Studiens syfte var att undersöka hur intensiv lästräning med läslistor kan förändra avkodnings­förmågan hos elever med avkodningssvårigheter i årskurs 7. Vidare syftade studien till att undersöka elevernas upplevelse av att lästräna med läslistor samt huruvida deras läsmotivation påverkas. I studien användes en kvasiexperimentell design med en kvantitativ ansats i form av en intervention med Wendick-modellen Intensivläsning. Pre- och posttester gjordes för att kartlägga elevernas avkodningsförmåga före och efter interventionen. Studien antog även en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer för att få en ökad förståelse för elevernas upplevelse av lästräningen. En efterföljande anonym kvantitativ enkät genomfördes som komplement till intervjuerna. Efter ett slumpmässigt strategiskt urval delades studiens 12 deltagare in i två grupper, en interventionsgrupp och en kontrollgrupp med sex elever i varje grupp. Läsinterventionen genomfördes en-till-en och varje träningstillfälle pågick i 15 minuter, vid 20 tillfällen under fem veckor. Resultatet visade att både interventionsgruppen och kontroll-gruppen förbättrade sitt resultat något på testet LS Avläsning Ord, medan interventionsgruppen förbättrade sitt resultat på testet LS Avläsning Nonsensord betydligt mer än kontrollgruppen. Samtliga elever i interventionsgruppen var positiva till att lästräna med läslistor och övervägande del av eleverna upplevde att deras läsmotivation påverkades positivt. Studiens resultat visade att intensiv lästräning med läslistor framförallt utvecklade avkodningsförmågan vid läsning av nonsensord hos sex elever i åk 7.

Denna studie syftar till att undersöka vilka pedagogiska anpassningar som sju verksamma lärare i en liten kommun i södra Sverige, i årskurs 1-3, använder till elever i läs- och skrivsvårigheter. Genom undersökningen vill vi skapa en djupare förståelse för lärares förutsättningar, anpassningar och uppfattningar när det gäller elever som är i läs- och skrivsvårigheter. Tidigare forskning som utnyttjas i studien lyfter fram både för- och nackdelar med de olika pedagogiska anpassningarna. Tidigare forskning visar på att digitala hjälpmedel är den största källan till hjälpmedel för elever i läs- och skrivsvårigheter. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer av sju verksamma lärare i årskurs 1-3. Undersökningen presenterar lärarnas uppfattningar om de olika anpassningarna de använder och som behövs i undervisningen för att utveckla elevernas lärande. Under analysen av resultatet används ett sociokulturellt perspektiv på lärande för att undersöka lärarnas uppfattningar om fungerande pedagogiska anpassningar för elever i läs- och skrivsvårigheter. Resultatet i studien visade att digitala hjälpmedel är den vanligaste anpassningen.

Sammanfattning/AbstractLarsen, Katarina (2019). “Här kan ju alla göra det” Digitala lärverktyg som specialpedagogiska hjälpmedel. “Here everyone can do it” Digital learning tools within special needs education. Specialpedagogprogrammet, 90 hp, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet.Förväntat kunskapsbidragI detta examensarbete undersöks vad det kan bero på att elever i läs- och skrivsvårigheter ibland väljer att överge sina digitala kompensatoriska hjälpmedel. Studien tar även upp vilken inverkan de digitala lärverktygen har på inlärningen för elever i läs- och skrivsvårigheter.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att beskriva och analysera ett antal specialpedagogers, lärares och elevers syn på användningen av digitala lärverktyg generellt samt i vilken utsträckning verktygen används efter introducering av elever som befinner sig i läs- och skrivsvårigheter.TeoriTeorierna som ligger till grund för detta arbete är systemteori och även då Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori samt det sociokulturella perspektivet. I den teoretiska tolkningen har det använts både nationell och internationell forskning.MetodMetoden som använts vid denna studie är intervjuer vilka är kvalitativa och semistrukturerade. Studien genomfördes på tre f-6 skolor i två olika kommuner där den ena kommunen har en 1:1 satsning och alla elever där har en egen Ipad. Efter att empirin analyserats tematiserades materialet utifrån systemteorin och det sociokulturella perspektivet.ResultatResultatet av detta arbete visar att anledningar som kan göra att elever väljer att överge sina digitala lärverktyg kan vara att de känner sig utpekade, att de tycker att verktygen är svåra att använda, att tekniken inte fungerar eller att de inte ser nyttan av att använda dem. Det kan även bero på att lärarna inte är tillräckligt förtrogna i hur verktygen fungerar och därför inte kan stödja eleverna på rätt sätt. Pedagogerna på alla skolorna var överens om att de behövde bli bättre på att följa upp i vilken grad de digitala lärverktygen användes av eleverna. De intervjuade pedagogerna upplevde att för elever som befann sig i läs- och skrivsvårigheter ökade deras motivation och självkänsla när de använde digitala lärverktyg. De fick också bättre förutsättningar att delta i undervisningen på samma villkor som sina klasskamrater.Specialpedagogiska implikationerUtifrån resultatet av denna studie framträder vikten av att regelbundet utvärdera hur elever i läs- och skrivsvårigheter upplever sina digitala lärverktyg. Det är också av stor vikt att både lärare och specialpedagoger får utbildning i hur verktygen fungerar för att på så sätt kunna stötta eleverna och visa på vikten av att använda de digitala lärverktygen.Nyckelorddigitala lärverktyg, kompensatoriska hjälpmedel, läs- och skrivsvårigheter, sociokulturella perspektivet, systemteori

Syftet med studien är att undersöka om det finns lämpliga stödåtgärder att införa i svenskundervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i årskurs F-3. Vi vill få en fördjupad kunskap om vilka sorts tidiga tecken det finns på att en elev har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi samt vilka svårigheter som är förknippade med funktionsnedsättningen. För att uppnå ett resultat valdes en kvalitativ forskningsmetod i form av personliga intervjuer med lärare, specialpedagoger samt individer med dyslexi. Den teori som ligger till grund för studien utgår ifrån ett språk- och kunskapsutvecklande synsätt. Teorin har rötter i uppbyggnaden av språksystemet. I resultatet framkom det att lärarna saknar kunskap om vad läs- och skrivsvårigheter/dyslexi innebär. Detta skapar en problematik eftersom de direkt behöver lämna över arbetet till en specialpedagog. Resultatet pekar också på att strukturen i undervisningen, kompensatoriska hjälpmedel och intensivläsning är lämpliga och förebyggande stödåtgärder för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Den slutsats vi drar är att det saknas övergripande och fördjupad kunskap om vilka svårigheter läs- och skrivsvårigheter/dyslexi medför och hur pedagogerna ska hantera detta i undervisningen. Utifrån de fyra intervjupersonerna framkom det liknande förslag på stödåtgärder. Intensivläsningen var den stödåtgärd som var mest påtalad bland intervjupersonerna. Med hjälp av teorin kunde vi dra slutsatsen att intensivläsning kan utvecklas och varieras med hjälp av genrepedagogiken.

Förväntat kunskapsbidragMed det här arbetet vill vi betona vikten av att de läs- och skrivmetoder som skrivs in i åtgärdsprogrammen ska vara adekvata åtgärder och att dessa inte görs slentrianmässigt. För att styrka elevens rättigheter bör åtgärdsprogram formuleras på likvärdigt sätt oberoende av vilken skola hen går i. Med undersökningen hoppas vi kunna lyfta frågan om hur ansvarsfördelningen ser ut när åtgärdsprogram skrivs med tanke på grupp- och organisationsnivå för att ta bort individfokus.Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien är att undersöka åtgärdsprogram, på två skolor i olika socioekonomiska områden i samma kommun, för elever med läs- och skrivsvårigheter och då belysa vilka åtgärder som ofta används när det skrivs åtgärdsprogram. Vi vill också undersöka hur ansvarsfördelningen av åtgärder ser ut på de olika skolorna med tanke på individ-, grupp- och organisationsnivå. TeoriDen teoretiska ansatsen i studien är sociokulturell då vi har undersökt hur åtgärdsprogram är formulerade utifrån den kontext individen befinner sig i och utifrån olika perspektiv. Termen sociokulturell är viktig eftersom den visar på att mänskliga handlingar och beteende måste förstås i ett större sammanhang, alltså i en kontext. Den sociokulturella teorin består av grundantaganden om hur verkligheten är konstruerad. Vygotskij (2005) betonar språkets betydelse som bärare av mening i den sociokulturella teorin, och även att språket kan ge en möjlighet till handling som kan förändra oss själva och vår omgivning. MetodI vår studie har vi valt att undersöka innehållet i ett antal åtgärdsprogram. För att kunna analysera dessa har vi valt att göra det med hjälp av textanalys. I undersökningen har vi valt att ta både en kvalitativ och kvantitativ ansats då vi valt att analysera innebörden i åtgärdsprogrammen men vi har också räknat förekommande ord och fördelat dessa i grupper. ResultatResultatet av vår undersökning visar att elevers språk-, skriv- och lässvårigheter beskrivs på liknande sätt i åtgärdsprogrammen och relativt bristfälligt. Skillnaderna mellan åtgärdsprogrammen på de olika skolorna var marginella. Elevernas svårigheter beskrivs främst ur ett kategoriskt perspektiv och inte utifrån grupp- och organisationsnivå.Specialpedagogiska implikationerVårt examensarbete kan förhoppningsvis påverka lärare, speciallärare, specialpedagoger och skolledning att skriva utförliga åtgärdsprogram. Med utförliga menar vi att de åtgärder som skrivs in i åtgärdsprogrammen ska vara adekvata, det ska stå vem som ansvarar för åtgärderna och de ska följas upp av en utvärdering. Skolor bör ha rutiner för hur de formulerar åtgärdsprogram med tanke på individ-, grupp- och organisationsnivå. / Expected knowledge contributionWith this work, we want to emphasize the importance that the reading and writing methods entered into the action programs should be adequate measures and that they are not made traineeship. In order to strengthen the student's rights, action programs should be formulated in an equal manner, regardless of which school they go. With the survey, we hope to raise the question of how the distribution of responsibility looks when action programs are written in terms of group and organizational level to remove individual focus.Purpose and questionsThe purpose of this study is to investigate action programs at two schools in different socioeconomic areas in the same municipality, for students with reading and writing difficulties, and then highlight what measures are often used when writing action programs. We also want to investigate how the division of responsibilities into the different schools reflects individual, group and organizational levels.TheoryThe theoretical approach in the study is socio-cultural when we have examined how action programs are formulated based on the context the individual is in and from different perspectives. The term socio-cultural is important because it shows that human actions and behavior must be understood in a broader context, ie in a context. The socio-cultural theory consists of basic assumptions about how reality is constructed. Vygotsky (2005) emphasizes the importance of language as a carrier of meaning in sociocultural theory, and also that language can provide an opportunity for action that can change ourselves and our environment. MethodIn our study we have chosen to investigate the content of a number of action programs. In order to analyze these we have chosen to do this by means of text analysis. In the survey, we have chosen to take both a qualitative and quantitative approach when we chose to analyze the meaning of the action programs, but we have also taken prevalent words and distributed them into groups.ResultsThe results of our survey show that pupils' language, writing and reading difficulties are similarly described in the action programs and relatively inadequate. The differences between the action programs at the various schools were marginal. The difficulties of the students are described primarily from a categorical perspective, not based on group and organizational level.Special educational implicationsOur graduate work can hopefully affect teachers, special teachers, special educators and school management to write comprehensive action programs. In full, we mean that the actions entered into the action programs should be adequate, who will be responsible for the actions and they will be followed up by an evaluation. Schools should have procedures for formulating action programs in terms of individual, group and organizational levels.

Syftet med föreliggande kunskapsöversikt är att utifrån forskning sammanställa faktorer och möjligheter för att skapa en likvärdig undervisning med fokus på elever med läs- och skrivsvårigheter. För att nå detta syfte utgår översikten från frågeställningen: vilka fram-gångsfaktorer möjliggör en likvärdig undervisning för elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs F-3? En systematisk sökprocess för att hitta adekvata artiklar till valt ämnesom-råde påbörjades. Artiklarna som valdes ut granskades utifrån den formulerade frågeställ-ningen. Från forskningsresultaten framställdes framgångsfaktorer och möjligheter för att skapa en likvärdig undervisning med fokus på elever med läs- och skrivsvårigheter. Materi-alets resultat visar att klassrumsklimat, lärarens kompetens och undervisningens struktur är olika komponenter som påverkar en likvärdig undervisning för elever med svårigheter inom läsning och skrivning. Därefter diskuteras tematiseringarna kopplat till vår framtida profession. Kunskapsöversikten avslutas med förslag om vidare forskning.

Denna litteraturstudie avser att sammanställa och redovisa vetenskapliga artiklar som hanterar vår frågeställning: “Vilket samband finns det mellan läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter?”. För att få fram artiklar har sökningar gjorts på databaserna ERIC och SwePub. I dessa databaser har sökord kombinerats för att få fram vetenskapliga artiklar som besvarar frågeställningen. Artiklar har även hittats genom att använda sig av artiklars referenser, en så kallad kedjesökning. Sju källor valdes ut till denna översikt. Litteraturstudiens resultat visar att gemensamma bakomliggande faktorer kan påverka båda svårigheterna samtidigt och att den fonologiska medvetenheten är en stor bidragande orsak till varför elever med dyslexi har svårigheter i matematik. Svårigheterna som eleverna med läs-och skrivsvårigheter påvisar är deras brist i att förstå och tolka texter inom matematiken.

Att kunna läsa och räkna är en förutsättning för att vi människor ska klara oss i dagens samhälle. När elever med bristande läsförmåga måste ta sig an textuppgifter i matematikboken blir detta en stor utmaning. Texterna i en matematikbok är oftast mer multimodala och kompakt skrivna i jämförelse med texter i andra ämnen. Texterna innehåller även få ledtrådar för att kunna ta till sig det matematiska innehållet. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns en koppling mellan bristande läsförmåga och matematiksvårigheter hos elever i årskurs 4-6. Syftet är även att undersöka vad bristande läsförmåga kopplat till matematikämnet innebär för pedagogerna, hur pedagogerna upptäcker detta i sina klassrum samt hur de arbetar med eleverna som har bristande läsförmåga kopplat till matematikämnet. Studien utgår från kvalitativa intervjuer där empirin har analyserats utifrån det sociokulturella synsättet på lärande men även utifrån det kognitiva perspektivet på lärande. Resultatet visar att pedagogerna främst kopplar bristande läsförmåga och matematiksvårigheter till problemlösningsuppgifter. Svårigheterna syns tydligt i klassrummet när eleverna arbetar med just problemlösningsuppgifter, detta genom att de bland annat inte kan komma fram till vilket räknesätt som ska användas för att räkna ut uppgiften. Resultatet visar också på att den matematikundervisning som gynnar elever med bristande läsförmåga innehåller interaktion med andra, detta genom undervisning i helklass där man får lyssna på varandra eller genom grupp-/pararbete. En slutsats av studien är att problemlösningsuppgifter är en stor bidragande faktor till att elever med bristande läsförmåga har matematiksvårigheter. Vi har också kommit fram till att interaktion och socialt samspel med andra elever under lektionerna är gynnsamt för de elever med bristande läsförmåga, detta för att ett lärande ska ske.

Förväntat kunskapsbidragJag vill synliggöra vilka extra anpassningar som används ute på skolor när en elev har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Dessutom vill jag bidra med kunskap kring hur rutiner för samverkan mellan hem och skola när det gäller extra anpassningar, ser ut på olika skolor.Syfte och frågeställningarSyftet med det här examensarbetet är att undersöka hur de extra anpassningar som finns för elever med läs- och skrivsvårigheter ute i skolorna utarbetas och då belysa exempel på vad man sätter in för anpassningar. Syftet är också att ge exempel på hur pedagogerna ser på detta arbete och samarbetet mellan hem och skola.Frågeställningarna i studien är följande:* Vilka anpassningar berättar pedagoger att de använder sig av till elever som uppvisar någon form av läs- och eller skrivproblematik? Hur väljs dessa anpassningar?* Hur ser pedagoger på arbetet med extra anpassningar och hur ser arbetsgången ut?* Hur ser pedagoger på samarbetet mellan hem och skola när det gäller extra anpassningar?TeoriStudien är baserad på sociokulturellt perspektiv med utgångspunkt i den proximala utvecklingszonen, scaffolding och redskap/artefakter. I de specialpedagogiska perspektiven är det det kompensatoriska perspektivet och det deltagarinriktade perspektivet som studien utgår från.MetodDenna studie är en kvalitativ studie som genomförts genom halvstrukturerade intervjuer av specialpedagoger, speciallärare och ämneslärare.ResultatStudien visar att de extra anpassningar som används ute på skolorna oftast är digitala hjälpmedel i form av olika program och appar. Specialpedagogerna på högstadiet och gymnasiet berättar om att även bedömningssituationen måste ses som en extra anpassning. Hur anpassningarna väljs kommer inte riktigt fram i studien, men de flesta av informanterna berättar om att det är beprövad erfarenhet. Samarbete med vårdnadshavare och elever är något alla informanter är viktigt, men det som visar sig i studien är att det ibland handlar om brist på tid vad gäller att få till möten med vårdnadshavarna. Det är lättare att få till vardagliga samtal med eleverna. Det som också kom fram i studien var att det kan vara svårt för vårdnadshavarna att veta vad de ska bidra med när det gäller läs- och skriv-svårigheter. Rutinerna för upprättande och utvärdering av de extra anpassningarna är inte helt tydliga ute på skolorna.Specialpedagogiska implikationerResultatet har fått mig att fundera över hur arbetet med extra anpassningar skulle kunna göras tydligare ute på skolor. Att få vårdnadshavare och elever ännu mer delaktiga i detta arbete är också en annan aspekt av det som framkommit i denna studie.

Syftet med vår studie var att undersöka hur pedagoger från F-3 kartlägger och arbetar förebyggande med läs- och skrivsvårigheter i skolan.  Enkätfrågor skickades till rektorer i 12 kommuner i Kalmar län och det kom in 34 enkätsvar. Frågeställningarna tog upp vilka tidiga insatser och vilket material som används i undervisningen. Det efterfrågades också om pedagogers kännedom och kunskap om aktuell forskning och begreppet proaktiv undervisning. Resultatet visade på att pedagoger hade en god kunskap om kartläggningsmaterial och använde sig av många bra metoder/ arbetssätt för att träna läs- och skrivförmågan. Kartläggning används till största delen för att göra urval för vilka som behöver extra stöd. Tydliga målbeskrivningar och regelbundna kunskapskontroller för mindre arbetsområden används i mindre omfattning.  Särskild undervisningen skedde oftast i individuell form riktat mot en elev i taget. Endast ett fåtal av pedagogerna arbetade med riktad undervisning i mindre grupp. Kompensatoriska hjälpmedel användes för att underlätta för elever med läs- och skrivsvårigheter. Studien visade också att övervägande del av pedagogerna inte var bekanta med aktuell forskning vad gäller läs- och skrivutveckling.