Hållbarhet är ett ämne som blir allt mer uppmärksammat i denna tid. Förutom nya lagstiftningar om hållbarhetsarbete urskiljs även en ökad medvetenhet hos konsumenterna som ställer allt fler krav på transparens hos företagen. Tillsammans med detta bidrar en accelererande teknologisk utveckling till möjlighet för förändring inom detaljhandeln. Större företag har beskådats integrera sina försäljningskanaler i allt större utsträckning för att svara på denna förändring. Då majoriteten av detaljhandeln inom Sverige idag består av små företag, som saknar likställda resurser med vad större företag har, skapar det ett intresse för att se hur dessa anpassar sig till det nya teknologiska samhället samt de ökade kraven på hållbarhetsarbete. I denna uppsats undersöks därmed den potential och de möjligheter som små företag kan se med fullt integrerade kanaler och vilken fördel detta kan innebära för hållbarhetsarbete. Det valda området som denna uppsats fokuserar på är omnikanaler som anses vara nästa steg i utvecklingen för företag med flera försäljningskanaler. För att svara på problemformuleringen användes en teoretisk grund baserad på tidigare forskning om supply chain management, distribution inom e-handel, omnikanaler, arbeten med olika försäljningskanaler och sustainable supply chain management. Denna studie har två delsyften; att bidra med en praktiskt orienterad undersökning samt att bidra med forskning inriktad på små företag för att testa den nuvarande forskningens översättbarhet.   Syftena uppfylldes med hjälp av en multimetod. Detta utfördes med att kvalitativt undersöka fyra fallföretags syn på omnikanaler och hållbarhet genom djupintervjuer. Ytterligare utfördes kvantitativt en undersökning av nuläget för små företags användning av integrerade kanaler på den svenska marknaden genom 30 stycken strukturerade observationer.   Vår studies resultat visar att omnikanaler kräver alltför stora investeringar för små företag idag för att kunna anses fördelaktigt. Däremot kan flera möjligheter identifieras i att arbeta med delvis integrering av de använda kanalerna. Även möjligheter att vara mer transparent i sitt hållbarhetsarbete identifierades samt hur små företag kan utöka sitt hållbarhetsarbete med begränsade medel. Begränsningar hos studien är att den är fokuserad på och genomförd på den svenska marknaden. Detta gör att resultaten möjligen kan vara irrelevanta för andra marknader. Vidare innebär den teknologiska utvecklingen att resultaten kan vara tidskänsliga då marknadens anpassning till den nya teknologin förändras i takt med utvecklingen.

Problembeskrivning – Intern kommunikation är identifierat som viktigt för organisationens överlevnad och övergripande resultat, men ändå är det många företag som har kommunikationsproblem och inte tar dessa på allvar. I små företag är det viktigt med den interna kommunikationen då man arbetar nära varandra och har en närhet till ledaren. Det finns få studier enbart fokuserade på interna kommunikationssvårigheter inom mindre företag. Syfte – Denna studie undersöker kommunikationsproblem som kan existera i mindre företag och ger förslag på hur man kan undvika eller arbeta för att motverka problemen. Metod – Studien är baserad på en fallstudie. Genom att ställa strukturerade intervjufrågor till deltagarna och genom observation har den största delen av empiriskt material samlats in. För att stödja resultaten har en litteraturstudie även genomförts. Resultat – Fallföretaget bidrog med indikationer om att en bristfällig intern kommunikation påverkar hela organisationen och ligger som grund till flera av problemen de upplever inom företaget. Slutsats – Studien identifierar typer av kommunikationsproblem som existerar hos fallföretaget samt bidrar med lösningar eller arbetssätt för att minska eller eliminera dessa problem. Studien belyser även hur viktigt kommunikationen är för organisationen och konsekvenserna av en otillräcklig intern kommunikation. / Problem – The internal communication are identified as very important for the organization’s survival and overall performance, but there are many companies that do not take their communication issues seriously. In smaller companies the internal communication is important because the close relationship with coworkers and the entrepreneur. There are limited studies focused only on internal communication within small companies. Purpose – This paper investigates communication problems existing in smaller companies and makes suggestions for improvements to overcome these problems. Method– This paper is based on a single case study. Through asking structured questions and a carried out observation the empirical evidence were collected. In order to support the findings a literature study has been conducted. Findings – The case company provided indications about an inadequate internal communication influences the whole organization and can be the bottom reason for multiple problems experienced within the organization. Conclusion – The study identifies different kinds of communication problems existing within the case company and contributes to finding solutions for the identified problems. The study also highlights the importance of communication for the organization and the consequences of a fallible internal communication.

Bakgrund: Små företag skapar fyra av fem nya jobb till samhället och bidrar till Sveriges fortsatta tillväxt och utveckling. Flera organisationer och representanter för små företag argumenterar för subventioner och ett bättre företagarklimat. Företagsfinansiering är ett ämne som diskuteras av många, eftersom alla företag är i behov av finansiering för att driva en verksamhet. Det finns två olika sätt att finansiera sin verksamhet, främmande och eget kapital. Syfte: Syftet med vårt ämnesfördjupande arbete är att kartlägga kapitalstrukturen för små företag. Vidare syftar uppsatsen till att förklara de bakomliggande faktorer som ligger till grund för valet av finansiering. Studien avser att understödja forskningen med ett analytiskt bidrag av de faktorer småföretagare avväger vid valet av kapitalstruktur. Metod: Studien består av både en kvantitativ och en kvalitativ studie. Den kvantitativa studien ämnar kartlägga företags kapitalstruktur samtidigt som den kvalitativa studien syftar att förklara de bakomliggande faktorerna till företagens val av kapitalstruktur. Resultat, slutsatser: Slutsatsen är att en majoritet av små företag väljer att finansiera sin verksamhet enligt Pecking Order Theory på grund av faktorerna asymmetrisk information, kontrollbehov, målsättning och ägarstruktur. Vi fastställer att små företag bortser från effekterna som följer av tillämpning av Pecking Order Theory eller Trade-off Theory och istället grundar sina val av kapitalstruktur enligt ovanstående faktorer. / Bachelor thesis, Controller, Program of Master of Science in Business and Economics, School of Business and Economics at Linneaus University in Växjö, Sweden, Course Code: 2FE24E, Spring 2016 Authors: Andy Jerez, Fredrik Olsson, Viktor Olsson Supervisor: Anders Jerreling Title: A survey of small firms capital structure – A study of factors influence capital structure. Background: Small Businesses create four out of five new jobs to the society and contribute to Sweden's continued growth and development. Several organizations and representatives of these companies argue for subsidies and a better business climate. Corporate finance is a topic discussed due to that all companies are affected and need funding to operate their business. There are two different ways to finance their operations, debt and equity. Purpose: The purpose of our essay is to identify capital structure for small businesses. Furthermore, the study aims to explain the underlying factors that form the basis for selection of financing. The study intends to support research with an analytical contribution of the factors small business considers in the choice of capital structure. Method: The study consists of both a quantitative and a qualitative study . The quantitative study intends to map out the company's capital structure while the qualitative study seeks to explain the underlying factors to the firm's choice of capital structure. Conclusion: The conclusion is that the majority of companies choose to finance their operations using Pecking Order Theory is due to the factors asymmetric information, control issues, objectives and ownership. We establish that small businesses disregard the effects resulting from the application of the Pecking Order Theory or Trade-off Theory and instead base their choice of capital structure of the above factors. Keywords: SME-firms, Financing, Capital Structure, Debt ratio, Capital.

Studien syftar till att upptäcka svårigheter vid implementering av kvalitetsledningssystemet ISO 9001:2015 på små företag. För att uppnå studiens syfte samlades teorier om kvalitetsledningssystemet ISO 9001 och dess implementerings- och certifieringsprocess in. En fallstudie genomfördes på två analysenheter för att sedan jämföras mot det teoretiska ramverket och erhålla ett resultat. De mest bidragande faktorerna till icke-certifiering av ISO 9001 hos små företag visade sig vara tidsbrist, resursbrist samt kompetensbrist.

The majority of the companies are working with CSR. Only  50% of the companies are marketing their CSR-activities. They rarely plan it strategically. Still the majority of the companies find CSR profitable. / Majoriteten av de små företagen arbetar med CSR. Bara hälften av företagen marknadsför arbetet. Att planera CSR-arbetet strategiskt är ovanligt men majoriteten av småföretagen anser CSR-arbetet som ekonomiskt lönsamt.

p.p1 {margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; font: 12.0px Helvetica} Inom redovisning är det viktigt att alla företag, stora som små, använder sig av de normer som bildats på internationell nivå. När investerare och andra externa intressenter går igenom de finansiella rapporterna som företagen producerar bör det vara så enkelt som möjligt att granska dem. Att använda sig av en internationell redovisningsstandard som IFRS/IFRSSE bidrar till en ökad jämförbarhet samt en större förståelse för finansiella rapporter. Det blir enklare för exempelvis externa intressenter att jämföra rapporterna mellan företag i olika länder. Det finns ett fåtal studier på implementering av internationella redovisningsstandarder för små företag. Vi valde därför att undersöka hur små företag resonerar kring valet av redovisningsstandard och hur en eventuell implementering hanteras. Vi valde även att ta reda på hur de kan få stöd av revisionsbyråer gällande planering av en implementeringsstrategi. Vi har gjort en litteraturstudie som främst är grundad på vetenskapliga artiklar som diskuterar valet av redovisningsstandard, implementering av internationella standarder och hur små företag kan få stöd av revisionsbyråer. Vi har också gjort en empirisk studie i form av kvalitativa intervjuer. Genom dessa studier har vi kommit fram till slutsatser som kan besvara uppsatsens forskningsfrågor och syfte. I en jämförelse av det empiriska och teoretiska underlaget kom vi fram till slutsatser om hur små företag resonerar kring valet av redovisningsstandard. Vi kom även fram till slutsatser om vad för typ av stöd revisionsbyråer kan erbjuda småföretagare. Valet av nationella GAAPs görs främst på grund av att små företag ofta inte har några internationella relationer. Det blir därmed inte kostnadseffektivt att välja en internationell standard. Om små företag vill expandera kan det vara klokt att introducera en internationell standard i företaget för att få en ökad jämförbarhet och harmonisering i de finansiella rapporterna. De kan då få stöd av revisionsbyråer som kan hjälpa till med att ta fram en implementeringsstrategi och genomföra denna tillsammans med företag. Revisionsbyråerna finns där för att både granska räkenskaperna så att det blir rätt för dem, men också för att ge stöd i form av rådgivning eller för att informera om nya regler och standarder.

År 2010 infördes en lagändring som innebar att små aktiebolag i Sverige inte längre omfattas av revisionsplikt. Detta innebär att revisionen är frivillig för de aktiebolag som under två räkenskapsår inte överstiger två av gränsvärdena för revisionsplikt, 3 miljoner kronor i nettoomsättning, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och medelantal tre anställda. Trots detta väljer ändå små företag att bli reviderade av revisorer. Detta antyder på att små företag upplever fördelar med revisionstjänsten. Syften med studien var därmed att skapa förståelse till varför ägare i små företag väljer revision. Genom en analysmodell med de teoretiska begreppen trygghet, säkerhet, kvalitet, rådgivning och förtroende har studiens frågeställning och syfte kunnat besvaras. Resultatet bygger på en kvalitativ metod som utgår från ett ägarperspektiv där fyra stycken enmansföretag som bedriver olika konsultverksamheter har intervjuats för att identifiera och jämföra deras upplevda fördelar med revision. Resultatet visar att det finns ett antal drivkrafter som driver ägare i små företag till att använda sig av revision. Det har visat sig att det främst är ägarnas egna känsla av trygghet som motiverat deras val. Tryggheten som ägarna erhåller från revisorns rådgivning har även varit i fokus då ägarna, enligt dem själva, besitter en begränsad kunskap inom ekonomi och redovisning. Studien har även kunnat visa att endast Skatteverket är en intressent som påverkat ägarnas val. Resultatet visar att små företag vill visa trygghet och tillförlitlighet gentemot Skatteverket främst för att hålla dem på avstånd. Studiens slutsats är att det framförallt är en inneboende känsla av trygghet hos ägaren själv som driver små företag till att använda sig av revision, trots den avskaffade revisionsplikten.

Grunden för studien har varit David L. Raineys intressentmodell. Genom att anta ett socialt perspektiv inom hålbarhetsarbetet menar Rainey att de ekologiska och ekonomiska aspekter inkluderas i arbetet. Rainey menar att det är genom det sociala perspektivet som framgångar för en ännu bättre framtid startas tillsammans med företagets intressenter och omgivning. Syftet för studien är att skapa en övergripande förståelse för hur små företags hållbarhetsarbete kan förbättras genom att undersöka hur representanter från små företag beskriver sitt hållbarhetsarbete med hjälp av Raineys intressentmodell. Frågeställningen har varit: Hur kan små företag utveckla sitt hållbarhetsarbete med utgångspunkt av Raineys intressentmodell? En deduktiv ansats har använts med kvantitativ metod som grund och en webenkät baserad på Rainey intressentmodell utgjorde verktyget för insamlingen av forskningsdata. Resultatet är tillämningsbart på de företag som ingått i studien. Resultatet visar att företagsrepresentanterna anger att de arbetar i mycket hög grad med hållbarhet, men att det finns vissa delar i verksamheterna som ses som mer riskfyllda. I slutsatsen utpekas delområdet Aktörer i samhället ut som det delområde som de medverkande företagen utifrån studiens resultat bör arbetar mera med. Det är det delområde av de fyra som ingår i modellen som företagarna anger att de arbetar med i lägst utsträckning och samtidigt ser störst risk för att negativ kritik framkommer vid en extern granskning. Det är också det delområde som sticker ut mest i en granskning av kritiska områden i verksamheten. För att förbättra sitt hållbarhetsarbete med utgångspunkt av Raineys modell behöver företagen skapa kommunikationsvägar, rutiner och eventuellt riktlinjer för att kunna följa och hålla kontakt med företagets intressanter.

År 2006 beslutades att reglerna om revisionsplikten för små företag skulle ses över ochregeringens utredare skulle föreslå dem ändringar som krävs för att ta bortrevisionsplikten för små företag. Revisionsplikten innebär att alla svenska aktiebolagenligt lag måste ha reviderade räkenskaper. Avskaffandet av revisionsplikten kommer attinnebära att revisionen för de små företagen inte längre är lagstadgad utan det kommer attbli frivilligt. Revisionspliktens avskaffande i Sverige är en följd av en pågående europiskharmonisering.I samband med dessa förändringar kommer bland annat företagens kreditmöjligheter attpåverkas om företag väljer att inte ha kvar revision och vårt syfte har därför varit attundersöka vad avskaffandet av revisionsplikten kommer att innebära för bankerskreditbedömningsprocess. Vi har genomfört vår undersökning med en kvalitativ metod iform av två intervjuer, dels med en bank dels med en revisionsbyrå. Vid dessa intervjuerhar vi fört diskussioner kring problemämnet och fått en förståelse för vilken ställningdessa två aktörer kommer att ta inför avskaffandet. Vi har i uppsatsen varit noggrannamed att nå en hög validitet så att vårt resultat som vi kommer fram till stämmer överensmed verkligheten.När ett företag ansöker om kredit kontrollerar banken vissa punkter för att kunna göra enbedömning om företagens återbetalningsförmåga. Det blir inte lika lätt för banken dårevisionsplikten avskaffas och om företaget väljer att inte längre ha kvar revision. Vi harfört diskussioner med våra respondenter då vi bland annat har diskuterat hur bankerkommer att ställa sig inför avskaffandet samt vilka alternativregler till revisionen somrevisionsbyråerna kommer att erbjuda.Banker kommer i framtiden fortsätta att kräva någon form av granskning, om inte fulltreviderade räkenskaper som tidigare så kan man tänka sig att man kommer att ställa kravpå till exempel alternativ som ett skriftligt intyg. Men vi har också pratat om andra olikaalternativ som våra respondenter tror skulle kunna vara lösningar när den idaglagstadgade revisionen tas bort.Resultatet av vår empiriska undersökning visar att både banker och revisionsbyråer ärövertygade om att många av företag som berörs av förändringarna kommer ändå att viljaha kvar revision i företaget och därmed kommer man förmodligen att välja revisionfrivilligt. / Uppsatsnivå: C

<p>Små onoterade bolag vänder sig ofta till kreditgivare för att låna kapital. Revisionen fungerar som en kontrollmekanism som syftar till att reducera risken med att informationen i de finansiella rapporterna inte speglar verkligheten. Eftersom kreditgivare i stor uträckning grundar lånebeslut till små företag på årsredovisningen så har kreditgivare ett stort intresse utav att revisionen håller en hög kvalitet. Revisorns faktiska oberoende är en förutsättning för att intressenter så som kreditgivare ska kunna känna tilltro till att de finansiella rapporterna ger en sanningsenlig bild av företagets ekonomiska ställning Det är lika illa om revisorn <em>förefaller </em>vara icke- oberoende eftersom ett dåligt rykte skadar revisionsbyrån och revisorn ifråga. Därmed är det viktigt att revisorer undviker situationer och omständigheter som tillsynes skulle kunna skada objektiviteten.</p><p> </p><p>Studiens frågeställning är; På vilket sätt upplever kreditgivare revisorns oberoende om i) revisorn har ett mångårigt revisionsuppdrag, ii) revisorns utför konsultuppdrag till samma företag som denne reviderar, iii) revisorn har ett ekonomiskt egenintresse i det företag han reviderar, och hur kan dessa potentiella oberoendehot påverka redovisningskvaliteten och låneansökan</p><p> </p><p>Huvudsyftet i denna studie är att studera kreditgivares uppfattning gällande revisorns oberoende om revisorn ifråga reviderar ett och samma företaget under många års tid, utför konsulttjänster åt det företag som han reviderar och har ett ekonomiskt intresse i det företag som han reviderar. Studiens delsyfte är att undersöka hur kreditgivare upplever att dessa tre oberoendehot påverkar redovisningskvaliteten och låneansökan.</p><p> </p><p>Jag har genomfört en kvalitativ studie där jag intervjuat fyra kreditgivare med ett egenhändigt konstruerar case som intervjuunderlag. Denna studie fokuserar på huruvida revisorn förefaller oberoende i kreditgivares ögon och inte huruvida revisorn i praktiken är oberoende.</p><p> </p><p>Den teoretiska referensramen innehåller teorier som förklarar syftet med och nyttan utav revision. Vidare diskuteras revisorns uppgift och revisorns oberoende samt kreditgivare och kreditgivning. Avslutningsvis diskuteras oberoendehot i form av längd på uppdraget, konsulttjänster och ekonomsikt intresse.</p><p> </p><p>Svaren och resonemangen ifrån kreditgivarna var blandade men det framkom att det finns en medvetenhet kring oberoendeproblematiken. Vidare framgick det utav respondenternas resonemang att vissa situationer som tillsynes skadar oberoendet också påverkar låneansökan negativt.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>