No description available.

<p>Syftet med detta arbete är att ta reda på hur lärarna arbetar med försenad läs– och skrivutveckling. Jag har valt att undersöka vad en försenad läs- och skrivutveckling kan bero på, hur man som lärare kan arbeta med att förebygga svårigheterna och vad svårigheterna kan få för konsekvenser längre fram. Lärarna har en viktig roll i att lära eleverna läsa och skriva för att förbereda eleverna på det kommande vuxenlivet och ge dem möjlighet till vidareutbildning. Jag har valt att intervjua lärare i olika årskurser för att se hur man arbetar med svårigheterna på olika stadier. Jag har även valt att intervjua elever för att få en bild av hur de själva ser på sin läs- och skrivutveckling.</p><p>Min undersökning visar att det finns ett flertal orsaker till en försenad läs- och skrivutveckling som ofta samverkar med varandra. Elever har olika förutsättningar beroende på bland annat hemmiljö, emotionella problem och dålig fonologisk medvetenhet. Även lärarna har en stor och viktig roll, undervisningen måste individanpassas så att varje elev känner glädje och motivation för den utmaning de står inför. Lärarna måste också arbeta med att eleverna inte jämför sin egna utveckling med kamraternas och att eleverna lär för sin egen skull.</p> / <p>The purpose of this work is to find out how teachers work with delayed reading and writing development. I have chosen to investigate what a delay of reading and writing development depends on, how you, as a teacher, can prevent the difficulties and what consequences they can lead to in the future. The teachers have an important task in teaching the students to read and write, to prepare them for the future grown-up life and to give them possibilities for further development. I have chosen to interview teachers in different grades to see how they work with difficulties in different stages. I have also interviewed some students to get a picture of how they look upon their own reading and writing evolvement.</p><p>The result of my investigation is that there are a number of reasons for this problem that interact with each other. The students have different conditions regarding for example home environment, emotional problems and low phonologic awareness. The teachers play a big part in this question as well. The education has to be individually adjusted so that every student feels joy and motivation for the challenge they face. The teachers also need to have the students understand that they study for there own knowledge and that they should not compare themselves with other students.</p>

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur lärarna arbetar med försenad läs– och skrivutveckling. Jag har valt att undersöka vad en försenad läs- och skrivutveckling kan bero på, hur man som lärare kan arbeta med att förebygga svårigheterna och vad svårigheterna kan få för konsekvenser längre fram. Lärarna har en viktig roll i att lära eleverna läsa och skriva för att förbereda eleverna på det kommande vuxenlivet och ge dem möjlighet till vidareutbildning. Jag har valt att intervjua lärare i olika årskurser för att se hur man arbetar med svårigheterna på olika stadier. Jag har även valt att intervjua elever för att få en bild av hur de själva ser på sin läs- och skrivutveckling. Min undersökning visar att det finns ett flertal orsaker till en försenad läs- och skrivutveckling som ofta samverkar med varandra. Elever har olika förutsättningar beroende på bland annat hemmiljö, emotionella problem och dålig fonologisk medvetenhet. Även lärarna har en stor och viktig roll, undervisningen måste individanpassas så att varje elev känner glädje och motivation för den utmaning de står inför. Lärarna måste också arbeta med att eleverna inte jämför sin egna utveckling med kamraternas och att eleverna lär för sin egen skull. / The purpose of this work is to find out how teachers work with delayed reading and writing development. I have chosen to investigate what a delay of reading and writing development depends on, how you, as a teacher, can prevent the difficulties and what consequences they can lead to in the future. The teachers have an important task in teaching the students to read and write, to prepare them for the future grown-up life and to give them possibilities for further development. I have chosen to interview teachers in different grades to see how they work with difficulties in different stages. I have also interviewed some students to get a picture of how they look upon their own reading and writing evolvement. The result of my investigation is that there are a number of reasons for this problem that interact with each other. The students have different conditions regarding for example home environment, emotional problems and low phonologic awareness. The teachers play a big part in this question as well. The education has to be individually adjusted so that every student feels joy and motivation for the challenge they face. The teachers also need to have the students understand that they study for there own knowledge and that they should not compare themselves with other students.

This study aims to examine the regard paid to the use of Assistive Technology (AT) when assessing the knowledge of Year 9 pupils with dyslexia in the subject Swedish. A starting point was to examine the knowledge of a group of teachers in the areas of dyslexia and AT. The issues then developed as to which AT a dyslexic pupil is allowed to use in an assessment situation and how the use of these tools affects the assessment. There was an examination of the guidelines that the teacher group can use as support when assessing the knowledge of dyslexic pupils on the basis of AT. The method used was qualitative semi-structured interviews. The group examined was made up of four subject teachers in Swedish. The results showed that the teacher group had limited knowledge of both dyslexia and AT. It also emerged that computers were the most common form of compensatory aid in assessment situations. The use of AT did not affect the assessments. The curriculum contained no guidelines for assessing knowledge on the basis of AT and left a lot of room for interpretation by individual teachers. The conclusions drawn were that there is a need for teacher training to include courses on dyslexia and the areas of application of AT. Greater knowledge would better ensure that the correct compensatory aid is chosen for each pupil in each assessment situation. Clear guidelines are also needed so that assessments can be regarded as fair and of equivalent value.

Vår avsikt med denna uppsats var att undersöka huruvida det finns skillnader i tankar kring och arbete med läs- och skrivsvårigheter, om utbildade lärare även har kunskaper i neurovetenskap utifrån vidare utbildning. För att undersöka detta har vi valt att använda oss av ett frågeformulär bestående av kvalitativa intervjufrågor som metod för insamlig av data. Sex lärare deltar i undersökningen varav hälften av dessa även har en utbildning inom funktionsinriktad musikterapi, vilken har sin grund i neurovetenskap. Forskningsbakgrunden visar på vad forskare anser inom området neurovetenskap kopplat till pedagogik och läs- och skrivsvårigheter. Vi har även redogjort för den funktionsinriktade musikterapin som metod. Resultatet visar att det finns en skillnad mellan lärarna i definitionen av läs- och skrivsvårigheter. Lärare med neurovetenskapliga kunskaper ser till bakomliggande orsaker till barns läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visar även på skillnader i hur lärare med olika bakgrund möter barns behov i arbetet med läs- och skrivsvårigheter. Lärare med kunskaper inom neurovetenskap ser barnets utveckling ur ett helhetsperspektiv, vilket ligger till grund för deras arbete med läs- och skrivsvårigheter. Det handlar om att skapa förutsättningar för barnets utveckling snarare än att träna själva svårigheten. För detta ser vi lärarkompetens som viktigaste resurs. Därför bör lärare redan under utbildningen få kunskaper i neurovetenskap och dess betydelse i arbetet med läs- och skrivsvårigheter.

Hur policyförändringar, som fler nationella prov och tidigare betyg, kan komma till uttryck i verksamheten utforskas i denna studie. Syftet är att undersöka hur några elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi beskriver sina erfarenheter av att göra nationella läsprov i svenska i årskurs 6. Det empiriska materialet har inhämtats genom halvstrukturerade intervjuer med fyra elever i årskurs 6, som nyligen har genomfört proven. Resultatet, som har analyserats ur ett policy enactment perspektiv, visar att eleverna beskriver proven som mycket viktiga, då de tror att proven har en stor betydelse för deras betyg i svenska. Eleverna har förberetts inför proven i skolan genom undervisning i läsförståelsestrategier, genom att öva på gamla prov och genom att titta på bedömningsexempel. De har också förberett sig själva inför provsituationen på olika sätt. Eleverna har olika erfarenheter av anpassningar vid proven och de som har haft anpassningar ställer sig positiva till det. Eleverna upplevde stress och nervositet i varierande grad, främst innan proven. Skilda specialpedagogiska perspektiv framträder i hur skolor hanterar frågor om förberedelser och anpassningar av de nationella proven. Hur lärare och elever tolkar policy får betydelse för eleverna i samband proven. / How changes in policy, as more national tests and earlier grades, can be expressed in school settings are explored in this study. The aim is to examine how some students in reading and writing difficulties/dyslexia describe their experiences of doing national reading tests in Swedish in Grade 6. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with four students in Grade 6, who recently have conducted the tests. The results have been analyzed from a policy enactment perspective and show that students describe the tests as very important, since they believe that the tests have a significant impact on their grades in Swedish. Students have been prepared for the tests in school by teaching of reading comprehension strategies, by practicing on old tests and by looking at assessment examples. Students have also prepared themselves for the test situation in different ways. They have different experiences regarding adjustments during the tests and the students who have had adjustments express positive feelings about them. The students experienced stress and anxiety in varying degrees, mostly before the tests. Separate perspectives of special education emerge in how schools deal with issues as preparation and adjustments of the national tests. How teachers and students interpret policy seems to be an important factor in students’ situations associated to the tests.

The aim of this study is to examine some secondary school pupils´ and teachers´ opinions about good support when having reading and writing difficulties and if there is a difference between their point of view in this issue. The study is based upon semi-structured interviews with both pupils and teachers. The result shows both similarities and differences in what they consider as good support. To read texts aloud to pupils is something that the teachers in the study use as a way of support and it is much appreciated by the pupils too. The possibility to get the teacher´s notes is another thing that both pupils and teachers think are useful and further on to have an opportunity to do oral tests. Sometimes it can even be a crucial reason for the pupil to get higher scores. This does not happen as a daily routine, but the pupils have to ask for both oral tests and teachers´ notes. Several of the informants among the pupils say they would prefer one-to-one tuition or to be taught in small groups. None of the teachers mention this as a good way of supporting pupils with special needs. Instead they want to spend more time with each pupil and also they would like the opportunity of an extra teacher in the classroom. / Syftet med denna studie är att undersöka några högstadieelevers och lärares uppfattningar om bra stöd vid läs- och skrivsvårigheter samt se om det finns en skillnad i deras uppfattning kring denna fråga. Studien är baserad på semi-strukturerade intervjuer med både elever och lärare. Resultatet visar på både likheter och skillnader i deras uppfattningar om bra stöd. Att få text uppläst av en lärare uppskattas mycket av eleverna och är också något som lärarna i studien använder sig av. Likaså ses anteckningar och muntliga prov gemensamt som underlättande och ibland högst avgörande på hur pass väl man som elev kan lyckas. Detta sker inte alltid på rutin, utan eleverna får själva be om den hjälpen. Flera informanter bland eleverna önskar en-till-en undervisning eller undervisning i liten grupp. Ingen av lärarna nämner detta som ett önskemål på hur de vill att stöd ska ges. Istället önskar de sig mera tid med varje elev och en extra lärare på sina lektioner.

The aim of this study is to describe and analyze how teachers can create participation in the work of classroom blogs for students in language-, reading- and writing difficulties. Another aim is also to see what challenges and possibilities it brings. The issue addressed in this study is how the educational work can be planned, how the teachers describe that they create participation for students with language-, reading- and writing difficulties, and the strengths and weaknesses that are present in this way of work. The purpose and issues of the study were answered through semi-structured interviews where the questions in an interview-guide were sent to the participants in advance, to give them the opportunity to reflect on the issues that should be addressed. The interviews have been recorded and then transcribed. All participants were selected from a list of active blogs and the main focus area was primary education grade 1-6. All teachers in the study have a broad experience of classroom blogging. The result showed how teachers, through their work with classroom blogs, create great variation in their teaching. Recipients for students' work were a big motivation factor for the students, and the teachers in the study invited the students in the educational planning. Thanks too many forms of expressions such as text production, images and moviemaking students are given the opportunity to express themselves in what way they feel comfortable in. It also offers good opportunities for participation for all students. One difficulty in this type of work is the teachers’ need of technical knowledge, and the anxiety students with language-, reading- and writing difficulties may feel when they are going to publish an online text. / Studiens syfte är att beskriva och analysera hur lärare kan skapa delaktighet kring arbetet med klassblogg hos elever i språk-, läs- och skrivsvårigheter. Syftet är också att se vilka utmaningar och möjligheter arbetet medför. De frågor som studien belyser är hur det pedagogiska arbete med klassblogg kan se ut, hur pedagogerna beskriver att de skapar delaktighet för elever i språk-, läs- och skrivsvårigheter samt vilka styrkor och svagheter som finns med detta arbetssätt. Frågeställningarna och studiens syfte är besvarade genom halvstrukturerade intervjuer där frågorna i intervjuguiden skickats ut till informanterna i förväg för att de innan intervjun skulle få möjlighet att fundera över frågorna som skulle behandlas. Intervjuerna har spelats in och sedan transkriberats. Samtliga informanter valdes ut ifrån webbstjärnans lista över aktuella bloggar och fokusområdet var årskurs 1-6. Samtliga pedagoger i studien har en bred erfarenhet av bloggar i undervisningen. Resultatet visade hur pedagogerna genom sitt arbete med klassbloggar skapar stor variation i sin undervisning. Eftersom att bloggarna är publika får elevernas texter en mottagare utanför klassrummet. Något som är en stor motivationsfaktor för eleverna. Pedagogerna i studien bjuder in eleverna i planeringen av undervisningen vilket skapar ett gott undervisningsklimat. Tack vare de många uttrycksformer så som text, bild och film eleverna kan använda i arbetet med sin klassblogg skapas goda möjligheter till delaktighet hos samtliga elever. En svårighet i arbetssättet med bloggar är det tekniska kunnande det fodrar av personalen. En annan svårighet som upplevs är oroskänslan som elever i språk-, läs och skrivsvårigheter kan känna när de skall publicera en text online.

Denna studie har syftat till att undersöka hur arbetet med läs- och skrivsvårigheter ser ut inom utbildningen sfi, svenska för invandrare. Studien beskriver pedagogernas arbete för att identifierar olika typer av läs- och skrivsvårigheter hos elever. Studien beskriver också de hinder som finns i arbetet med eleverna i behov av specialpedagogiskt stöd på både individ- och organisationsnivå. Det framkommer att en stor utmaning för lärarna är att utreda om orsaken till dessa svårigheter beror på läs- och skrivsvårigheter eller är en konsekvens av att lära ett nytt språk som vuxen. Därutöver beskriver studien vad pedagogerna själva ser som möjliga lösningar för att förbättra arbetet med dessa frågor. Kvalitativa intervjuer med fem pedagoger verksamma på sfi genomfördes – fyra lärare med specialpedagogisk kompetens och en andraspråkslärare. Både kommunal verksamhet och utbildningsföretag finns representerade i undersökningen. Analysen av det empiriskt insamlade materialet grundar sig i ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultaten visar att det råder osäkerhet hos pedagogerna hur man går tillväga för att utreda läs- och skrivsvårigheter och dyslexi hos elever på sfi. Pedagogerna uppger att de saknar både kunskap och relevant testmaterial för denna grupp av elever. Det saknas en övergripande plan från Skolverket för hur man arbetar med dessa frågor. Studien visar också att möjligheten att få specialpedagogiskt stöd ser olika ut beroende på utbildningsanordnande huvudmans prioriteringar. Det innebär att elever riskerar att inte få det stöd de har rätt till. Detta delvis beroende på att skrivningar gällande särskilt stöd i viss mån är otydliga och lämnar utrymme för tolkning. / The aim of this study is to explore and describe work with immigrants with reading and writing difficulties in sfi, Swedish for immigrants. The study describes teachers work to identify different types of reading and writing difficulties among their pupils. The study also describes obstacles working with these individuals in need of special education on both a personal and organizational level. It becomes clear that a big challenge for the teachers is to define if the cause of their difficulties lies in reading and writing problems or merely is a consequence of learning a new language as an adult. Furthermore it is also described what the educators themselves see as possible solutions to improve the work on these issues.   The study is based on qualitative interviews with five teachers working in sfi – four with special education training and one second language teacher. Both municipal and private schools are represented in the study. Empirical analysis of the collected material is based on a special education perspective.   The results show that there is uncertainty among the teachers on how to assess reading and writing difficulties and dyslexia in individuals in sfi. Teachers report that they lack both knowledge and relevant test materials for this group of pupils. There is no comprehensive plan or guide line from Skolverket on how to deal with this.   The study also shows that the possibility of getting special education support is unequal between schools depending on economic priorities. This means that some pupils may not get the support they are entitled to. In part due to the fact that the curriculum is unclear regarding how special assistance can be done which leaves room for interpretation.

Syftet med studien är att undersöka några lärares uppfattningar, strategier och förutsättningar för att arbeta med STL- metoden för elever i läs- och skrivsvårigheter. Frågeställningarna som står i fokus är hur lärarna i studien uppfattar att metoden påverkar lärandet för elever i läs- och skrivsvårigheter, strategier och förutsättningar som krävs för att arbeta med metoden och anpassningar som behövs för att eleverna i läs- och skrivsvårigheter ska få ut det mesta av metoden. Studien bygger på fem semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i STL- metoden, skriva sig till lärande, med olika erfarenheter av läs- och skrivlärande samt olika många år inom yrket. Vid intervjuerna användes en intervjuguide och under samtalets gång ställdes följdfrågor. Intervjuerna transkriberades för att sedan blir analyserade med hermeneutiken utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultat visar på några faktorer som är viktiga vad det gäller STL som arbetssätt för elever i läs- och skrivsvårigheter som till exempel anpassa uppgifter, anpassa responsarbete, organisera grupp eller pararbete, uppdatera kompensatoriska hjälpmedel och arbeta med klimatet i klassen så att elever i svårigheter känner sig inkluderade, som en i gemenskapen och motiverade till sitt arbete. / The purpose of the study is to investigate some teachers' perceptions, strategies and conditions for working with the WTL (Writing to Learn) method for students in reading and writing difficulties in earlier years. The issues that are in focus is how the teachers in the study perceive that the method affects the learning of students in reading and writing difficulties such as, strategies and conditions required for working with the method and adjustments necessary for students in reading and writing difficulties, how they will get the most out of the method. The study is based on five semi-structured interviews with experienced teachers practising the WTL method, with different experiences of literacy teaching and different many years in the profession. The interviewer used an interview guide and follow-up questions were asked during the interview. The interviews were transcribed and then analyzed with hermeneutic from a sociocultural perspective. Results indicated some factors that are important in terms of the WTL method for students in reading and writing difficulties, such as adapting tasks, customize response work, organizing group or pair work, update compensatory aids and work with the climate in the class so that students in reading and writing difficulties feel themselves included as one in the community and motivated in their work.