when their reading has become acceptable (Høien & Lundberg, 1999) but more research is needed in this area. Assessment and detailed knowledge of the difficulties is of great importance in order to provide the appropriate help for children with reading and writing disabilities (Frisk, 2010; Magnusson, Nauclér, & Reuterskiöld, 2008). The purpose of the present study was to develop and try out a phonologically based spelling test for children, with focus on medial phonemes. The study contained 150 pupils in grade 1 and 2 as well as pupils in remedial teaching due to reading and spelling difficulties in the same grades. In addition to spelling, all pupils were tested for reading ability, phonological awareness, nonverbal intelligence and auditory discrimination. Misspellings were analysed with three quantitative and one qualitative classification methods. Results showed that the spelling test based on analyse of medial phonemes captured misspellings to the same extent as the other quantitative classification method.  Pupils in grade 2 received significant higher results in the spelling test than pupils in grade 1. The group of typically developed pupils had significantly better results than the pupils with reading and writing disabilities. Results also showed that real words were significantly easier to spell than non-words. Moreover, significant correlations between spelling and reading ability, and spelling and phonological awareness, were found. The strong correlation between spelling ability and phonological awareness, and the fact that children with reading and writing disabilities performed poorly on spelling of non-words, lead to the conclusion that spelling and phonology are closely related, which is supported by the literature (Bruck & Treiman, 1990; Caravolas, Hulme & Snowling, 2001; Craig, 2006; Gindri, Keske-Soares & Mota, 2007).

Mitt övergripande syfte med denna studie är att ur ett livsvärldsperspektiv undersöka hur tre elever med läs- och skrivsvårigheter upplever användandet av IT - baserade lärverktyg. Studien vill även ta upp elevernas erfarenheter av att använda sig av IT -baserade lärverktyg i undervisningen som en del av deras lärande, ur dåtida, nutida och framtida perspektiv.   Ansatsen livsvärldsfenomenologi har legat till grund för denna studie. Den ger tillträde till att undersöka och beskriva elevers levda erfarenheter. I livsvärldsfenomenologisk ansats får jag tillträde till personers livsvärldar.   Som metod användes kvalitativ forskningsintervju. I studien visar sig detta genom att jag använde mig av en frågeguide. Mina frågor var få och mitt intresse för elevernas egna berättande var i fokus.     Eleverna beskriver att de IT -baserade lärverktygen har blivit en del av deras livsvärld. Att använda sig av dem i undervisningen ses som en naturlighet. De använder sig dagligen av någon form av IT -baserade lärverktyg. Dessa kan vara datorer, surfplattor eller smartphones. Lärarna har ökat sin kompetens vad det gäller att implementera dessa i undervisningen. I resultatet visar det sig att eleverna upplever ett behov av att använda sig av IT -baserade lärverktyg, för att utveckla sitt lärande i undervisningen. Eleverna ser nyttan med dem. / My purpose with this study is that, from a lifeworld perspective examine how three students with reading and writing difficulties experience the use of assistive technology. In this study you also learn about the students’ experience in the use of assistive technology in teaching as part of their learning from past time, present and future perspective. Lifeworld phenomenology has been the approach for this study. It provides access to investigate and describe the students’ lived experiences. The method that I used is a qualitative research interview. In the study I have used an interview guide. My questions were few and my interest in the students' own narrative was in focus.   Students describe that the assistive technology has become a part of their lifeworld. Making use of them in teaching is seen as an everyday activity. They daily use some form of assistive technology. These can be computers, tablets or smartphones. Teachers have increased their skills when it comes to implementing them in their teaching. The result shows that students feel a need to make use of assistive technology to develop their learning in teaching. They can see the profit in using them.

Syftet med den här studien var att undersöka, belysa och exemplifiera hur en svensk grundskola arbetar med elever som har dyslexi, dels i generella termer, dels med inriktning mot engelskundervisningen, vad gäller stöttning, hjälpmedel, bedömning och betygssättning samt i vilken mån den undersökta skolans dyslexiarbete harmonierar med styrdokumentens föreskrifter.      För att kunna undersöka det valda området användes semi-strukturerade intervjuer med tre lärare och en specialpedagog på skolan. Intervjuerna sammanställdes och analyserades.      Resultaten på studien visade att skolan arbetar medvetet för att underlätta för elever med dyslexi genom hjälpmedel och nivågrupperingar, men att lärarna ändå till stor del står frågande när det gäller vilka metoder som fungerar bäst, hur de ska handla vid misstanke om dyslexi samt bedömning och betygssättning. Resultaten visade också att engelska är ett ämne som lärarna och specialpedagogen upplever som extra svårt för elever med dyslexi. Under engelskundervisningen arbetar lärarna dock inte annorlunda med elever som har dyslexi, trots att det ämnet anses som svårare. De anser sig inte ha verktygen. / The aim of this study was to examine, illustrate and exemplify both in general terms and in the teaching of English, how a Swedish compulsory school works with pupils who have dyslexia. The study focused on support, assistance, assessment and marking, and to what extension the school’s work with dyslexia corresponds to the regulations of the steering documents.      Semi-structured interviews were chosen as the method for examining the chosen subject. Three teachers and one special educational needs teacher were interviewed. The interviews were then put together and analysed.      The results of the study showed that the school works deliberately to make school easier for pupils with dyslexia by giving them assistance and ability grouping, however, the teachers still seem to have many questions regarding teaching methods, what to do if suspecting dyslexia, assessment and marking. The results also showed that English is a subject which is considered to be especially difficult for pupils with dyslexia, by the teachers and the special educational needs teacher. During the teaching of English, the teachers do not work differently with the pupils who have dyslexia, even though English is believed to be a difficult subject to learn. The teachers do not feel that they have the right tools to do so.

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi upplever skolans stöd i läsning och skrivning. Sex ungdomar mellan 12 och 20 år har intervjuats. Utsagorna har analyserats tematiskt med en fenomenologisk ansats. Resultatet visar att eleverna vill att lärarna ska lyssna och beakta deras åsikter gällande vilket stöd som de behöver, samt var, hur och när detta ska ges. Eleverna upplever skilda svårigheter i läsning och skrivning, vilket även kan resultera i problem gällande de teoretiska ämnena. Praktiska ämnen beskrivs däremot vara lätta och roliga. Att ha tillgång till läroböcker uppges vara viktig, eftersom dessa beskriver och konkretiserar ämnets innehåll. Vidare upplevs datorn kunna ge stöd för skrivandet. Att undervisningen anpassas inom den vanliga klassen föredras av eleverna, men samtidigt kan det även upplevas positivt att ha tillgång till stöd utanför klassrummet. Att ha kamrater, både bland de som befinner sig i liknande svårigheter och andra, beskrivs också vara viktigt. Sociala relationer och lärarnas kompetens bidrar till stor del gällande inställningen till skolan i allmänhet.  Om skolan anpassar organisationen och utvecklar undervisningen, ökar möjligheten till att kunna beakta varje elevs vilja. Det är också viktigt att olika etiska aspekter lyfts fram och diskuteras i skolan, exempelvis gällande lärarnas förhållningssätt gentemot eleverna. Elevernas röster kan ge oss viktig vägledning i arbetet mot en inkluderande skola, om vi bara tar oss tid att lyssna. / Delaktighet, socialt klimat och lärande (VR 2008-4733)

The education in Swedish schools today should be for all children. This means that even if a pupil has reading and writing disabilities the education should be in the classroom with the rest of the pupils. The education should include every one. The aim of my study was to investigate the education with pupils that have reading and writing disabilities. I wanted to get a deeper knowledge about working methods that are used for pupils with these problems. In my study I have used qualitative research methods. I have used group interviews and observational studies. In addition to this I have also used informal interviews during the observational studies. One class teacher and one special teacher was interviewed and observed in the study. My results showed that pupils with reading and writing disabilities often were excluded from the classroom during a few lessons per week. The results also showed that the working methods that the class teacher and the special teacher use are different. The class teacher worked with the same working methods for all the children in the class while the special teacher was using the computer as a compensatory aid. For pupils with reading and writing disabilities the work with a computer as a compensatory aid is a motivating working method. The result also showed that cooperation between the class teacher and the special teacher is of great importance.

<p>Vårt syfte med arbetet är att få en ökad kunskap om barn med svårigheter såsom, stress, läs- och skrivsvårigheter, DAMP, övervikt, fysiska handikapp och mobbning. Vi vill också få en ökad förståelse för hur man kan underlätta för dessa barn i idrottsundervisningen. </p><p>Våra frågeställningar: Är skolans idrott viktig för elevernas fysiska och psykiska utveckling? Kan man inom idrottsämnet underlätta för barn med de svårigheter av de slag vi studerat? Hur definieras dessa typer av svårigheter i litteraturen och hur uppmärksammar man dem hos barn? </p><p>Vi har lagt tyngdpunkten på litteraturstudien men har även en empirisk del där verkligheten speglas av specialpedagoger och idrottslärares erfarenhet. </p><p>Genom arbetet har vi kommit fram till att många av dessa svårigheter som vi valt att behandla, har uppstått genom att samhället har förändrats och människan har inte anpassat sig efter det.</p>

The aim of this two years master thesis in Library and information science is to study the foundation Centrum för lättläst and its work regarding information use with focus on information structures and information needs. The aim is also to examine how Centrum för lättläst cooperate with Swedish libraries to promote the work concerning people with reading disabilities. This master thesis applies a domain analytic theory and method inspired by Birger Hjørland. The domain analysis is confined to examine ontology, epistemology, sociology, empirical user studies, document and genre studies and studies of structures and institutions in scientific communication. The main source material consists of information from the homepage of Centrum för lättläst. The result of the domain analysis describes the ontology which implies to produce easy-to-read texts. The epistemology constitutes of regulations from the Swedish government regarding the work with easy-to-read literacy. The sociology represents several organizations and authorities connected to easy-to-read literacy. The domain analysis has also identified Centrum för lättläst’s target groups and their information needs which are varying. The study present numerous of strategies composed by Centrum för lättläst to satisfy the information needs of the target groups. Furthermore; the domain analysis has distinguished the information resources Centrum för lättläst use to distribute and make information accessible which are represented by documents within the domain. The result also shows that Centrum för lättläst’s work with information use includes important operators in the domain which contributes to endorse the information needs of the targets groups. Finally the domain analysis has examined the collaboration between Centrum för lättläst and libraries in Sweden, where the result illustrate procedures made by Centrum för lättläst in order to assist libraries in their work with easy-to-read literacy and the target groups.

Syftet med studien är att undersöka elever med läs- och skrivsvårigheters skilda sätt att uppfatta användandet av talsyntes. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio elever i grundskolans årskurs tre till nio. Studien har utgått från en fenomenografisk ansats. I resultatet framkommer sex skilda uppfattningar om användandet av talsyntes. De sex kategorierna är: talsyntesen i användning, viktiga andra, autonomi och självständighet, lärande, delaktighet och förändring samt engagemang och attityd. Majoriteten av eleverna upplever användandet av talsyntes positivt. Studien pekar på att talsyntesen ökar elevernas lärande, motivation och delaktighet hos de allra flesta av eleverna. Elever med läs- och skrivsvårigheter är en heterogen grupp med olika behov beroende av vad som orsakar deras svårigheter och talsyntesens betydelse och användningsområden kan därför variera.  Studien visar att det är viktigt att införandet av talsyntes sker i dialog med eleven och att hon eller han har stora möjligheter att själv bestämma över när, hur och var den ska användas. Resultatet visar också att det är viktigt att det finns en god stöttning i början av användandet. / The aim of the study is to examine students with reading and writing difficulties different ways of perceiving the use of text-to speech. Qualitative interviews were conducted with nine students in the primary grades three to nine. The study was based on a phenomenographic approach. The result shows six different views on the use of text-to-speech. The six description categories are: text-to-speech  in use, significant others, autonomy and independence,  learning, participation and change and commitment and attitude. The majority of students experience the use of text-to-speech positively. The study indicates that text-to-speech increases student learning, motivation and participation of the vast majority of students. Students with reading and writing difficulties are a heterogeneous group with different needs depending on what is causing their difficulties and the importance and use of text-to-speech may therefore vary. It is important that the introduction of text-to-speech through discussion with the student and that she or he has great opportunity to decide when, how and where to use it. The result also shows that it is important with scaffolding at the beginning of use.