Syftet med följande arbete var att få en bild av hur tio specialpedagoger, på olika skolor i två kommuner i södra Sverige, arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter. Vi ville ta reda på deras metoder, arbetssätt och organisation. Vi utförde tio kvalitativa intervjuer med specialpedagoger kring följande frågeområden: Kartläggning, arbetssätt och metoder, kompensatoriska hjälpmedel och organisation. Resultatet av intervjuerna jämförde vi med aktuell forskning inom samma område. Sammanfattningsvis visade vårt arbete på att specialpedagogers arbetssätt varierar och det ser olika ut på olika skolor. Tidig kartläggning av elevers kunskaper var viktiga. Både normerade och icke normerade tester förekom. Gemensamt för de intervjuade specialpedagogerna var att deras yrke krävde kunskap om flera olika metoder för att kunna möta varje elevs individuella behov. Kompensatoriska hjälpmedel användes inte så mycket på de undersökta skolorna, vilket delvis berodde på resursbrist men också att några av de intervjuade ansåg att dessa hjälpmedel lämpade sig bättre för de äldre eleverna. Det var också viktigt enligt specialpedagogerna att stärka elevernas självkänsla för ett bra lärande. Olika svårigheter hos eleverna krävde också olika organisation av det specialpedagogiska stödet. Vi fann att specialpedagogerna arbetade med en till en undervisning, små grupper eller med handledning för att kunna stötta elever i behov av särskilt stöd.

AbstraktFurtenbach, Charlotte & Magnusson, Jessica (2013). Men han har ju fått en iPad?! (But, hasn’t he got an iPad?), Magisterprogrammet, Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle.Problemområde. Det finns idag en uppsjö av kompletterande teknikstöd att erbjuda elever som upplever svårigheter i sina studier. Trots det upplever många, både elever, lärare och föräldrar, att resultatet inte blir vad man hade hoppats på. Denna studie undersöker iPad som ett kompletterande teknikstöd samt vad som är viktigt att beakta när det gäller att stödja elever i sitt användande av kompletterande teknikstöd.Studien tar sin början en bit in i ett iPad-projekt på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg för elever med läs- och skrivsvårigheter. Eleverna var positiva till deltagande, fick utbildning på apparna och i den tekniska hanteringen, kontinuerlig handledning och hade god tillgång till support. Trots det var det endast en mindre del av eleverna som kommit igång med att använda iPaden på ett självständigt och ändamålsenligt sätt.Syftet med undersökningen är att studera om det finns faktorer som påverkar att huruvida elever kommer igång med sitt användande av iPads som ett kompletterande teknikstöd medan andra inte gör det, trots till synes lika förutsättningar.Frågeställningar. Med start i vårt problemområde har vi försökt att hitta viktiga faktorer utifrån följande frågeställningar: Vilka för- och nackdelar ser några gymnasieelever med iPad som ett kompletterande teknikstöd? I vilka situationer upplever eleverna iPaden som ett stöd i studierna? Vilka faktorer påverkar att vissa elever kommer igång med sitt användande av iPaden som ett alternativt verktyg medan andra inte gör det?Teori. I undersökningen har vi använt oss av det sociokulturella perspektivet utifrån Roger Säljös teori om hur människan använder sig av fysiska och intellektuella redskap. Vi utgår också ifrån Claes Nilholms dilemmaperspektiv samt Thomas Kings teorier om de mänskliga faktorerna betydelse för hur människan lyckas samspela med verktygen på ett framgångsrikt sätt.4Metod. Med en hermeneutisk ansats har vi sökt efter svar på våra frågeställningar genom att triangulera metoderna intervju, observation och självskattningar.Resultat: I vårt resultat har vi funnit viktiga faktorer inom områdena förutsättningar, teknik, kompetens och organisation. Vi har funnit att behovet av stöd i de flesta fall sträcker sig långt utanför den tekniska hanteringen av iPaden och konstaterat vikten av att ha elevens förutsättningar i åtanke, pedagogens digitala kompetens och teknikens användarvänlighet. Endast ett fåtal elever blev aktiva och självständiga användare trots att de tekniskt vet precis hur de ska använda det kompletterande teknikstödet.Kunskapsbidrag: Vårt kunskapsbidrag är att vi framförallt visar på det omfattande stöd som krävs för att elever med komplexa svårigheter ska bli aktiva och självständiga användare av sitt teknikstöd. Det handlar inte om att de inte kan verktyget eller inte vill använda det, dilemmat är att de inte vet när eller i vilka situationer de ska använda det. Det kan också bero på att man inte har tagit reda på vad den primära svårigheten är och att eleven därför inte ha fått rätt utprovat stöd eller är medveten om sin egentliga problematik. Den absoluta majoriteten av elever som söker teknikstöd tillhör denna kategori. Viktigt att påpeka är att även aktiva och självständiga användare behöver stöd i att vidareutvecklas i när – och hur situationer. Vi har sett en klar fördel av att det finns flera användare av teknikstöd i samma grupp. De verkar lära av varandra och skapar en trygghetskänsla.De specialpedagogiska implikationerna av resultatet är att man för elever med komplexa svårigheter måste arbeta med ett stöd som är både bredare och djupare: Förutom den tekniska hanteringen behöver eleven få stöd i att bli medveten om sina egna styrkor och begränsningar. Dessutom behöver de få en konkret och handfast hjälp med när och till vad det kompletterande teknikstödet ska användas.För att eleven ska få ett bättre utbyte av sitt kompletterande teknikstöd anser vi att elev, teknik och lärare måste samverka i en treenighet där alla delar är lika viktiga. För att denna samverkan ska fungera måste lärarnas digitala kompetens öka så att en utveckling kan ske mot en mer digitaliserad undervisning där tekniken fungerar som en naturlig del i lärandet för alla elever.

Synen på och definitionen av läs- och skrivsvårigheter har varit omtvistad under flera år. Vi examineras ut i en mångkulturell skola där många elever är flerspråkiga. Tanken vi fick var att det kanske är svårt att se om de eleverna har en läs- och skrivsvårighet eller om problematiken rör sig kring en bristande kunskap i svenska. Vårt övergripande syfte med denna uppsats är att genom intervjuer med verksamma pedagoger i dagens skola se hur de beskriver sitt arbete och vilka resurser de har att tillgå för att ge bästa möjliga hjälp till alla elever. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med diktafon som hjälpmedel samt ett fåtal observationer. Våra intervjuer har vi sedan analyserat utifrån tidigare forskning. Vår slutsats är att pedagogernas syn på eleverna skiljer sig inte beroende på vilket etniskt ursprung de har, utan de strävar efter att ge alla den hjälp som krävs och besitter kunskaper för att uppnå kunskapskraven, men resurserna räcker inte alltid till.

Syftet med studien är att belysa hur verksamma lärare i förskoleklass och årskurs 1-3 arbetar för att identifiera elever med läs- och skrivsvårigheter i tidig ålder. Vilka stödinsatser lärarna sätter in och varför de använder just de stödinsatserna för att stärka elever med läs- och skrivsvårigheter. Detta är viktigt eftersom läs- och skrivsvårigheter är vanligt förekommande och lärare behöver därför ha kunskap om hur de ska identifiera och arbeta med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Genom denna kvalitativa studie kan lärare få ta del av dessa kunskaper. För att få svar på studiens syfte används följande forskningsfrågor:   1. Hur identifierar lärare läs- och skrivsvårigheter hos elever?  2. Vilka stödinsatser använder lärare i sin undervisning för att stötta elever med läs- och skrivsvårigheter, varför?  3. Vilken effekt har stödinsatser i tidig ålder enligt lärare?    Studien använder den kvalitativa metoden semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sju grundskollärare. Den insamlade empirin analyserades sedan tematiskt. Den teoretiska utgångspunkt som används i studien är ramfaktorteorin. I analysen sökte vi efter olika ramar som påverkar lärarnas undervisning. Ramarna fanns både som stöd och begränsande för lärarnas arbete. De centrala begrepp som studien använt sig av är stödinsatser och läs- och skrivsvårigheter.   Det studien kom fram till är att lärarna framför allt använder de obligatoriska kartläggningsmaterialen från Skolverket för att identifiera elever med läs- och skrivsvårigheter. Det framkom att lärarna använder många olika stödinsatser beroende på erfarenhet och arbetsplats. Resultatet visade även att lärarna anser att det är viktigt för elever att få stödinsatser i tidig ålder för att de inte ska få problem i senare årskurser. Den tidigare forskning som studien tar upp belyser vikten av att tidigt identifiera elever med läs- och skrivsvårigheter och att läraren har en väsentlig roll för de eleverna. Resultatet av studien bekräftar den tidigare forskningen gällande vikten av att identifiera elever tidigt och att lärarens kompetens är den viktigaste faktorn för att stötta elever. De slutsatser som studien kom fram till är att lärares undervisning styrs av olika faktorer. Dessa faktorer är ledningens beslut, ekonomiska resurser och erfarenheter hos lärarna. Utifrån tidigare forskning och studiens deltagare går det att dra slutsatsen att lärares arbete med identifiering av elever med läs- och skrivsvårigheter är väldigt viktigt. Det är viktigt för att kunna ge elever bättre förutsättningar att lyckas i skolan och för att kunna verka i samhället. Ännu en slutsats är att engagerade och kompetenta lärare och tillgången till effektiva verktyg är de viktigaste faktorerna för framgångsrik läs- och skrivundervisning.

Elever med läs- och skrivsvårigheter är ofta normalbegåvade, men pga. sina svårigheter har de problem att anpassa sig inom ramen för den vanliga grundskolans verksamhet. Det som utmärker dem är, att de har svårt att finna sig tillrätta i den vanliga klassrumssituationen och därför är de i behov av extra stöd, menar Kullberg (1995). Syftet med denna undersökning har varit att se hur två olika skolor arbetar för att säkra en god utvecklingsmiljö, för de elever som lider av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Detta har vi tagit reda på genom kvalitativa intervjuer och observationer med rektorer, specialpedagoger, klasslärare och elever ute på skolorna. Genom detta arbete vill vi visa att det inte finns endast en slutgiltig metod för att lära dessa elever. Alla skolor har olika metoder för att stödja och hjälpa just sina elever, men att alla pedagoger måste vara villiga att ta till sig av andra skolors erfarenheter.

AbstractFannon, Birgitta. (2007). Framgångsrika arbetssätt vid läs- och skrivinlärning med fokus på läs- och skrivsvårigheter. Likheter och skillnader i klasslärares, specialpedagogers och skolledares uppfattningar. (Successful methods for ability in reading and writing focusing on disability in reading and writing. Similar and different experiences expressed by teachers, special education teachers and school leaders). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie var att belysa vad klasslärare, specialpedagoger och skolledare anser vara ett framgångsrikt arbetssätt vid läs- och skrivinlärning för såväl elever utan som med läs- och skrivsvårigheter.Undersökningen utgjordes av en kvalitativ analys med fenomenografisk forskningsansats och genom halvstrukturerade intervjuer delgav klasslärare, specialpedagoger och skolledare sina uppfattningar i ämnet. De olika yrkeskategorierna intervjuades utifrån samma frågeställningar med tyngdpunkt inom det område de är verksamma.Resultatet av undersökningen visade att den samlade helheten av samtliga intervjuer bestod i att klasslärare, specialpedagoger samt skolledare ansåg det väsentligt att utgå från den enskilde elevens behov. Någon generell likhet bland de olika yrkeskategorierna beträffande vad som ansågs vara ett framgångsrikt arbetssätt vid läs- och skrivinlärning gick inte att utläsa. Däremot fanns likheter i uppfattningar inom området läs- och skrivsvårigheter. Den gemensamma uppfattningen bland klasslärare, specialpedagoger och skolledare var att tidig identifiering och tidiga insatser samt enskilt specialpedagogiskt stöd ansågs vara ett framgångsrikt arbetssätt. Skillnader bland de olika yrkeskategorierna gällande framgångsrika arbetssätt vid läs- och skrivinlärning var i vilken omfattning användandet av olika metoder betonades. Vidare uttrycktes trygghet och motivation olika bland klasslärare, specialpedagoger samt skolledare. Det påvisades inga större skillnader mellan uppfattningar inom området läs- och skrivsvårigheter då samtliga yrkeskategorier var eniga om att det är väsentligt att utgå från den enskilde elevens behov.

Syftet med arbetet är att undersöka hur skolbibliotekarier samarbetar med pedagoger och specialpedagoger i arbetet med att motivera och inspirera svaga läsare i år 1-5.Arbetet ger en översikt av hur skolbibliotekarier, pedagoger och specialpedagoger tar tillvara varandras kompetenser för att utforma en god läsmiljö. Med hjälp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer ville vi beskriva läsfrämjande metoder samt undersöka hur de samarbetade. Sammanfattningsvis visar resultaten att samarbetsformerna skiljer sig beroende på yttre förutsättningar som delaktighet i arbetslag, skolbibliotekets öppettider och skolbibliotekets placering. Vi kan konstatera att högläsning, boksamtal och bokprat anses som viktiga läsfrämjande metoder.Nyckelord: svaga läsare, läs- och skrivsvårigheter, läslust, läsfrämjande metoder, god läsmiljö, boksamtal, bokprat, högläsning, samarbete

Abstract/SammanfattningProblemområdeAtt undervisa elever med läs- och skrivsvårigheter är en utmaning för många lärare. För att lärarna ska kunna göra skillnad för dessa elever är det viktigt att forskning inte upplevs som så långt borta från det som händer i skolan. För att skapa förändring måste lärarna, och även rektorerna, kunna slå ihop kunskap som kommer utifrån från forskning med den kunskap som bara läraren själv har om vad som fungerar just här och med just denna grupp elever.Syfte och preciserade frågeställningarSyftet med studien är att belysa en grupp lärares tankar och erfarenheter gällande beprövad erfarenhet med fokus på undervisning av elever med läs- och skrivsvårigheter samt att koppla detta till tidigare forskning. Följande frågeställningar behandlas:•Vilka pedagogiska åtgärder anser lärarna förbättrar möjligheterna till en god utveckling för elever med läs- och skrivsvårigheter?•Hur uppfattar en grupp lärare begreppet ”beprövad erfarenhet”?•På vilket sätt är lärarnas beprövade erfarenhet kopplad till tidigare forskning?Teoretisk ramStudien har ett systemteoretiskt och ett sociokulturellt perspektiv. I ett systemteoretiskt perspektiv samverkar många faktorer med varandra som påverkar utveckling och lärande hos en person. Samverkan sker både inom och mellan olika nivåer (Wachs, 2000). I både det systemteoretiska och det sociokulturella perspektivet betonas att inlärning sker i samspel med andra och enligt Vygotskij är språket och kommunikation är en viktig del av lärandet i skolan (Strandberg, 2006). Utifrån dessa teorier har jag valt att belysa ovanstående frågeställningar med hjälp av begreppen samspel, kollegialt lärande, språk och kommunikation samt påverkan från olika nivåer.Metod Studien är en kvalitativ studie med fenomenologisk ansats. Undersökningsmaterialet har samlats in genom två fokusgruppsintervjuer. Fokusgruppen bestod av sex ämneslärare i årskurserna 5 till 9. Under en del av intervjun medverkade även rektorn. Resultat och analys Denna studies resultat kan sammanfattas enligt följande:•Lärarna över stadierna har mycket att lära av varandra när det gäller undervisning av elever med läs- och skrivsvårigheter. •Lärarna har mycket kunskap och erfarenhet av metoder som förbättrar möjligheterna för elever med läs- och skrivsvårigheter att utvecklas men denna erfarenhet måste utvecklas till att bli beprövad erfarenhet.•Lärarna måste få hjälp med att koppla forskning till undervisningen i klassrummet, vilket visat sig inte vara helt lätt. Dels på grund av att lärarna inte har tillgång till forskning, dels på grund av att forskningen inte är avsedd att användas i undervisningen.KunskapsbidragDenna studie visar på att det finns ett behov av att utveckla det kollegiala lärandet samt att skolledningen måste satsa på andra metoder än att bara uppmuntra lärarna att ta del av forskning om forskningen ska få ökat inflytande över undervisningen. Specialpedagogiska implikationerOavsett om specialläraren arbetar med de äldre eller de yngre barnen spelar han/hon en viktig roll i samarbetet mellan de olika stadiernas lärare. I vidare mening innebär det att specialläraren måste ta plats och vara tydlig med vad en speciallärare kan bidra med på sin skola. Det handlar inte bara om att undervisa elever i behov av särskilt stöd utan visa på att inom en speciallärares profession ryms det även skolutvecklings- och handledarkompetens. Nyckelord: beprövad erfarenhet, intervention, kollegialt lärande, läs- och skrivsvårigheter, vetenskaplig grund

Syftet med vårt arbete är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv belysa metoder som syftar till att främja språkutveckling samt förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter. Vi vill lyfta fram olika pedagogers tankar kring förebyggande insatser och samverkan i arbetet med barns språkutveckling samt läs- och skrivinlärning. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om språk-, läs- och skrivutveckling, samverkan och den specialpedagogiska rollen. Den empiriska delen utgörs av en kvalitativ undersökning som bygger på halvstrukturerade intervjuer. Målgruppen har bestått av pedagoger från förskola, förskoleklass, skolår 1-2 samt specialpedagoger. Resultatet visar att samtliga intervjuade pedagoger betraktar språklig medvetenhet som viktig och nödvändig för barnens språkliga utveckling. Det finns en stark tilltro till möjligheterna att verka för en språkutveckling och därmed förebygga läs- och skrivsvårigheter. Pedagogerna ser samverkan som ett betydelsefullt redskap för barns språk-, läs- och skrivutveckling, men vi kan konstatera att den röda tråden mellan förskola och skola saknas. Resultatet visar också att specialpedagogen i sin yrkesroll har en stor uppgift att fylla inom samtliga dessa områden.

Sammanfattning/abstrakt BakgrundFör elever som är i behov av stöd kan ett digitalt verktyg underlätta skrivprocessen. I dag har dessa verktyg blivit ett naturligt inslag i den svenska gymnasieskolan och kan bli ett viktigt redskap i skolarbetet. Under senare år har digitaliseringen varit ett livligt debatterat ämne och syftet med verktygen är att eleverna ska ges de förutsättningar som krävs. En bärbar dator eller en datorplatta kan göra det möjligt för elever med läs- och skrivsvårigheter att klara sin utbildning, men det kan också vara ett hinder när det gäller användandet. Förhoppningen är att digitala verktyg ska underlätta för eleven och faktiskt vara ett hjälpmedel. Syfte Syftet med studien är att undersöka gymnasieelevers upplevelser av bärbar dator och datorplatta vid textproduktion och textredigering och på vilket sätt datorplatta och bärbar dator bidrar i deras skrivprocess. Andra syften är att belysa vikten av samspel mellan elev och digitala verktyg samt att bidra till en ökad förståelse för specialpedagogens roll när det gäller valet av digitala verktyg ute på skolorna.Preciserade frågeställningarFör att förtydliga och precisera problemområdet och ställa för- och nackdelar mot varandra har jag utgått från följande frågeställningar:•Hur upplever gymnasieelever med läs- och skrivproblematik användandet av datorplatta respektive bärbar dator i skrivprocessen?•På vilket sätt stöttar datorplatta respektive bärbar dator gymnasieelevers läs- och skrivproblematik?Teoretisk ramStudien grundar sig i Vygotskijs sociokulturella teori om att utveckling och lärande sker i samverkan och interaktion med rätt redskap/verktyg och i rätt sammanhang. Teorin har vidareutvecklats av forskare, bland annat Bråten, Dysthe, Jakobsson, Strandberg och Säljö som också nämns i den teoretiska förankringen. MetodStudien är en kvalitativ fallstudie med etnografisk ansats som anses stå för den kvantitativa förståelsen och tolkningarna då forskaren tillåts vara öppen, subjektiv och entusiastisk. Materialet som undersökts har tagits fram genom triangulering för att på så vis fånga upp det som händer och sker. Semistrukturerade intervjuer, observationer, fältanteckningar och inkluderat stimulated recall kombineras. I studien har två observationer vid olika lektionstillfällen utförts och fyra elever har intervjuats. Syftet med de kvalitativa metoderna var för att finna eventuella variationer för att kunna belysa i diskussionen.Resultat med analysI resultatet visas att eleverna använde de digitala verktygen som medierade verktyg men på olika sätt. Verktygen är olika varandra och kräver därför en förståelse och anpassning för användandet. Eleverna approprierar kunskaper i textprocessen, textredigering och navigering och eleverna har visat att det finns vissa svårigheter i hanteringen av dessa. Verktygen anses vara bra, men till olika saker. Resultatet visar på att eleverna blir mest medierade när det gäller själva skrivandet på bärbar dator på grund av större skärm, tangentbord samt rättstavning. Datorplattan ansågs liten och smidigt och lätt att ta med.KonklusionBärbar dator och datorplatta är verktyg som kan hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter, främst när det gäller att skriva och stava. Bärbar dator har viss fördel. Om digitala verktyg ska fungera till fullo krävs att samspel och interaktion med verktygen initieras. Besluten kring vilka verktyg eleverna ska använda innefattar sällan elevernas egna uppfattningar, utan tas på högre nivåer. Begrepp som mediering och appropriering har betydelse för hur väl elevernas textproduktion fungerar.ImplementeringTidigare forskning samt studiens resultat visar att digitala verktyg medierar eleverna när det gäller textproduktion och stavning. Verktygens möjligheter vilar i att producera text för att sedan bearbeta texterna vid senare tillfälle. Förutsättningar i att utveckla sitt skriftspråk ges via digitala verktyg samt underlättar för elevers möjlighet att formulera sig i text och på så vis utveckla sina förmågor när det gäller skrivande.