Syftet med denna studie var att få en fördjupad förståelse av vilka förutsättningar och kunskaper lärare har för att främja språk-, läs- och skrivutveckling hos elever med språkstörning samt undersöka vilka metoder lärarna använder för att undervisa dessa elever. Med en kvalitativ forskningsmetod genomfördes fjorton semistrukturerade intervjuer med lärare från förskoleklass till årskurs nio. Urvalet gjordes från två kommuner och samtliga informanter var antingen utbildade lärare eller har en påbörjad lärarutbildning. Empirin tolkades utifrån en tematisk analys och genererade fyra teman. Det sociokulturella perspektivet var den teoretiska utgångspunkten och har genomsyrat analysen. Resultaten visade att det finns en differens mellan styrdokumentens mål och löfte om stöd och lärarnas förutsättningar att genomföra stödet. Lärarna har inte förutsättningar eller kunskap att möta elever med språkstörning och kan därför inte genomföra sitt uppdrag utifrån skollagen och styrdokumenten vilket leder till en frustration hos lärarna. Dessa elever riskerar därför att halka efter i skolan vilket i förlängningen kan leda till ett utanförskap eftersom det svenska samhället kräver en viss nivå av läs- och skrivförmåga.

Denna uppsats utforskar anpassad undervisning för elever med läs-och skrivsvårigheter. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med åtta klasslärare för att identifiera effektiva strategier och arbetssätt för att stödja dessa elever. Lärarna betonar vikten av individualiserande och differentierande undervisningsmetoder, inklusive användning av konkreta material och digitala verktyg för att främja elevernas språkutveckling och öka deras delaktighet och motivation. Studien understryker också vikten av ett kollegialt stöd och ett integrerat arbetssätt mellan klasslärare och speciallärare. Resultaten pekar på att en väl anpassad pedagogisk miljö kan ha en betydande positiv inverkan på lärandet för elever med läs-och skrivsvårigheter. Denna insikt är avgörande för att utveckla effektiva pedagogiska strategier som kan stödja alla elevers lärande.

I dagens samhälle är det av stor vikt att kunna läsa och skriva då texter finns i olika former överallt, mycket på grund av den tekniska utvecklingen i samhället. Vägen till att "knäcka koden" ser olika ut för barn. I studien har vi valt att fokusera elever med läs- och skrivsvårigheter samt hur tekniken kan fungera som stöd i undervisningen. Syftet med studien är att undersöka hur lärare beskriver sin undervisning i förhållande till läs- och skrivsvårigheter. Vidare är syftet att undersöka hur elever med läs- och skrivsvårigheter upplever sin undervisning. Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin. Empirin till studien är skapad genom semistrukturerade intervjuer med lärare och elever. Materialet har sedan analyserats och presenteras i resultatet. Resultatet av studien indikerar på att undervisning och stödstrukturer inom ASL stödjer elever med läs- och skrivsvårigheter i sin läs- och skrivinlärning genom att de får höra och se sambandet mellan ljud och bokstav. / In today's society it's important to be able to read and write because there are texts everywhere, and also as the technology has made a bigger impact in the society. For some children it can be difficult to learn how to write and read. Because of this we have chosen to focus on pupils with disabilities in the read- and writing process. We also want to see how the technology can support pupils in their learning. The aim of this study is therefore to investigate how teachers describe their teaching in relation to reading and writing disabilities. The study also aims to investigate how pupils with reading and writing disabilities describe their education. The sociocultural theory is the base of this study. The empirics to this study is created by interviews with pupils and teachers. The empirics has been analyzed and presented in the result. The result of this study shows that the method "write to read" supports pupils with writing and reading disabilities in their writing and reading education because the link between letter and sound clarifieds for the pupils.

The main purpose of this study was to investigate in what manner librarians and pedagogues can cooperate in order to help students with reading and writing problems and consequently enhance their information literacy. I aimed to investigate why cooperation between these professions is necessary. Also, I wanted to find out how the general support is on the schools regarding students with reading and writing difficulties, and if the school librarian knows what the special educator can contribute with and vice versa. Lastly, I focused on what knowledge the performers of these professions have about reading and writing difficulties and to what degree their knowledge is based on scientifically proven methods. The two theoretical points of departure are 1) theory of cooperation built upon Louise Limberg’s and Lena Folkesson’s three categories of cooperation 2) and Aidan Chambers’s reading promoting model named the circle of reading. I have used a qualitative method based on semi-structured interviews with both school librarians and pedagogues, who are active at five upper secondary schools. The major findings are that it would be possible to develop the cooperation between these two professions. For example: Research shows that working in teams promotes student learning. Another result is that the informants have a limited knowledge of whether the technical compensatory devices are based on approved research. In conclusion, it was also found that particularly school librarians feel an anxiety about to target aid efforts, directly to students with reading and writing difficulties/dyslexia, because they believe that the students would feel singled out. Such thinking puts in my opinion too much responsibility on the students themselves, to ask for help. The study also revealed that, easy to read literature has a quite small part in supporting these students. The research was undertaken for a two-year master’s thesis in Library and Information Science.

Denna studie presenterar speciallärares/specialpedagogers erfarenheter och kunskaper om digitala verktyg inom specialundervisningen, med fokus på elever med läs- och skrivsvårigheter. Studiens resultat baseras på kvalitativa semistrukturerade interjuver med fem speciallärare och en specialpedagog. Studiens resultat visar att de digitala verktygen används i den dagliga specialundervisningen av elever med läs- och skrivsvårigheter. Enligt studiens respondenter är både pedagoger och elever positivt inställda till användningen av digitala verktyg i undervisningen. De mest framträdande positiva effekterna som de digitala verktygen bidrar med är den inkluderande effekten, dess flexibilitet och förmågan att motivera elever i läs- och skrivundervisningen. De negativa aspekterna handlar om att de digitala verktygen är en bristvara på många skolor och att det råder en viss kunskapsbrist om hur man hanterar digitala verktyg och dess applikationer/program. Den typen av digitala verktyg som presenteras i studien är datorer och Ipads. Ipads framställs som det populäraste verktyget hos både pedagoger och elever tack vare dess lätthanterlighet, snabbhet och det stora utbudet av olika applikationer. Ett urval av applikationer/datorprogram som presenteras i studien är ClaroRead, Bornholmslek och Stjärnsvenska.

<p>The aim of the study was to study the phenomenon of dyslexia on the basis of a literature study. I did a thorough exposition of what dyslexia is and its history and previous research in the area. Further I assumed two questions at issue which were What testimonies are there from the literature of how it is to live with dyslexia? and What learning styles are there for people with dyslexia? I have taken part of testimonies that are to be found about how it is to live with dyslexia according to the people themselves that live with it. In the second question at issue I move on to present a couple of learning styles that are used. The ones I present are Learning through your senses (Neurolinguistic programming), The Dunn and Dunn learning styles model and Support from the computer. The results were analysed on the basis of the Labelling theory. The results showed that a lot of people with dyslexia have similar experiences from how it is to live with dyslexia, among other things they have felt left outside and have met foolishness from their surroundings. The results from the learning styles models shows that especially the first two models takes consideration to the students unique learning style in different ways. A woman tells us about how she conquered her dyslexia.</p>

<p>Att kunna läsa och skriva är en fråga om demokrati. Utan information kan ingen människa känna sig delaktig i dagens informativa samhälle. Det är lika självklart som att det utan anpassade läroböcker kan vara svårt att känna sig delaktig i sin skolundervisning. Av Sveriges vuxna befolkning är det 25% som inte uppfyller kunskapskraven i svenska för grundskolan. Kursplanen säger att alla elever efter årskurs nio ska "kunna läsa till åldern avpassad skönlitteratur, saklitteratur och dagstidningarnas artiklar med god förståelse".</p><p>Syftet med C-uppsatsen är att undersöka en anpassad lärobok i gymnasiets A- och B-kurs i svenska. Föremål för undersökningen är läroboken Vägen till språket som är en ganska vanligt förekommande lärobok på gymnasieskolor och Komvux i Sverige. Boken är utgiven 2001 på Liber förlag där den ingår i förlagets Trapets-serie, en bokserie som är anpassad för gymnasieelever och vuxna med läs- och skrivsvårigheter. För att se vad som skiljer Vägen till språket från en ”ordinarie” lärobok i svenska A och B, har jag jämfört boken med Gleerups Svenska timmar – språket från 2001.</p><p>För att undersöka Vägen till språket, har jag jämfört hur text-, bild och form skiljer sig i de två läroböckerna. Jag har också intervjuat sex gymnasieelever med läs- och skrivsvårigheter samt tre lärare för att ta reda på vad de tycker om läroboken. Därutöver har jag via e-post skickat frågor till författaren av respektive lärobok.</p><p>Slutsatsen av min undersökning – och svaret på uppsatsens övergripande frågeställning – är att Vägen till språket fungerar bra för sitt ändamål när den används av lärare vars arbetsmetod går ut på att lära ut metakognition. Läroboken är utformad enligt några för målgruppen lämpliga teorier som används inom ämnet informationsdesign, bland annat vänsterjusterad text och frasriktigt radfall. Fem av de intervjuade eleverna tror att en anpassad lärobok såsom Vägen till språket kan få dem att ändra attityd till skolarbete som kräver läsning. Lärobokens läsbarhet kan dock förbättras.</p>

<p>Jag har kartlagt några av de svårigheter som finns i engelsk stavning jämfört med svensk stavning med hjälp av en kvantitativ undersökning i form av ett stavningstest. Jag ville ta reda på om det är svårare att stava på engelska än på svenska. I studien deltog 55 elever från 10 olika gymnasieprogram, som alla läste A-kursen i engelska. Testet, som utfördes på både engelska och svenska, utformades likvärdigt, så att jag kunde jämföra elevernas stavning av olika fonem och ord på de båda språken. Resultatet visade att de engelska orden var svårare att stava än de svenska, med undantag för dubbelteckningsfel, som förekom mer i undersökningens svenska ord. Färre elever stavade fel på de svenska flerstaviga orden än på de engelska enstaviga. Eleverna hade problem med fler engelska konsonanter än svenska. Det var nästan bara de engelska vokalerna som vållade stavningssvårigheter. Det gick att utläsa flera orsaker till varför vissa språkljud eller bokstäver är svåra att stava, t.ex. om fonemet stavas med två eller fler bokstäver eller om fonemet har många stavningsalternativ. Undersöknings resultat stödjer teorin som bl.a. Spencer (2000, 2001)har lagt fram om att ett språk är svårare att stava ju mindre transparant det är. Min undersökning visar också vilka stavningsregler och vilka fonem vars stavning eleverna kan behöva träna på.</p>

<p>Syftet med denna studie är att ge en insikt i hur elever med kombinerade läs- och skriv och matematiksvårigheter tänker och resonerar vid problemlösning.</p><p>Tre elever i år 8, som alla ingår i samma specialundervisningsgrupp i matematik, har arbetat med olika typer av matematisk problemlösning, såväl individuellt som i grupp. Med utgångspunkt i deras arbete skapas början till en grundad teori.</p><p>I forskningssammanhang behandlas ofta denna kategori elever (med kombinerade problem) som en enhetlig kategori som jämförs med t ex elever med enbart matematiksvårigheter, normalpresterande elever osv. Denna undersökning visar dock att de svårigheter eleverna uppvisar är av mycket olika karaktär.</p><p>Studien omfattar tre delar: en presentation av fältstudien och resultaten från denna, en metoddel innefattande en pilotstudie som koncentreras på datainsamlingsmetoden samt en omfattande litteraturstudie som behandlar problemlösning och inlärningssvårigheter.</p>

<p>Reading Recovery är ett vida spritt, individcentrerat men reproducerbart program för de svagaste eleverna efter sitt första skolår. Reading Recovery har sitt ursprung på Nya Zeeland, där professor Marie Clay med kollegor med början under 1970-talet bedrev omfattande läsforskning.</p><p>Den enskilda undervisningen sker enligt en strukturerad lektionsram under 30 minuter dagligen. Programmet bygger på genomgripande utbildning och kontinuerlig fortbildning av redan framgångsrika grundskollärare för att rusta dem för att fatta individuella, pedagogiska beslut med syfte att accelerera läs- och skrivinlärningen hos de utsedda barnen. Eleverna stimuleras att lära sig läsa och skriva genom att främst läsa korta, intresseväckande böcker samt engageras i anslutande skrivande. Betoning ligger på att eleverna ska bli självständiga och utveckla metakognitiva strategier. Elever väljs ut till Reading Recovery genom klasslärarens rekommendation samt utifrån elevens resultat på en omfattande serie tester inom den s.k. Observation Survey of Early Literacy Achievement; en observation av den tidiga läs- och skrivförmågan. Vanligtvis erbjuds Reading Recovery-undervisning till de 20 procent på respektive skola, vilka uppnått lägst resultat på ovanstående tester. Det grundläggande syftet med programmet är att reducera antalet elever med grava svårigheter att utveckla läs- och skrivförmåga samt att minimera kostnaden för deras utbildning.</p><p>En majoritet av eleverna i Reading Recovery når avsedda mål och i internationella jämförelser ligger Nya Zeeland vanligen bland de högst rankade länderna i läsning. Samtliga av mina respondenter vittnade om de stora fördelarna med Reading Recovery. Enligt mina observationer stämmer pedagogernas faktiska utförande väl överens med programmets ursprungliga teoribas.</p> / <p>Reading Recovery is a widely disseminated, replicable, early intervention program for the lowest performing first-grade students. Originally, Marie Clay and colleagues constructed Reading Recovery in New Zealand on the base of broad research from the 1970’s and onwards. It utilizes a uniform lesson framework and extensive professional development to help already successful teachers make individual, instructional decisions designed to accelerate the literacy learning of the selected children within one-to-one, 30-minute daily lessons. The children are stimulated to learn to read and write by reading and writing. Short stories are used and writing activities are connected to reading. Emphasis is on teachers guiding children to be independent and learn metacognitive strategies.</p><p>Reading Recovery students are identified for services based on teachers’ recommendations and the students’ performances on the Observation Survey of Early Literacy Achievement, with a number of wide-ranging assessments. Usually, students who score at or below the 20th percentile on the survey at a particular school are provided the intervention.</p><p>The fundamental purpose of the program is to reduce the number of students who have severe difficulty developing literacy skills and to reduce the cost of educating them. A majority of the Reading Recovery students do reach the intended goals and in international comparative studies New Zealand usually is among the top ranking countries in reading.</p><p>All my interviewees testified of the great advantages of Reading Recovery and, according to my conclusions, actual practice is well correlated with theory.</p>