Introduktion: Patienter i livets slutskede påträffas överallt i vården, det är sjuksköterskans uppgift att se till att patientens sista tid i livets blir så bra som möjligt. Vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient kan medföra att de känner en gemenskap och uppskattning för varandra. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient i livets slutskede ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Denna litteraturstudie har utgått från Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Litteratursökningen gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. En kvalitetsgranskning gjordes och detta resulterade i 11 vetenskapliga artiklar. Ur de 11 artiklarnas resultat framträdde fyra kategorier. Resultat: Resultatet mynnade ut i de fyra kategorierna: Att kunna förmedla trygghet, att kunna kommunicera, att engagera sig och vårdorganisation och kontinuitet. Dessa fyra kategorier grundar litteraturstudiens resultat. Resultatet påvisade att det finns en rad olika faktorer som påverkar vårdrelationen. Sjuksköterskan måste kunna förmedla trygghet till patienten likaväl som sjuksköterskan måste ha förmågan att kommunicera med patienten för att kunna utveckla en vårdrelation. Ett engagemang av sjuksköterskan krävs i vårdrelationen men även en ömsesidighet mellan båda parter krävs för att vårdrelationen ska kunna utvecklas. Tidsbrist och stressig vårdmiljö, tillsammans med arbetsbörda resulterade i brist på kontinuitet i sjuksköterskans arbete med patienten. Även närståendes frustration visade sig ha en påverkan på kontinuitet och skapandet av vårdrelationen.

Bakgrund: Varje år dör mellan 90 000 och 100 000 personer i Sverige varav en större del behöver vård i livets slutskede. En lugn och värdig död har skildrats med ett holistiskt synsätt där man ser hela människan, där närstående och familj inkluderas. Samtal som berör patientens framtid och sjukdom är av stor betydelse vid i livets slutskede. Smärtlindring och annan form av individuell vård bör beaktas för att upprätthålla livskvaliteten hos patienten i livets slutskede. Syfte: Att belysa hur hälsa och ohälsa beskrivs av patienter i livets slutskede. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Vetenskapliga artiklar har analyserats utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys där meningsbärande enheter tagits fram och skapat ett resultat. Resultat: Informanter beskrev att de vill leva så normalt som möjligt trots situationen. De ville få möjlighet att bibehålla sin självständighet. Familjen, relationer och vården var av stor betydelse för hälsan men kunde även skapa ohälsa. Det var viktigt att upprätthålla livskvaliteten. Religion och hopp var något som enbart stärkte hälsan vid livets slutskede.   Slutsats: Kommunikation och delaktighet anses vara begrepp som bör lyftas fram vid livets slutskede. Kommunikation och delaktighet bör finnas mellan patient, familj och de som vårdar patienten. Trots ohälsa, finns en fridfullhet kring döden och tiden innan den.

Bakgrund: Livet har ett slut och döden är ett oundvikligt faktum. Årligen uppskattas cirka 20 miljoner människor vara i behov av vård i livets slutskede. Den palliativa vården är en personcentrerad och lindrande vårdform för den sista tiden i livet när behandling av sjukdom inte längre bedöms ge effekt. Vårdandet av personer i livets slutskede väcker mycket känslor hos dem som vårdar och det har visat sig att sjuksköterskestudenter och nyutexaminerade sjuksköterskor upplever bristande kunskap i omvårdnad vid palliativ vård. Det är därför viktigt att belysa sjuksköterskestudenternas upplevelse av att vårda personer i livets slutskede. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskestudenters upplevelse av att vårda personer i livets slutskede. Metod: Ett frågeformulär med öppna frågor har genomfört och analyserats med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier: vikten av att hantera sina känslomässiga reaktioner och behovet av att förstå vikten av omvårdnadsinsatserna. Sjuksköterskestudenterna upplevde att vårda personer i livets slutskede är något meningsfullt uppskattande och utvecklande men beskrev det även som psykiskt tungt, påfrestande och skrämmande. De beskrev att även att omvårdnaden kring personen i livets slutskede skulle formas utifrån personens behov och att de anhöriga skulle inkluderas och känna sig delaktiga. Resultatet visade att sjuksköterskestudenter kände sig osäkra och rädda i att vårda personer i livets slutskede som ledde till att de kunde ta distans. Slutsats: Studiens resultat kan leda till ökad kännedom kring sjuksköterskestudenters upplevelse av att vårda personer i livets slutskede för att utveckla och förbättra sjuksköterskeutbildningar i Sverige. Resultatet visar även att det skulle vara betydelsefullt med en obligatorisk kurs i omvårdnad vid palliativ vård för att förbereda sjuksköterskestudenterna i att hantera dessa vårdsituationer och känna sig självsäkra i att vårda personer i livets slutskede. Nyckelord: Palliativ vård, sjuksköterskestudent, upplevelse, utbildning, Vård i livets slutskede

Bakgrund: Smärtskattning med smärtskattningsinstrument bland patienter i livets slutskede är en rekommenderad och högprioriterad indikator av Socialstyrelsen för en god palliativ vård i livets slutskede. Statistik i palliativregistret visar att patienter i livets slutskede inte smärtskattas tillräckligt, vilket kan leda till minskat välbefinnande när det är brister i smärtlindringen. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll i omvårdnaden när det gäller att utföra smärtskattningar med smärtskattningsinstrument för att främja en god vård. Genom att beskriva sjuksköterskors erfarenheter kan möjliga förklaringar till den bristfälliga användningen av smärtskattningsinstrument i livets slutskede lyftas fram. Den ökade kunskapen kan i sin tur bidra till en bättre omvårdnad för patienten. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av smärtskattning med smärtskattningsinstrument av patienter i livets slutskede inom hemsjukvården Metod: En kvalitativ intervjustudie valdes. En kvalitativ innehållsanalys gjordes enligt beskrivning av Lundman & Hällgren Graneheim (2017). Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Tillförlitligt arbetsredskap vid smärtbedömning, En tidskrävande process, Behov av rutiner och kunskap kring smärtskattning.  Slutsats: Smärtskattning med smärtskattningsinstrument i livets slutskede upplevs vara av stor viktigt för att sjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad till patienten i livets slutskede i hemsjukvården. För att sjuksköterskorna ska kunna arbeta evidensbaserat med patienter i livets slutskede är det av stor vikt att de besitter kunskap och kompetens nödvändig för att kunna använda smärtskattningsinstrument. Därför behöver sjuksköterskorna kontinuerlig utbildning samt att det behövs tydliga riktlinjer i verksamheten.  Nyckelord: Smärtskattning, smärtskattningsinstrument, livets slutskede, hemsjukvård

Bakgrund: Det finns ett stort behov av palliativ vård i världen, men endast ett fåtal erhåller det. Flertalet av personerna som erhåller vård vid livets slut vårdas på allmänna avdelningar och får inte specifik palliativ vård vilket kräver mer kunskap om patientens olika behov för att kunna bidra till en värdig vård i livets slutskede. Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxna patienters erfarenheter av att vårdas på sjukhus i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie där åtta kvalitativa studier granskades och analyserades. Totalt inkluderades 128 patienter från nio länder och som vårdades i livets slutskede. Resultat: I analysen skapades två domäner med sex underliggande kategorier. Domänerna var: känslomässiga reaktioner och sjukhusmiljöns förutsättningar och hinder. Resultatet visade att patienter i livets slutskede har fysiska, psykiska och existentiella behov som bör bli tillgodosedda. Konklusion: Som sjuksköterska är det viktigt att stödja patienter i livets slutskede genom att vara närvarande i mötet med patienten och se hela människan, förmedla hopp, lyssna, visa empati, våga samtala om svåra ämnen samt värna om patientens egen självständighet och integritet. Det behövs mer forskning ur patientens perspektiv om vad som är viktigt när man erhåller vård i livets slutskede.

Bakgrund: Cancersjukdomar är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige. För att på bästa sätt kunna vårda döende patienter bör sjuksköterskan bearbetat sina egna känslor så att sjuksköterskan vågar prata om döden. Vård i livets slutskede innebär att döden är oundviklig inom en snar framtid. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter och uppfattningar av att vårda patienter med cancer i livets slutskede, samt beskriva urvalsmetoden i litteraturstudiens ingående artiklar. Metod: Den föreliggande litteraturstudien har en deskriptiv design. Sökningarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl och är baserade på elva vetenskapliga artiklar som publicerades mellan 2005-2015. Huvudresultat: Resultatet i föreliggande litteraturstudie visade att sjuksköterskan kan uppfatta vården i livets slutskede till patienter med cancer varierande. Maktlöshet, obehag och känslor av otillräcklighet var centrala känslor som framkom. Vård i livets slutskede uppfattades även som ett privilegium med unika erfarenheter. Yrkeserfarna sjuksköterskor visades generellt inneha en mer positiv attityd gentemot vård i livets slutskede. En professionell relation till patienten visade sig vara viktigt. Det framkom även att vård i livets slutskede inkluderade familjen.Slutsats: I föreliggande litteraturstudie framkom att vård i livets slutskede kan innefatta både att möta sina egna, patienters och familjens känslor och tankar.  Med vetskapen om sjuksköterskans uppfattningar och erfarenheter gällande vård i livets slutskede till patienter med cancer, får sjuksköterskan en insikt och kunskap för att kunna tillämpa en god vård i livets slutskede.

Hemsjukvården blir allt mer avancerad och ställer större krav på sjuksköterskan. Detta i samband med att fler människor väljer att vårdas i hemmet, speciellt vid vård i livets slutskede. För sjuksköterskan innebär detta ett ökat ansvar där den egna kompetensen sätts på prov, både när det gäller praktiska kunskaper men även när det gäller att finnas till för patient och närstående.  Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede i hemmet. Metoden som användes är en litteraturöversikt där totalt tio kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Detta resulterade i fyra kategorier och tio subkategorier.   Resultatet visar att sjuksköterskan upplever att vikten av en god vårdrelation till patient och närstående bör baseras på öppenhet och lyhördhet. Det upplevs som en utmaning för sjuksköterskan att balansera sin professionella och personliga roll vid vård i livets slutskede i hemmet. Vidare visar resultatet att arbetet vid vård i livets slutskede i hemmet upplevs påverka sjuksköterskan både positivt och negativt. Det upplevs vara tillfredställande att kunna ge god vård. Dock kan en känsla av otillfredsställelse uppstå när sjuksköterskan känner sig otillräcklig i emotionellt svåra situationer där existentiella frågor uppstår. Bristen på tid samt oklara ansvarsområden upplever sjuksköterskan påverka vården till patient och närstående negativt. I diskussionen berörs områden som vikten av en god vårdrelation mellan sjuksköterskan och patienten och närstående, sjuksköterskans upplevelser av bemötande av existentiella frågor, sjuksköterskans upplevelser av tidsbristen i arbetet och vikten av ett gott samarbete med kollegor.

<p>Sjuksköterskor möter ofta patienter i livets slutskede och det är ett stort ansvar och en stor händelse att få vara med när en människa avslutar sitt liv. <strong>Syftet</strong> med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. <strong>Metoden</strong> som användes var en systematisk litteraturstudie där tre olika databaser har använts, Cinahl, Pubmed och Psycinfo. Tretton vetenskapliga artiklar har kvalitetsgranskats och analyserats vilket resulterade i fyra teman: att skapa en god relation, att ha ett känslomässigt engagemang, att bli berikad av sina erfarenheter och att skapa livskvalitet för den döende patienten. <strong>Resultatet</strong> visade att sjuksköterskors känslomässiga engagemang är betydelsefullt för att kunna ge en god palliativ vård. En nära relation är en förutsättning för att hjälpa patienter och anhöriga att känna livskvalitet eftersom varje unik människa har sin egen uppfattning om vad livet och döden innebär för dem. Palliativ vård gav erfarenhet som medförde personlig utveckling. För att patienter ska få ett så värdigt slut som möjligt är sjuksköterskans kunskaper och erfarenheter en avgörande betydelse. Därför finns det ett stort behov av utbildning och ständig fortbildning inom den palliativa vården.</p>

Bakgrund : Vård av barn i livets slutskede och deras föräldrar innefattar att försöka se både barnet och föräldrarnas behov och som sjuksköterska bemöta dessa. Syfte: Syftet är att utifrån aktuell forskning beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge vård till barn i livets slutskede och till deras föräldrar. Metod: Studien utgör en systematisk litteraturöversiktav kvalitativa studier. Sökningarna utfördes i PubMed, Cinahl och PsychINFO. Sex artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna upplever att det är emotionellt påfrestande men också givande och bekräftande att ge vård till barn i livets slutskede. Sjuksköterskornas erfarenhet är att barnens existentiella frågor är svåra att bemöta. Samtidigt anser de att organisatoriska faktorer försvårar och upptar tid och resurser från patientarbetet. Copinstrategier var något sjuksköterskorna använde sig av eller som saknades för att klara av arbetet. Slutsats: Sjuksköterskor erfar svårighet att svara på barns frågor om döden och inte engagera sig för mycket emotionellt. Det professionella förhållningssättet var något som var problematiskt att upprätthålla vid vård av barn i livets slutskede. Brist på resurser och tid genererade att de kände en oförmåga att lindra barnens psykiska och fysiska lidande och föräldrarnas sorg. Sjuksköterska har behov informella och formella strategier för att klara av att vårda barn i livets slutskede och deras föräldrar

Bakgrund: Varje år avlider 90 000 till 100 000 människor i Sverige, där majoriteten är i behov av palliativ vård. Palliativ vård är en vårdform som utformades för personer där syftet inte längre är att behandla sjukdomen utan att lindra symtom och ge en god livskvalitet. I den palliativa vården utgör närstående en stor roll för både patienten, men även för vårdpersonalen. Bristande kunskap om närståendes upplevelser i den palliativa vården utgav syftet till studien. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelser av att en familjemedlem vårdas palliativt i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie utfördes där tio kvalitativa studier granskades och analyserades. Resultat: Resultatet visade att närståendes upplevelser av den palliativa vården var både positiv och negativ. De olika kategorierna som genomsyrade upplevelsen var att leva nära döden med subkategori känslomässig berg- och dalbana och förlust, samt behov av trygghet, med subkategori delaktighet och tillit. Slutsats: Studien visar att delaktighet bidrog till en känsla av sammanhang för närstående i den svåra situationen. Närstående behövde känna tillit för att uppleva trygghet i vårdsituationen. Studien visade även att de hade ett behov av stöd, samt behov av att vårdpersonal visade engagemang vid livets slutskede.