Att kunna skriva har en stor betydelse i dagens samhälle. Elever i skrivsvårigheter kan påverkas negativt i olika sammanhang i livet. I klassrummet har läraren ett ansvar att se till att dessa elever utvecklar en god skrivförmåga. Syftet med studien är att undersöka vad svensk och internationell forskning visat de senaste 10 åren när det gäller lärares didaktiska kompetens på området skrivutveckling hos elever i skrivsvårigheter i lågstadiet. Studiens frågeställningar handlar om att undersöka vilka kunskaper och kompetenser läraren behöver ha för att gynna skrivutvecklingen hos elever i skrivsvårigheter. Det lyfts även fram vilka undervisningsmetoder som understödjer skrivutvecklingen hos elever i skrivsvårigheter. De huvudbegrepp som behandlas i studien är: skrivsvårigheter, skrivutveckling, undervisningsmetoder och didaktisk kompetens. Metoden som valts till studien är en systematisk litteraturstudie där tre vetenskapliga avhandlingar och sex artiklar ligger till grund för min undersökning. Materialets resultat visar att lärarens skrivkunskaper har en stor betydelse för att gynna elevers skrivutveckling i skrivsvårigheter samt att läraren använder sig av varierande arbetsmetoder. Några framgångsrika undervisningsmetoder som presenteras i resultatet är stöttning och olika typer av skriftspråksaktiviteter.

Studiens syfte är att undersöka lärares uppfattningar om läs- och skrivsvårigheter hos elever på mellanstadiet och hur mellanstadielärare uppger att de arbetar med dessa elever. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för studien är kognitiva processer och läsningens fem utvecklingsdimensioner. Sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer utförs för att samla in data. Resultatet visar att mellanstadieelevers svårigheter är läsförståelse, fonologisk medvetenhet, avkodning, stavning och grammatik. När lärare upptäcker läs- och skrivsvårigheter tar de direktkontakt med elever, anpassar materialet efter elevers behov, tar kontakt med speciallärare eller specialpedagog och kontaktar vårdnadshavare. Resultatet visar även att mellanstadielärare använder sig av grupp- och pararbeten, en-till-en undervisning, motivationsskapande undervisning, undervisning som är fokuserad på språk- och läsförståelse och digitala verktyg. Elever i läs- och skrivsvårigheter behöver varierad undervisning och olika arbetsmetoder för att utveckla deras läs- och skrivförmågor. Om eleverna tidigt och utifrån sina egna behov får hjälp, stöttning och anpassningar kan det hjälpa dem att komma ur dessa svårigheter.

This study is a quantitative study that has examined 29 students in grade 8 who have not received a pass grade in mathematics. The focus of this study is in two areas: first, which mathematical abilities do the students have the greatest difficulties in, and second, on the relationship between mathematics difficulties and reading and writing difficulties. Mathematical abilities have been studied using knowledge matrices from the national tests in mathematics. Reading and writing difficulties has been investigated using test results from diagnostic material in the area. The results show that conceptual and problem-solving skills are the most difficult abilities in which previous research also indicates. Procedural ability is the ability where most students show competency, which also is consistent with previous research. The study indicates that there are links between mathematics difficulties and reading and writing difficulties, although it is not possible to show strong correlations in this small study.

Syftet med studien var att undersöka didaktiska val och kompensation kring elever på högstadiet med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Jag ville skapa mig en bild av hur det fungerar ute i skolan idag då 20 % som slutar nian inte har tillägnat sig funktionellt tillräckligt goda läs- och skrivfärdigheter. Läs- och skrivkompetens är ett villkor för att människan ska fungera bra ute i samhället samt skolkulturen bygger på att vi läser och skriver för att lära. Metoden bestod av intervjuer med fyra specialpedagoger på olika skolor. Skolorna ligger i södra Sverige samt i olika miljöer som storstad, mindre stad och villasamhälle. Detta för att få information om undervisningen med elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. I intervjusituationerna följdes en utarbetad intervjuguide med diktafoninspelning. Resultatet av sammanställningen visade att arbete med elever med läs- och skrivnedsättning/dyslexi varierar stort beroende på nivå och den omfattning som svårigheterna innebär för individen. Specialpedagogerna och i vissa fall de övriga ämneslärare arbetade målinriktat. De kompensatoriska hjälpmedlen är till stor hjälp för dessa elever. Skolledningen prioriterar inköp av de kompensatoriska hjälpmedlen men försummar utbildning av personalen.

Syftet är att undersöka hur en KME-pedagog kan integrera de estetiska språken med ett teoretiskt skolämne som i detta fall är svenska. Vår problemställning lyder: Hur kan man arbeta KME-pedagogiskt med LTG-metoden vid läs- och skrivinlärning på ett socialt inkluderande sätt? Vi har utgått från en kvalitativ undersökningsmetod då vi har närmat oss vår problemställning. Vårt undersökningsresultat baseras på empirisk datainsamling med skriftliga intervjuer via e-mail som sedan analyserats. Vi har analyserat vår empiri med den kvalitativa datasammanfattningsmetoden väsentypsmetoden. Vår undersökningsgrupp består av fem pedagoger som vi har intervjuat. De har alla behörighet att lära ut och skriv- och läsinlärning i skolan och arbetar antingen som fritidspedagoger, förskolepedagoger eller grundskolepedagoger. Resultatet av vår studie visar att genom att arbeta KME-pedagogiskt kan man fånga upp fler elever genom att erbjuda dem ett flertal sätt att ta in kunskap på, med t.ex. samtal kring bild och det vidgade textbegreppet. Resultatet gav oss också förslag på hur man som pedagog rent praktiskt kan arbeta med de olika språken i en svenskundervisning. Vår slutsats är för det första att eleverna gynnas av att arbeta multimodalt och kompletterande med de estetiska uttryckssätten genom LTG-metoden. För det andra drar vi slutsatsen att genom att i undervisningen erbjuda barnen en möjlighet att få uttrycka sig genom andra språk än just tal- och skriftspråk skapar man en inkluderande miljö.

No description available.

Studien syftade till att bidra med kunskap kring hur materialet BRAVKOD för engelska påverkade avkodningsförmågan hos elever som uppvisade svårigheter i engelska och hade läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Studien genomfördes som en interventionsstudie i RtI-modellens lager 3. Träningen bestod av tio tillfällen med läsning av listor med ord från BRAVKOD för engelska. En jämförelse av för- och eftertest visade att BRAVKOD för engelska hade positiv effekt på avkodningsförmågan.

Syftet med denna studie är undersöka och belysa speciallärares erfarenheter och arbete gällande samundervisning för att inkludera elever med läs- och skrivsvårigheter. Samundervisning eller den engelska termen co-teaching har länge använts som inkluderande arbetsform i USA (Sundqvist, 2021, s. 186). Samundervisning innebär att specialläraren tillsammans med klassläraren undervisar elever i behov av särskilt stöd (ibid., s. 185.)  Den teoretiska ansatsen i studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod där det relationella perspektivet och det kommunikativa relationsinriktade perspektivet (KoRP) används i analysen av empirin. I studien har vi tagit del av åtta speciallärares erfarenheter och reflektioner via semistrukturerade digitala intervjuer. Speciallärarna som deltagit i studien har erfarenhet av samundervisning som skett tillsammans med klasslärare inom ordinarie verksamhet. Intervjuerna spelades in med ljud och bild för att sedan transkriberas och analyseras utifrån en tematisk analysmetod som genererade 23 underteman som i sin tur genererade åtta huvudteman. Huvudteman har analyserats utifrån fem teoretiska begrepp som genererats utifrån studiens teoretiska ansats; sociala relationer, lärmiljö, delaktighet, lärande och kommunikation I studien framkommer det att speciallärarna anser att två pedagoger i klassrummet bidrar till både social- och pedagogisk inkludering för samtliga elever. Samundervisning som metod möjliggör och underlättar enligt respondenterna för pedagogerna att arbeta med differentierat material, kompensatoriska hjälpmedel, stationsarbete och befästa kunskap på olika sätt inom den ordinarie undervisningen, vilket tyder på att samundervisning som metod bidrar till elevers delaktighet, lärande och kommunikation.

Detta är en kvalitativ intervjustudie. Syftet med studien är att undersöka sju verksamma svensklärares beskrivna arbete med elever med läs- och skrivsvårigheter i arbetsmomentet läsning på högstadiet samt vilka uppfattningar dessa svensklärare har gällande läs- och skrivsvårigheter. I studien har semistrukturerade intervjuer använts som materialinsamlingsmetod. Därefter har det insamlade materialet analyserats med hjälp av en tematisk analys. Ett resultat som framgår i studien är att lärarnas kunskaper om läs- och skrivsvårigheter har utvecklats med hjälp av deras yrkeserfarenhet och samarbete med kollegor. Lärarutbildningen anses inte ha gett någon grundlig undervisning om läs- och skrivsvårigheter. Vidare framgår det att svensklärarna använder olika verktyg och metoder för att stötta elever med läs- och skrivsvårigheters läsning. De verktyg som framför allt betonas är: Högläsning, digitala verktyg, boksamtal och läsloggsfrågor. Dessutom anser lärarna att lässtrategier är betydelsefullt att undervisa om, men det finns delade meningar om det bland lärarna. Det anses även betydelsefullt att skapa goda relationer med eleverna och att väcka läsintresse hos dem. Till sist framgår det att eleverna behöver kartläggas så tidigt som möjligt med sina läs- och skrivsvårigheter, då eleverna först då får rätta insatser och därmed en rättvis undervisning. Slutsatsen är att beroende på lärrnas yrkeserfarenhet och samarbete med kollegor, har lärare olika mycket kunskaper om läs- och skrivsvårigheter och hur man bemöter det. En annan slutsats är att det kan skilja sig mellan skolor och lärare vilken hjälp och kartläggning en elev med läs- och skrivsvårigheter får. Detta är beroende av hur skolor väljer att kartlägga elevernas svårigheter och hur lärarnas kompetens i området är.

Att vara lärare idag är ett svårt och mångfacetterat uppdrag. Det finns ett ökat krav på ett inkluderande förhållningssätt och att anpassa undervisningen efter alla elevers behov och förutsättningar. När skollagen (SFS 2010:800) ändrades 2014 hamnade många åtgärder som funnits under särskilt stöd på klassläraren inom begreppet extra anpassningar. För elever med läs- och skrivsvårigheter räcker oftast inte extra anpassningar utan de behöver särskilt stöd som är individuellt anpassat efter varje elev. Malmqvist (2017) menar att det gäller att hitta rätt form för varje enskild elev. Syftet med studien var att få kunskap och ta del av elevers och pedagogers tankar, upplevelser och utmaningar av särskilt stöd på individ och gruppnivå för elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs fyra till sex.Till den här studien användes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med åtta elever som har läs- och skrivsvårigheter. Intervjuer genomfördes även med pedagoger som undervisar i årskurs fyra till sex som har eller har haft elever med läs-och skrivsvårigheter. Studien har en kvalitativ ansats med sociokulturellt perspektiv i bearbetning och analys. Resultatet visade att eleverna var positivt inställda och nöjda med det särskilda stödet de får eller har fått enskilt eller i liten grupp. Eleverna upplevde att de lärde sig bättre och fick lugn och ro när de fick undervisning av speciallärare. Resultatet visade även elevernas tankar om att lära av varandra för att sedan bli självgående som är en av Vygotskijs teorier och det gör att eleverna utvecklas (Bråten 1998). Att bli undervisad i liten grupp visade sig ha en bidragande effekt till att eleverna inte kände att de är ensamma att få specialpedagogisk undervisning. Resultatet visade att det är naturligt för eleverna i studien att få undervisning utanför klassrummet och de har ingen känsla av att vara utanför gemenskapen i klassen. Resultatet påvisade att pedagogerna strävar efter en så god lärmiljö som möjligt för alla elever. Det synliggjorde även pedagogernas frustration över situationen de har i klassrummet. Pedagogerna menar att det är svårt få tiden att räcka till för att hitta anpassat undervisningsmaterial och ge eleverna undervisning enskilt eller i en liten grupp. De poängterar att det specialpedagogiska stödet behövs för att eleverna ska kunna klara sig mer på egen hand.