Denna litteraturöversikt syftar till att utforska hur läs- och skrivsvårigheter yttrar sig hos elever, mer specifikt flerspråkiga elever, och hur detta kan identifieras. Ett urval av fem relevanta forskningsartiklar analyserades och möjliggjorde att vi kunde identifiera och utforska olika aspekter av hur läs- och skrivsvårigheter yttrade sig hos flerspråkiga elever och hur lärare möter dessa svårigheter. I vår litteraturöversikt framkom det att det finns olika typer av läs- och skrivsvårigheter, både generella läs- och skrivsvårigheter och specifika läs- och skrivsvårigheter, som benämns som dyslexi. Resultatet visade att olika faktorer har en avgörande roll i flerspråkiga elevers läs- och skrivutveckling, bland annat samarbetets betydelse, ordförrådets storlek, identifiering genom kartläggning och vikten av tidiga insatser.   Vår litteraturöversikt bidrar till en ökad förståelse för de komplexa utmaningar som lärare står inför i arbetet med elever från olika språkliga och kulturella bakgrunder och ger insikter som kan vara användbara i förbättringen av undervisningspraxis och stödstrukturer för flerspråkiga elever. / This literature review aims to explore how reading and writing difficulties present in students, specifically multilingual students, and how these difficulties can be identified. A selection of five relevant research articles was analyzed, allowing us to identify and explore various aspects of how reading and writing difficulties present in multilingual students and how teachers address these challenges. Our literature review revealed that there are different types of reading and writing difficulties, both general reading and writing difficulties and specific reading and writing difficulties, referred to as dyslexia. The results showed that various factors play a crucial role in the reading and writing development of multilingual students, including the importance of collaboration, vocabulary size, identification through mapping, and the significance of early interventions. Our literature review contributes to an increased understanding of the complex challenges that teachers face when working with students from diverse linguistic and cultural backgrounds and provides insights that can be useful in improving teaching practices and support structures for multilingual students.

Den här studien syftar till att fördjupa sig i vilka extra anpassningar som någraelever med läs- och skrivsvårigheter uppfattar att de har inom ramen för ordinarie undervisning på gymnasiet, vilka effekter dessa har samt hur de extra anpassningarna har beslutats på den aktuella skolan som de går på, enligt elevernasjälva. Elevernas perspektiv är det som är i fokus för den här studien, som har elva deltagare. För att uppfylla syftet har studien en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Det specialpedagogiska perspektivet ligger till grund för studien och resultatet visar att det relationella perspektivet spelar en avgörande roll för elevernas upplevelse av sin skolgång. Medvetna lärarhandlingar som att tillgodose elevens behov och bygga relationer gör att eleven känner sig delaktig i sin skolgång. Studiens resultat visar att flera elever upplever att de har olika extra anpassningar i ordinarie undervisning medan några elever upplever att de saknar extra anpassningar. Resultatet visar även vilka upplevda effekter extra anpassningar, eller avsaknad av extra anpassningar får på elevernas skolgång. Resultatet styrks av tidigare forskning som visar på liknande upplevelser från elever.

Abstract The present study reports the results of an intervention in year two based on proven methods to enhance students decoding and reading speed. Since a slow and uncertain decoding can affect reading comprehension. I have conducted tests in two classes in year 2, in decoding, and reading comprehension. I identified 16 students who received results stanine 1 to 3 on one or both tests. These students were given further tests in listening comprehension and in decoding. A standardized test was used both as a pretest and as a posttest, measuring literally awareness, decoding of the content, form and nonsense words and RAN. Five of the students become members in the intervention group, denoted The reading club.  Four students got constitute a control group. Another four pupils lacked sufficient prerequisites for participation, and three students received too high results of decoding test for participation in the study. Should the intervention study, which lasted for 45 minutes three times a week for five weeks, enhance the students decoding skills and reading speed? After completion of the intervention I compared the results from the intervention group with the pupils from the control group and the students who normed the test. The students who participate in The Reading club enhance the reading speed compare to the control group.

Studiens syfte har varit att undersöka hur elever med diagnosen dyslexi upplever sin grundskoletid och det stöd de får och har fått för sina svårigheter under åren, samt i vilken utsträckning lärare anser sig ha tillräcklig utbildning i läs- och skrivsvårigheter. Detta arbete består av dels intervjuer med elever samt enkät med lärare. I studien är sju elever med diagnosen dyslexi intervjuade. De är idag elever i grundskolans årskurs 9. Studiens enkätundersökning, vilken riktar sig mot lärare som undervisar i årskurserna 7-9, skickades till totalt 45 lärare varav det var 30 stycken som svarade. Eleverna berättar att efter betygens införande, så ser man annorlunda på sig själv jämfört med vad man gjorde innan betygen. De säger att de har en större press på sig att leverera eftersom allt nu betygssätts. De berättar också om hur svårt det är med läsning, skrivning och stavning. Eleverna berättar också om sina hjälpmedel och andra anpassningar. De berättar att de alla känner att de måste “plugga” mycket hårdare än sina kamrater samtidigt som de anger att lärarna behöver förstå deras svårigheter bättre. Lärarenkäten visade att 24 lärare (80%) av de som svarat har utbildning som lärare i någon form, medan 6 stycken (20%) har annan utbildning som ligger utanför pedagogiken. Av alla 30 svaranden är det cirka hälften som anger att de behöver kompetensutveckling. Drygt hälften av lärarna anger att de inte har tillräckligt med utbildning i barns läs- och skrivutveckling. De som ges möjlighet till kompetensutveckling är något färre än hälften. Flertalet anger att man ser positivt på hur stödet kan se ut för lärarna. Däremot ser de inte på samarbetet i arbetslagen som odelat positivt. Mindre än hälften av lärarna anser att det finns ett samarbete. Lärarna menar också att det används och erbjuds hjälpmedel till elever med läs- och skrivsvårigheter/ dyslexi. Slutsatser som kan dras av denna studie är att många lärare behöver mer genuin kunskap och kompetens gällande barns läs-och skrivutveckling. Eleverna är väl medvetna om sina svårigheter och bekymrade över att de får så olika stöd.

Syftet med denna studie är att undersöka några elevers uppfattningar angående det stöd de fått under sin skoltid med anledning av deras läs- och skrivsvårigheter. De intervjuade eleverna i studien går i årskurs tre och årskurs fyra. Alla de intervjuade eleverna uppvisar läs- och skrivsvårigheter alternativt dyslexi. Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Studiens teoretiska utgångspunkt är de tre specialpedagogiska perspektiven: det kompensatoriska, det kritiska och dilemmaperspektivet. Resultatet har analyserats utifrån de specialpedagogiska perspektiven genom att försöka hitta ett mönster och tema i de intervjuade elevernas svar. I resultatet framkommer det att stödinsatserna som utformats för eleverna mestadels utgår ifrån det kompensatoriska perspektivet. Det framkommer även att elevernas uppfattningar av stöd i skolan ser olika ut. En gemensam uppfattning som de intervjuade eleverna har är att de får stöd både enskilt och i klass med anledning av deras läs- och skrivsvårigheter. Det visar sig dock i resultatet att det stöd som eleverna får inte alltid är välplanerat mellan specialläraren och läraren. Något som kommer fram i resultatet är att eleverna vill vara delaktiga i hur stödet ska se ut och var de ska få stödet. Det visar sig också i studien att stödet som ges till eleverna måste utgå ifrån varje enskild individ för att stödet ska gynna elevernas kunskapsutveckling. / The aim of this study is to examine how pupils in grades three and four perceive the support they receive with regards to their reading and writing difficulties. The theoretical framework for this study is based on the three perspectives connected to special education, namely the compensatory perspective, the critical perspective and the dilemma perspective. In order to collect data, interviews are used and the results are then categorized and analyzed by using the three perspectives connected to special education, as mentioned above. To begin with, the results indicate that the compensatory perspective was the predominant measure used when supporting pupils but it also becomes clear that pupils perceive the support they get in different ways. Moreover, all of the pupils state that they receive help connected to their reading and writing difficulties, both individually and in class. At the same time, though, it becomes clear that the collaboration between the special education teacher and the class teacher is sometimes lacking. Finally, this study shows that pupils wish to be more involved in the process of deciding the frames for the support they need. Another conclusion is that the support given has to focus on the demands and needs of each individual in order for the support to be beneficial to each pupil’s learning process.

Syftet med examensarbetet är att diskutera och belysa hur några skolor arbetar med attidentifiera och stötta elever med dyslexi och sätta det i relation till skolans styrdokument. Föratt kunna undersöka dessa frågeställningar användes semistrukturerade intervjuer med sexstycken lärare som alla arbetar på olika skolor. Resultaten visar att skolorna arbetar med attkartlägga och följa upp eleverna och att lärarna försöker kompensera elevers svårighetergenom olika pedagogiska stöd och tekniska hjälpmedel. Skolorna arbetar inkluderande och deanpassar undervisningen och lärandemiljön utifrån elevernas olika behov och svårigheter.Resultaten visar också det finns dilemman som lärarna mött under sitt arbete med att hjälpaeleverna med dyslexi så som att skolan ska vara kompensatorisk men samtidigt varainkluderande, tidsbrist, hjälpmedlen kan vara utpekande och att eleverna behöver få endiagnos för att skolan ska få extra resurser. / The aim of the study is to discuss and illustrate how some schools are working to identify andsupport pupils with dyslexia and how it relates to their policy documents. To investigate thesequestions, semi-structured interviews were chosen as the method. Six teachers, all working atdifferent schools, were interviewed. The results show that the school are working to identifyand follow up students, and that educators are trying to compensate for pupils difficultiesthrough a variety of educational supports and assistive technology. Schools working in aninclusive and personalizing the teaching and learning environment according to puppilsdifferent needs and difficulties. The results also show there are dilemmas that educators facedin their effort to help students whit dyslexia as that the school should be compensatory but atthe same time inclusive, lack of time, that the us of aids can become stigmatizing, andstudents need a diagnosis for the school to get extra resources.

The purpose of this study is to describe some students' own experiences and involvement of remedial instruction during year seven to nine in compulsory school in Sweden. My hope is that the study may contribute in possible ways of supporting students in reading and writing difficulties. The study is qualitative with a life-world approach. Data were collected through semi-structured interviews with four upper secondary school students. The study is retrospective and describes the students´ experiences and perceptions of remedial instruction. The result shows that all four students have their unique perspectives on reading and writing difficulties or dyslexia as a phenomenon. As individuals, they have positive experiences of support and individual teachers´ commitment. These students interviewed have in common an experience of struggling and fight to get their rights respected, and that this has consuming power and energy that otherwise could have been used in the learning process. / Syftet med denna studie är att beskriva några elevers egna upplevelser och deltagande av stödinsatser under svenska grundskolans årskurser sju till nio. Min förhoppning är att studien kan bidra med möjliga vägar att stödja elever i läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen är kvalitativ med en livsvärldsansats. Data har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer med fyra gymnasieelever. Studien är retroperspektiv och eleverna har sett tillbaka på sin grundskoletid och beskriver sina erfarenheter och upplevelser av det stöd de fick då. Resultatet visar att alla fyra eleverna har sitt unika perspektiv på läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi som fenomen. Som individer har de positiva erfarenheter av stödinsatser och enskilda pedagogers engagemang. Gemensamt har eleverna en upplevelse av att ha fått kämpa för att få sina rättigheter tillgodosedda och att detta tagit kraft och energi som annars kunnat komma deras lärprocess till gagn.

My degree project will be about individualized education, focusing on students with readingand writing difficulties in combination with ADHD. The interest in teaching students withdifferent functional variations is large and hence my choice of subject. The purpose of thiswork is to see what methods 2 educators that teaches in a remedial class, grade 4-6, have attheir disposal to support students with reading and writing difficulties and how these methodsare applied in practice. The theoretical starting points are the socio-cultural perspective andthe low-impact pedagogy. To see how my theories, work in practice, I have chosen to observea. These were conducted in a special class with 5-6 students per occasion. In this group, thereare two teachers. In the result part of the study I analyse specific situations in order to see ifand, if so, how the teachers work in the line with the aforementioned theoretical perspectives.The low-level pedagogy has an important part in teaching and social interaction. If the pupilshave faith in the educators, they create a prerequisite for further development in the students. / Mitt examensarbete handlar om individanpassad undervisning med fokus på elever med läs-och skrivsvårigheter i kombination med ADHD. Intresset att undervisa elever med olikafunktionsvariationer är stort och därav mitt val av ämne. Syftet med detta arbete är att se vilkametoder 2 pedagogerna som undervisar en specialklass i åk 4-6, har till sitt förfogande för attstötta elever med läs- och skrivsvårigheter, samt hur dessa metoder tillämpas i praktiken. Deteoretiska utgångspunkter jag utgår från är det sociokulturella perspektivet samt denlågaffektiva pedagogiken. Det sociokulturella perspektivet utgår från Vygotskijs teori om hursamspel formar människans beteende och är ur ett individperspektiv. Lågaffektiv pedagogikär ur ett utvecklings- och neuropsykologiskt perspektiv. För att kunna se hur mina teorierfungerar i praktiken har jag valt att göra klassrumsobservationer . Observationerna utfördes ien specialklass med 5-6 elever per tillfälle. I denna grupp är det två pedagoger som bedriverundervisningen. I min resultatdel analyseras specifika situationer som utspelat sig underobservationen samt vad jag ser för kopplingar mellan pedagogernas agerande och de tidigarenämnda teorierna. Den lågaffektiva pedagogiken har en viktig roll i undervisningen och detsociala samspelet. Har eleverna tilltro till pedagogerna skapar man en förutsättning för vidareutveckling hos eleverna.

Syftet med undersökningen är att jämföra hur legitimerade lärare och rektorer i två olika kommuner med olika lång erfarenhet inom yrket resonerar gällande läs- och skrivinlärning men även hur de planerar och anpassar sin undervisning för att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Syftet är även att ta reda på de anpassningar som sker i klassrumsundervisningen för de elever som redan befinner sig i svårigheter med läsning och skrivning. Metoden som användes i den här undersökningen är kvalitativa semistrukturerade intervjuer där två lärare och två rektorer intervjuades och spelades in. Det empiriska materialet som framkom har analyserats och delats in i tre olika teman som speglar frågorna och syftet i undersökningen. Resultaten blev att samtliga informanter hade relativt lika mål hur skolverksamheten ska fungera, men huvudresultaten som visade sig är vikten av tidig upptäckt, användning av olika metoder i undervisningen samt att de anpassningar som är bra för en del är oftast bra för alla. / The aim of this study is to compare how teachers and headmasters in two different municipals, with various experience in the school profession think and plan their education according to how to prevent reading and writing difficulties. The aim is also to study which arrangements they make to help most students and adjust their education in the classroom for those who already have writing and reading difficulties. This study uses a qualitative semi-structured interviewing method where two teachers and headmasters get interviwed and recorded. The empirical material that the interviwes resulteted in have been analysed and devided in three different themes which reflect the aim and questions of this study. The results was that all of the informants had comparatively same goals for how the school is supposed to work, but the main resultats showed the importance of an early discovery of the students which may get reading and writing difficulties, but also the different methods used in the education and the usage of arrangement that shows that if it’s good adjustments and support for some, it’s useful for everyone.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur lärare använder sig av digitala verktyg som hjälpmedel för elever i läs- och skrivsvårigheter. Syftet är också att få reda på hur lärare ser på den nya läroplanen som givits ett mer digitalt innehåll. Här lyfts både fördelar och nackdelar med de digitala verktygen fram. I undersökningen användes kvalitativa intervjuer för att få fram lärares åsikter och erfarenheter kring ämnet. Resultatet visar att lärare tycker det är bra att kunna använda sig av digitala verktyg som hjälpmedel för elever i läs- och skrivsvårigheter. Dock tycker sig lärare sakna en del av den kompetens som krävs för att kunna använda digitala verktyg i undervisningen. Det finns både fördelar och nackdelar med de digitala verktygen. Den största fördelen är att motivationen för elever i läs- och skrivsvårigheter ökar när de får använda ett digitalt verktyg som hjälpmedel. Den största nackdelen är att eleverna inte längre skriver med papper och penna på samma sätt som förut. / The aim of this study is to make visible how teachers use digital tools as a tool for students in reading and writing difficulties. The aim is also to find out how teachers look at the new curriculum given a more digital content. Here, both advantages and disadvantages of the digital tools are highlighted. In the survey, qualitative interviews were used to get teachers' opinions and experiences on the subject. The result shows that teachers find it useful to be able to use digital tools as a tool for students in reading and writing difficulties. However, teachers feel that they lack some of the skills needed to use digital tools in their teaching. There are both advantages and disadvantages to the digital tools. The main advantage is that the motivation for students in reading and writing difficulties increases when they use a digital tool as a tool. The biggest disadvantage is that the students no longer write with paper and pen in the same way as before.