Under våren 2020 ställdes det nationella provet i matematik, för årskurs 9, in som en följd av Coronapandemin. Det nationella provet i svenska genomfördes som vanligt. Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll det nationella provet i årskurs 9 har för slutbetyget för elever i läs- och skrivsvårigheter, samt att synliggöra de faktorer som avgör vid betygsättning. Vidare vill studien undersöka hur bortfallet av ett nationellt prov påverkar gruppens slutbetyg samt se om skillnader finns i slutbetyget mellan flickor och pojkar.   För att besvara studiens frågeställningar används metoden mixed methods, det vill säga en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Den kvantitativa delen bygger på 221 elevers betygshistorik och nationella provresultat. Den kvalitativa delen består av intervjuer med en matematiklärare, en svensklärare samt en specialpedagog i syfte att fördjupa förståelsen för den kvantitativa delen. Studien visar att elever med läs- och skrivsvårigheter, framför allt pojkar, fick ett lägre slutbetyg i ämnet matematik under vårterminen 2020 jämfört med tidigare fem år. Avsaknaden av det nationella provet i matematik kan ha varit en bidragande orsak till detta. Studien visar att korrelationen mellan nationellt prov och slutbetyg är lägre för elever med läs- och skrivsvårigheter än för övriga elever. Många elever ur denna grupp får först efter avklarat nationellt prov ett godkänt matematikbetyg. Studiens kvalitativa del visar att det sena uppnådda betyget även påverkas av yttre faktorer såsom gymnasieantagningen som motivator samt att lärare som tidigare varit avvaktande med att ge betyg för dessa elever nu känner att tillräckligt underlag finns. Diskussionsdelen lyfter de möjligheter ett nationellt prov ger, trots de svårigheter gruppen har för proven. Vidare diskuteras ersättningsprovens utformande, språkliga påverkan samt de konsekvenser som uppstår om bortfallet av provet påverkar gruppens meritvärde negativt.

Syftet med denna studie är att få kunskap om vilka åtgärder lärare i förskoleklass upp till årskurs 3 anser vara viktiga i arbetet att förebygga och möta elever som riskerar att hamna i läs- och skrivsvårigheter, samt vilka anpassningar dessa lärare anser vara de vanligaste förekommande. Utsagorna har analyserats tematiskt med en fenomenologisk ansats, där studien bygger på 147 enkätsvar och två intervjuer med lärare verksamma inom dessa årskurser. Resultatet visade att informanterna ansåg att tidiga åtgärder var av stor vikt i detta arbete, men också vikten på tillgången på kompetenta lärare, samverkan med speciallärare/specialpedagog, nivåanpassning samt lästräning. Denna studie har anknytning till literacy- samt det sociokulturella perspektivet.

SyfteBidra med kunskap om lärares och speciallärares beskrivningar och förståelse av tidiga insatser för elever i misstänkta specifika läs- och skrivsvårigheter på lågstadiet samt deras beskrivning av samverkan kring insatserna. Frågeställningar Vad uppfattar lärarna och speciallärarna att tidiga insatser är för elever i misstänkta specifika läs- och skrivsvårigheter? Hur beskriver några lärare och speciallärare att de undervisar elever efter indikation på misstänkta specifika läs- och skrivsvårigheter? Hur beskriver lärare och speciallärare att samarbetet ser ut kring tidiga insatser för elever i misstänkta specifika läs- och skrivsvårigheter? TeoriUppsatsen vilar på Lev S. Vygotskijs sociokulturella teorier om att lärande sker i samspel samt Ann Ahlbergs KoRP, kommunikativa relationsinriktade perspektiv. MetodEn kvalitativ studie har genomförts med semistrukturerade intervjuer av tre lärare och tre speciallärare. Studien har utgått från en fenomenografisk analysmetod som har valts för att tolka, bearbeta och analysera det empiriska materialet från intervjuerna i relation till tidigare forskning och teorier. ResultatLärare och speciallärare anser att först identifieras elev i misstänkta specifika läs- och skrivsvårigheter sedan anpassas i klassrummet för att kompensera för elevens svårighet samt tränas elevens försvagade läs- och skrivförmåga. Lärare och speciallärare undervisar på olika sätt, med olika metoder, material och stöttning, vilket ofta väljs utefter elevens förmåga och intresse. De använder både strategiundervisning och träning av läs- och skrivförmåga. Lärare och speciallärare anser alla att de samverkar kring stödinsatser för elever i misstänkt specifika läs- och skrivsvårighet. Dock ser lärare ett större behov av att utveckla en tidigare samverkan med specialläraren runt undervisning i klassrummet för dessa elever. Specialpedagogiska implikationerElever i misstänkta specifika läs- och skrivsvårigheter tycks inte alltid få den explicita och individuella undervisningen av speciallärare som de borde få, då det uppfattas att speciallärarens tid inte räcker till skolornas stora behov. Detta bör lyftas på organisations och även på samhällsnivå. Samtidigt framkommer vinster i kompetenshöjande aktiviteter för att stärka klasslärare att lättare upptäcka dessa elever och bättre kunna stödja eleverna tidigt i klassrummet. Ett stöd i att stötta lärarna att upptäcka och planera för tidig insats kan vara att speciallärare tidigare kopplas in på klassnivå. Specialläraren skulle också kunna berätta om kännetecken på specifika läs- och skrivsvårigheter samt lämpliga insatser som fonologisk träning och vikten av kompensatoriska redskap för elev i misstänkta specifika läs- och skrivsvårigheter. Ett tidigt stöd kan vara att tidigt använda digital kompensation då det stödet så tydligt är gynnsamt för elever i specifika läs- och skrivsvårigheter.

Sammanfattning Syftet med studien är att ge ökade kunskaper om nyanlända elever med läs- och skrivsvårigheter. Genom tio kvalitativa intervjuer med speciallärare, specialpedagoger och sva-lärare är syftet att skapa kunskap kring hur arbetet med nyanlända elever ser ut. Hur upptäcks elever med läs- och skrivsvårigheter och vilket stöd får dessa elever? Studien fokuserar på de elever som kommer till Sverige under sin högstadietid då det under den perioden, jämfört med låg- och mellanstadiet, tar längre tid att förvärva ett skolspråk. Skolspråket är mer utvecklat och fyllt av ämnesspecifika begrepp.  Resultatet visar att studiens samtliga skolor genomför Skolverkets obligatoriska kartläggningsmaterial och att informanterna vid behov gör kompletterande tester. De elever som uppvisar läs- och skrivsvårigheter får stöd vilket kan vara att tillbringa sin första tid i en förberedelseklass eller att få hjälp av studiehandledare och modersmålslärare. Translanguing, cirkelmodellen och ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt nämns också som stöd. Samtidigt saknar informanterna fasta rutiner kring kartläggningen och dess efterarbete. Åsikterna kring förberedelseklass och direktinkludering går isär. Det handlar mycket om inkludering och exkludering och samtliga informanter betonar att alla elever måste få möjlighet att känna sig inkluderade. Informanterna menar att en samsyn på skolan och långsiktiga pedagogiska lösningar är avgörande faktorer. Av resultatet framgår även att endast en skola har specialpedagogisk hjälp kopplad till de nyanlända eleverna.

När elever lämnar grundskolan ska de ha utvecklat en adekvat skriftlig förmåga för vidare studier och arbetsliv. Många elever har skrivsvårigheter och behöver mer stöttning under lärandeprocessen, vilket kan vara en utmaning för lärarna. Syftet med studien var att utöka kunskaper om hur svensklärare i årskurs 7–9 arbetar med skrivundervisningen samt hur de samverkar med speciallärare för att utveckla skrivandet hos elever i skrivsvårigheter. Genom att använda en kombinationsmetod bestående av en kvantitativ webbenkät och kvalitativa semistrukturerade intervjuer sökte studien svar på hur lärarna tar hänsyn till elever i skrivsvårigheter när de planerar och genomför sin skrivundervisning, vilka extra anpassningar lärarna gör i skrivundervisningen samt hur de samverkar med specialläraren för att utveckla skrivundervisningen för elever med skrivsvårigheter. Det empiriska materialet analyserades utifrån teorierna Not-So-Simple View of Writing samt de kategoriska och relationella specialpedagogiska perspektiven. Studien visade att det lärarna upplever orsakar skrivsvårigheter kan kopplas till nedsatt exekutiv förmåga och arbetsminne och att det kräver mycket av lärarna för att stötta eleverna i de processerna. Ett annat viktigt resultat är att extra anpassningar inte är så vanligt förekommande i skrivundervisningen, utan att svensklärarna istället utformar undervisningen för att bemöta elevernas svårigheter och göra anpassningarna tillgängliga för alla. Specialläraren med sin kompetens om språk-, läs- och skrivutveckling anses både kunna ge mer rådgivande stöd och vara med och stötta i klassrummet. Det är därför av stor vikt att denna profession finns på alla skolor och i alla stadier.

Sammanfattning Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur några speciallärare tänker kring stödinsatser och främjande av skrivutveckling hos mellanstadieelever i skrivsvårigheter. Studiens frågeställningar är hur resonerar speciallärare kring skrivsvårigheter och dess yttringar, hur beskriver speciallärare att de arbetar med extra anpassningar för att främja god skrivundervisning och hur utformar speciallärare det särskilda stödet till elever i skrivsvårigheter. Studien har en kvalitativ forskningsansats och bygger på tolv semistrukturerade intervjuer med verksamma speciallärare. Empirin har analyserats medutgångspunkt i tre teoretiska ramverk; den kognitiva skrivmodellen The Not so Simple View of Writing, det sociokulturella perspektivet på lärande samt det relationella perspektivet på specialpedagogik och därefter kategoriserats i sju centrala teman; språkförståelse, text- och stödstrukturer, inre processer, gemensamt skrivande, motorik,digitala verktyg och kollegial samverkan. Resultatet ger en samstämmig bild av att skrivande är en komplex process där skrivsvårigheter yttrar sig på många sätt och att mer kunskap behövs kring hur olika kognitiva förmågor samverkar vid skapandet av text. De relationella och sociokulturella perspektiven framträder när informanter beskriver främjande och stödjande insatser som till exempel cirkelmodellen och scaffolding.

Denna småskaliga studie syftar till att undersöka vad som förefaller vara viktigt för att skolan ska bli välfungerande för elever som möter utmaningar med att läsa och skriva. Fokus har även lagts vid vad som upplevs motiverande i skolan, samt hur stödinsatser uppfattas av vuxna som ser tillbaka på sin skolgång. Att läsa och skriva är viktiga förmågor som behövs livet ut. Enligt Svenska Dyslexiföreningen beräknas att ungefär 5–8% av befolkningen har dyslexi och ungefär vart femte barn brukar få erfara någon sorts svårighet när läs- och skrivinlärningen inleds. Det är viktigt att ta reda på vad som kan göras i skolan för att underlätta för de personer som möter utmaningar med att läsa och skriva. Studien utgick från en kvalitativ forskningsansats med inspiration av fenomenologisk metodansats. Semistrukturerad intervju valdes som datainsamlingsmetod. För att tolka resultatet användes Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). Det innebar att data sorterades in utifrån olika teman, så kallade kluster: relationer i skolan, lärmiljö i skolan, stödinsatser i skolan och metakognition. För att få ytterligare förståelse för resultatet användes det teoretiska ramverket Självbestämmandeteorin (SDT). Resultatet i studien bekräftar mycket av det som skrivits fram i tidigare forskning. Relationer i skolan samt att få möjlighet att tillgodogöra sig strategier för att övervinna utmaningar framträder som betydelsefullt både inom tidigare forskning och i denna studie. En implikation för specialpedagoger är att stötta och implementera en undervisning som utgår från ett förhållningssätt som ser olikheter som något positivt.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka svårigheter som svensklärare upplever att det finns med en anpassad undervisning för gymnasieelever som har dyslexi eller andra läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen är baserad på en kvalitativ metod med fem semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de intervjuade svensklärarna upplever att de är införstådda i hur de kan anpassa undervisningen för elever som har dyslexi eller andra läs- och skrivsvårigheter ur ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar också att svensklärarna upplever att anpassningssvårigheterna dels beror på tidsbrist, dels på otillräcklig kompetens inom området att ge extra stöd för elever i svårigheter. De slutsatser som studien kommer fram till är att svensklärare skulle behöva mer kunskap om de medicinska orsakerna till dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter för att kunna utforma hållbara och välfungerande anpassningar. En annan slutsats handlar om att majoriteten av lärarna har insikt i hur de yttre förutsättningarna i lärandemiljön kan anpassas för att tillgodose den läs- och skrivproblematik som elever i svårigheter har.

The art and rules of traditional writing created by earlier generations is not always easy for the youth of today to understand and see the meaning of. Writing a Twitterpost or sending an SMS message seems to be the most common writing skills needed outside of the school buildings. The questions that this study seeks to answer is what kind of problems are connected to improving the students writing skills on the Swedish high school levels and how these problems can be solved? The focus of modern day Swedish language teaching has been removed from grammar and spelling to instead be focused on the content of the text. Writing an interesting story is more important than using the right grammar or spelling it correctly. The result shows that one of the main reasons for the writing deterioration is the lack of writing and grammar teaching. Many students have problems because of this when entering the university level where it´s taken for granted that the student knows the basic rules of writing and spelling. Some authors referred to in this study simply suggest that we go back to a writing correctly focused teaching again, but that is not the only thing suggested. The problem simply does not have just one solution but a diversity of different methods needs to work together to come up with the wished for result of a successful reading and writing education in the school of today.

Forskning visar att skolor ofta brister i att ge elever med läs- och skrivsvårigheter det stöd de har rätt till och att stödet ofta sätts in försent. Det är även vanligt att dessa elever hamnar i en negativ spiral som kan resultera i att eleven misslyckas med hela sin skolgång och sitt framtida yrkesliv. Denna studie kommer att belysa hur lärare och specialpedagoger i de tidiga skolåren arbetar tillsammans för att skapa en tillgänglig lärmiljö för elever med läs- och skrivsvårigheter för att skapa förutsättningar för dessa elever att nå målen i deras utbildning. Studiens intention är att bidra med kunskap om vilka förutsättningar lärare och specialpedagoger har i deras främjade arbete med att tillsammans skapa tillgängliga lärmiljöer för elever med läs- och skrivsvårigheter. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts samt en induktiv innehållsanalys vid bearbetning av material. Resultatet visar att digital teknik, nivåanpassad undervisning samt stödstrukturer och pedagogiska strategier i undervisningen är faktorer som kan bidra till en tillgänglig lärmiljö för elever med läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visade även att bland annat bristen på digital teknik, tid, adekvata lokaler samt kunskap och vilja hos pedagoger var faktorer som påverkade respondenternas förutsättningar i detta arbete. Det framgick även att lärarna ofta var ensamma i arbetet med att skapa tillgängliga lärmiljöer för elever med läs- och skrivsvårigheter och att få lärare hade regelbunden handledning med specialpedagog. Avslutningsvis diskuteras bland annat hur denna stora skillnad på lärares och specialpedagogers förutsättningar i detta arbete kan påverka uppdraget av en likvärdig skola. Främst den varierande tillgången av digitala verktyg och hur dessa används menar jag kan resultera i att skolor misslyckas i uppdraget att skapa en likvärdig skola för elever med läs- och skrivsvårigheter.