Syfte – Syftet med denna studie är att ta fram riktlinjer för hur små- och medelstora företag (SMF) kan skapa förutsättningar för ett långsiktigt och konkurrenskraftigt arbete med ständiga förbättringar. För att svara på syftet ställs följande två frågeställningar: ·        Vilka beteenden, som påverkar arbetet med ständiga förbättringar, framträder hos SMF? ·        Vilka konsekvenser har de identifierade beteendena på förbättringsförmågan och det långsiktiga förbättringsarbetet inom SMF? Metod – Studien har genomförts genom en fallstudie på fallföretaget Emballator Ulricehamn bleck AB. Studien utgår från det teoretiska ramverket som har utformats genom en litteratursökning på områdena ständiga förbättringar och SMF-kontexten. Data har samlats in genom intervjuer, observationer och en enkätundersökning och har baserats på Bessant, Caffyn, & Gallagher (2001) analysmodell “An evolutionary model of continuous improvement behaviour”.    Resultat – Resultatet av studien innebar att de olika beteendena från analysmodellen var framträdande, var delvist framträdande eller icke framträdande. De beteendena inom nyckelförmågan ”Leda vägen” var starkt framträdande medan de inom ”Fokusera ständiga förbättringar”, ”Inrikta ständiga förbättringar” och ”Ständigt förbättra ständiga förbättringar” var svagt framträdande. Att dessa nyckelförmågor inte finns har en negativ konsekvens på det långsiktiga arbetet med ständiga förbättringar. Studien har även påvisat att SMF-kontexten i många fall hindrar att dessa beteenden skapas varpå fem riktlinjer har tagits fram för att istället främja arbetet med ständiga förbättringar.   Implikationer – Studien utgår från befintlig teori om tendenser för SMF och beteenden kopplat till ständiga förbättringar. Studien visar på motsättningar mellan dessa tendenser och beteenden som främjar arbetet med ständiga förbättringar, vilket kan bidra till förståelse och möjlighet för SMF att hantera dessa motsättningar. Studien har resulterat i riktlinjer för vad SMF bör fokusera på inom ständiga förbättringar, vilket ger möjlighet att prioritera vad som behöver utvecklas för att skapa ett hållbart arbete. Detta för att skapa och utveckla förmågor till ett långsiktigt arbete med ständiga förbättringar som i sin tur kan leda till konkurrensfördelar och motståndskraftiga SMF. Begränsningar – Studien främsta begränsning är att resultatet bygger på ett begränsat antal personers upplevda situation kring arbetet med ständiga förbättringar, detta kanske inte är representativt för hela företaget. Att studien är en enfallsstudie kan begränsa möjligheterna att generalisera resultatet till andra SMF.   Nyckelord – Ständiga förbättringar, förbättringsarbete, Små-och medelstora företag (SMF), beteenden, tillverkande företag.

Information security awareness among employees is something all organizations work with, and which must be constantly improved as new threats arise. The manufacturing industry is particularly vulnerable as they have recently begun to move towards a data-intensive industry. The purpose of the study is to investigate how small and medium-sized companies in the manufacturing industry can increase their knowledge and awareness of information security. The study is conducted via semi-structured interviews which then underwent a thematic analysis. The study describes the information security controls used in the manufacturing industry and in which way organizations use them to make employees information security aware. Information security managers describe the motives behind their choice of information security controls and how they adapt the training to increase information security awareness among employees. The employees describe how they feel that the information security controls work and how they could be changed. The study's conclusion contributes with recommendations for how organizations should proceed in order to make their employees aware of information security in the most effective way. The study also clarifies structural attributes that must be considered when introducing information security controls. The authors also draw attention to the importance of a simplified language within the organization, but also that it is important to create a safe work environment where employees can present incidents without feeling humiliated. / Informationssäkerhetsmedvetenhet hos anställda är något alla organisationer arbetar med och som ständigt måste förbättras eftersom nya hot uppkommer. Detta arbete är centralt och utmanande inom samtliga industrier, tillverkningsindustrin är extra utsatt eftersom de på senaste tid börjat gå mot en alltmer dataintensiv industri. Syftet med studien är att undersöka hur små och medelstora företag inom tillverkningsindustrin kan öka sin kunskap om- och medvetenhet avseende informationssäkerhet. Undersökningen genomförs via semi-strukturerade intervjuer som sedan genomgår en tematisk analys. Studien beskriver de informationssäkerhetåtgärder som används inom tillverkningsindustrin och på vilket sätt organisationerna använder de för att göra anställda informationssäkerhetsmedvetna. Informationssäkerhetsansvariga beskriver de motiven som ligger bakom deras informationssäkerhetsåtgärdsval och hur de anpassar utbildningen för att öka informationssäkerhetsmedvetenheten hos anställda. De anställda beskriver hur de upplever att informationssäkerhetsåtgärderna fungerar och berättar hur de tycker att utbildningarna ska förändras. Studiens slutsats bidrar med rekommendationer för hur organisationer bör gå till väga för att på det mest effektiva sättet få sina anställda informationssäkerhetsmedvetna. Studien tydliggör även för de struktursattribut som måste övervägas vid införandet av informationssäkerhetsåtgärder. Författarna uppmärksammar också betydelsen av ett förenklat språk inom organisationen, men även att det är viktigt att skapa en trygg arbetsmiljö där anställda kan framföra incidenter utan att känna sig uthängda.

Syftet med studien var att analysera faktorer inom hotellbranschen med inriktning på små-och medelstora företags kapitalstruktur utifrån de centrala faktorerna från teorierna trade-off och pecking order teorin. Däremot utgick hypoteserna utifrån pecking order teorin och testades därefter genom en regressionsanalys. Studien har utgått ifrån en kvantitativ studie där data hämtades från databasen Retriever Research och baserades på 97 svenska hotell mellan år 2011- 2019. Vid analys av kapitalstrukturen på hotellbranschen har tre beroende variabler tillämpats (totala skulder, långfristiga skulder och kortfristiga skulder) samt de fem olika oberoende variabler (tillväxt, ålder, storlek, lönsamhet och tillgångsstruktur). Utifrån en regressionsanalys har resultatet visat sig att 6 hypoteser av 15 stödjer pecking order teorin, varav 3 av 15 hypoteser stödjer trade off teorin. De resterande 6 hypoteserna saknade signifikans och anses sakna samband mellan den beroende variabeln och oberoende variabeln. Sammanfattningsvis hade tillgångsstruktur den starka förklaringsstryrkan till totala skulder och långfristiga skulder. Däremot fann studien även signifikans med dem övriga faktorer, bland annat tillväxtmöjlighet med totala- och långfristiga skulder, ålder och långfristiga skulder och sist mellan storlek och långfristiga skulder som alla stödjer antaganden från pecking order teorin. Dessutom förkastades sambanden mellan ålder och kortfristiga skulder, samt mellan storlek och totala- och kortfristiga skulder eftersom hypoteserna stödde trade-off teorin. Sist kunde inget samband finna mellan tillväxtmöjlighet och kortfristiga skulder, ålder och totala skulder, tillgångsstruktur och kortfristiga skulder. Överlag fann författaren inget samband mellan lönsamhet och de tre olika beroende variablerna. / This study aims to analyze factors within the hotel industry with a focus on the capital structure of small- and medium sized companies based on the trade-off theory and pecking order theory. However, the hypotheses were based on the pecking order theory and were then tested through a regression analysis. The study was based on a quantitative study where the data was retrieved from the database Retriever Research and is based on 97 Swedish hotels between the years 2011- 2019. When analyzing the capital structure of the hotel industry, three dependent variables have been applied (total debt, long-term debt and short-term debt) as well as the five different independent variables (growth, age, size, profitability and asset structure). Based on a regression analysis, it has been shown that 6 hypotheses out of 15 support the pecking order theory, of which 3 out of 15 hypotheses support the trade off theory. The remaining 6 hypotheses were not significant and are considered to be unrelated between the dependent variable and the independent variable. In summary, the asset structure had greater explanatory power to total debt and long-term debt. However, the study also found significance with other factors, including growth potential with total-long-term debt, age and long-term debt and last between size and long-term debt, that all support assumptions from the pecking order theory. In addition the study rejected the relationship between age and short-term debt, and between size and total and total-short term debt because the hypotheses supported the trade-off theory. Finally, no relationship could be found between growth potential and short-term debt, age and total debt, asset structure and short-term debt. Overall, the author found no relationship between profitability and the three different dependent variables.

Informationssäkerhet är en viktig del i företagens arbete för att säkerställa att informationen som lagras inte används på fel sätt eller hamnar i fel persons händer. Numera finns det en uppsjö av standarder och verktyg som kan användas för att göra arbetet lättare. Trots dessa underlättande tjänster misslyckas många företag med att implementera informationssäkerhetsåtgärder. Små och medelstora företag är i synnerhet utsatta på grund av deras ringa storlek samt brist på kapital. Denna studie har tagit reda på hur små och medelstora företag inom e-handel arbetar med informationssäkerhet med hjälp av en kvalitativ intervjustudie tillsammans med en induktiv analys. Totalt har fyra respondenter från fem olika företag runt om i Sverige intervjuats. Respondenterna som datan samlats in från har haft olika roller, men alla har haft någon form av ledande roll på respektive företag. Resultatet som tas fram senare i rapporten presenterar insamlat material uppdelat i tre områden. Dessa områden är informationssäkerhetspolicy, personalfrågor och säkerhetsåtgärder. Svaren som samlas in inom dessa områden visar både likheter och skillnader till tidigare litteratur. De tyder på att SME:s inom e-handel har brister inom vissa delar av deras säkerhetsarbete, medans andra delar fungerar bättre.

Denna studie syftar till att anpassa Skogsviks konkursprediktionsmodell från 1987 för svenska små och medelstora företag (SMEs). Studien fokuserar även på hur nya redovisningsstandarder för immateriella tillgångar påverkar modellen. Genom att inkludera ett nyckeltal som speglar förhållandet mellan immateriella tillgångar och totala tillgångar (IA) i den justerade modellen, möjliggör studien en jämförelse med Skogsviks Modell. Detta för att utvärdera nyckeltalets relevans i förutsägelsen av konkursrisk för SMEs och undersöka den justerade modellens prediktionsförmåga. Studien undersöker även vilka av Skogsviks Modells variabler som är effektiva för att förutspå konkurs för SMEs. Denna studie bidrar till forskning om redovisningsbaserade konkursprediktionsmodeller för SMEs inom ramen för svensk redovisningspraxis. Modellen skapas genom en probit regression och utvärderas sedan genom två valideringstester, Receiver Operating Characteristic (ROC) och Cumulative Accuracy Profile (CAP). Analysen omfattar data från 544 svenska företag, varav 81 har gått i konkurs. Resultaten visar att den justerade modellen, med nyckeltalet IA, har en högre prediktionsförmåga för SMEs jämfört med Skogsviks Modell utifrån dagens redovisningsstandarder för immateriella tillgångar. Studien bekräftar även att nyckeltalen ROA (Avkastning på totala tillgångar), ETA (Eget kapitalandel) och IA (Immateriella tillgångar i relation till totala tillgångar) är effektiva indikatorer för att förutspå konkursrisken för svenska SMEs idag.

This study has examined how self-assessment and improvement tools for cybersecurity should be designed with a special focus on small to medium-sized enterprises (SME). This has resulted in the development of a new and innovative tool, presented in the study, to better address the specific limitations and needs of the target group. By analyzing existing tools such as MSB’s Infosäkkollen and conducting interviews with the target group, key insights and shortcomings of already existing tools were identified. The study emphasizes the importance of flexibility, simplicity, and practical usability in the design of the tool. SME currently make up 99.9% of all companies in Sweden and 96% of the workforce. To improve cyber resilience in Swedish society, it is of utmost importance that all companies, regardless of size, have access to the tools and resources required to effectively enhance their security. The developed tool aims to bridge the gap between existing tools and the needs of the target group, thus contributing to improved cybersecurity resilience within the Swedish business landscape. / Denna studie har undersökt hur verktyg för självskattning och förbättring av cybersäkerhet bör utformas med speciell inriktning mot målgruppen små till medelstora företag (SME). Detta har resulterat i utvecklingen av ett nytt och innovativt verktyg, som presenteras i studien, för att bättre bemöta målgruppens specifika begränsningar och behov. Genom analys av befintliga verktyg som MSB:s Infosäkkollen och intervjuer med målgruppen, identifierades viktiga insikter och brister hos redan existerande verktyg. Studien betonar vikten av flexibilitet, enkelhet och praktisk användbarhet vid utformningen av verktyget. SME utgör idag 99.9% av alla företag i Sverige och 96% av arbetskraften. För att förbättra cyberresiliensen i det svenska samhället är det av yttersta vikt att alla företag, oavsett storlek, ges tillgång till de verktyg och resurser som krävs för att effektivt höja deras säkerhet. Det utvecklade verktyget syftar till att minska gapet mellan befintliga verktyg och målgruppens behov och bidrar således till förbättrad cybersäkerhetsresiliens inom den svenska näringslivsarenan.

Bakgrund & problem: Traditionell sluten innovation utgör en utmaning för SME som kännetecknas av resursbegränsningar, i synnerhet inom fordonsindustrin. Den öppna innovationen (OI) anammas i större utsträckning av SME på grund av dess kollaborativa karaktär. En framgångsrik tillämpning av öppen innovation kräver en utveckling av ekonomistyrsystem (MCS). Styrsystemen måste anpassas för att främja samarbete, synkronisera insatser och säkerställa att innovations initiativen är i linje med organisationens mål. Följaktligen blir förmågan att utforma och implementera MCS som stödjer öppen innovation allt viktigare för företag att upprätthålla konkurrenskraft och driva innovation i dagens dynamiska affärsmiljö. Syftet: Syftet med denna studie är att undersöka hur ett SME inom fordonsindustrin tillämpar och styr öppen innovation. Metod: Denna studie tillämpades en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för att analysera hur fallföretaget tillämpar och styr OI. Med hänsyn till studiens beskrivande och förklarande karaktär ansågs denna metod vara lämplig. Empiriska data samlades in från anställda med olika hierarkiska positioner inom företaget. Slutsats: Resultat visar att SMEs tillämpar både ingående och utgående kunskapsflöden för att åtgärda inneboende hinder. Dock råder det gap ett gap i definitionen av OI samt bristande empiriska studier för somliga OI aktiviter. Styrmedel, främst kulturella normer och styrsystem, spelar en central roll för att främja innovation i SMEs. Det finns däremot utmaningar med att styra interorganisatorisk innovation på grund av komplexiteten med interorganisatoriska relationer (IOR) och avsaknaden av litteratur som bemött och utforskat styrning av dessa aktiviteter. Implementering av gränssättande styrsystem förespråkas för att motverka opportunistiskt beteende, förbättra interorganisatoriska samarbeten och på så sätt främja utbytet av OI. / Background & problem: Traditional closed innovation constitutes a challenge for SMEs characterized by resource constraints, particularly in the automotive industry. As a result, Open innovation (OI) is increasingly embraced by SMEs due to its collaborative nature. However, the successful application of open innovation requires the development of management control systems (MCS). Management Control Systems need to be adapted to foster collaboration, synchronize efforts and ensure that innovation initiatives are in alignment with the organization's objectives. Consequently, the ability to design and implement MCS that support open innovation is becoming increasingly important for companies to maintain competitiveness and drive innovation in the current dynamic business environment. Purpose: The purpose of this study is to analyze how an SME in the automotive industry applies and manages open innovation. Method: This study employed a qualitative methodology, employing semi-structured interviews, to analyze how the case company applies and manages OI. Given the descriptive and explanatory nature of the study, this method was deemed suitable. Empirical data were gathered from employees occupying various hierarchical positions within the company. Conclusion: The results indicate that SMEs use both in-bound and out-bound knowledge flows to address inherent barriers. However, there is a gap in the definition of OI and a lack of empirical studies on some OI activities. Policy instruments, mainly cultural norms and management systems, play an essential role in fostering innovation in SMEs. However, there are challenges in managing interorganizational innovation due to the complexity of interorganisational relationships (IOR) and the lack of literature addressing and exploring the governance of these activities. The implementation of boundary systems is advocated to counter opportunistic behavior, improve interorganizational collaborations and thus promote the exchange of IOR.

Dagens konkurrensutsatta marknad ställer stora krav på organisationer och deras användning av hjälpmedel för att överleva och skapa konkurrensfördelar. Business intelligence är en samlingsteknik som för varje dag får allt större uppmärksamhet och som för många organisationer blivit ett måste för överleva. Tyvärr är implementationen av BI-tekniker problematisk och över 50 % av alla BI-initiativ misslyckas. Därför har en del studier forskat kring de kritiska framgångsfaktorerna för implementation av BI, som anses som en nyckel för att lyckas med implementationen. I den stora majoriteten av studierna utgår de kritiska framgångsfaktorerna dock från stora företag. De har andra förutsättningar än små och medelstora företag (SMF) som 99.9% av alla företag i Sverige består av. Studien har därför skapat en ram med kritiska faktorer speciellt uttagna för SMF med frågeställningen: Vilka är de kritiska framgångsfaktorerna för implementation av ett business intelligence system i SMF? Ramen skapades med litteraturstudie i kombination med expertintervjuer. Studiens ram visar att faktorerna inte skiljer sig nämnvärt efter företagsstorleken, utan efter projektets storlek. Nyckelord: Business intelligence, Kritiska framgångsfaktorer, Implementation, Små och medelstora företag / Today’s competitive market places great demands on organisations and their use of means to survive and gain competitive advantages. Business intelligence (BI) is an umbrella term of technologies that has become necessary for many organisations to survive the competitive market, and it gets more attention for every passing day. Unfortunately, the implementation of BI technologies is problematic and statistics show that more than 50% of all BI-initiatives fail. Therefore, some studies have identified critical success factors (CSFs), crucial for the implementation of BI, which is considered as a key for the success of a BI-project. However, the majority of the CSFs are based on large, international enterprises. Which differ from small and medium-sized enterprises (SMEs) which 99.9% of all Swedish companies consist of. Thus are the identification of relevant CSFs for SMEs crucial. The study has therefore with the research question: Which are the CSFs for implementation of BI-systems in SMEs created a framework with CSFs specially designed for SMEs, based on a literature review combined with expert interviews. The analysis and result of the study shows that the CSFs do not differ in terms of the organisation size, rather it differs depending on the size of the project. However, the study has also identified previously unidentified critical success factors crucial for the implementation of BI-systems. Keywords: Business intelligence, Critical Success factors, Implementation, Small and medium-sized enterprises

I dagsläget är det svårt för företag att behålla en stark marknadsposition och utmaningen ligger dels i att regelbundet presentera nya produkter på marknaden och ständigt skapa nya innovationer. Genom att använda sig av Lean Product Development i produktutvecklingsprocessen kan företagen anta utmaningen. Det kan dock vara svårare för små och medelstora företag då de kan ha begränsade resurser. Syftet med denna studie var därför att ta fram en projektmodell för produktutvecklingsprojekt i små och medelstora företag. Studien bygger på kvalitativa forskningsmetoder där sekundärdata samlades in genom både bibliotekskatalogen vid Mittuniversitetet och sökningar i forskningsdatabaser på Internet. Därefter samlades primärdata in via intervjuer för att göra en fallstudie och ett teoretiskt applicerbarhetstest. Resultatet som genererades visade att det som karakteriserar produktutvecklingen i små och medelstora företag var främst att chefen eller ägaren ofta påverkar produktutvecklingen och nyckelfaktorerna för en framgångsrik produktutveckling är processer, resurser, strategier och en god kommunikation. Den slutgiltiga projektmodellen baseras i stora drag på den generella projektmodellen och genomgick inga större förändringar efter det att det teoretiska applicerbarhetstestet hade genomförts. Projektmodellen består av fem stycken faser: förstudie, planering, genomförande, avslut och effekthemtagning. Samtliga presenterade projektmodeller skulle kunna fungera för att skapa processer, resurser, strategier och en god kommunikation. De nämnda projektmodellerna skiljer sig något i utformning och fokuserar på olika saker. Det som skiljer projektmodellerna åt är både roller och ansvarsbeskrivningar, beslutspunkter samt projektmodellernas olika faser. Det nyhetsvärde som denna studie har bidragit med är hur små och medelstora företag kan arbeta med projekt inom produktutveckling, och en fråga som har väckts är hur denna projektmodell skulle kunna se ut för att främja hela organisationen och inte endast produktutvecklingsavdelningen. / Today it is hard for companies to keep a strong market position and one part of the challenge is to regularly present new products on the market and constantly create new innovations.  The companies can accept that challenge by using Lean Product Development in the product development process. It can however be more difficult for small and medium sized enterprises as they may have limited resources. The purpose with this study was therefore to develop a project model for product development in small and medium sized enterprises. The study was built on qualitative research methodologies, first secondary data was collected through both the Mid Sweden University’s library catalog and searches in research databases on the Internet. Then, the primary data was collected through interviews to create a case study and a theoretical applicability test. The generated result showed that it characterizes the product development in small and medium sized enterprises primarily was that the manager or owner often affect the product development and the key factors for a successful product development was processes, resources, strategies and a good communication. The final project model are in general based on the general project model and did not underwent any major changes after the theoretical applicability test had been carried out. The project model consists of five phases: feasibility study, planning, implementation, closing and effect transfer. All of the presented project models could work to create processes, resources, strategies and a good communication. The mention project models differ slightly in the design and they are focusing on different areas. The differences in the models are the roles and responsibilities descriptions, decision points and the models different phases. The newsworthy this study has contribute with is how small and medium sized enterprises can work on projects in product, and one question that has been raised is how this project model could look like to promote the whole organization not only the product development departure.

<p>E-commerce is far more common in large firms than in small and medium-sized enterprises (SMEs). As a result SMEs risk competitive disadvantages. A growing body of research has attended to this problem but few studies examine the adoption of e-commerce from a broader contextual perspective. To be able to understand SMEs’ adoption of e-commerce it is desirable to study their contextual preconditions, approaches and effects.</p><p>The purpose of this study is to contribute to the theory building in the e-commerce area by forming a conceptual framework over SMEs’ adoption of e-commerce: the ECA (Electronic Commerce Adoption) framework. A central starting point for the study is Pettigrew’s (1985) contextual framework for strategic changes. The analysis dimensions in Pettigrew’s framework − content, context and process − are adapted to adoption of e-commerce. Thus, the ECA framework consists of analysis models that focus on a) the content, b) the context and c) the process of e-commerce adoption in SMEs. Further, the ECA framework includes an analysis model over the interplay between content, context and process and a typology over adoption situations. The SME in its role as a supplier is the unit of analysis. The study uses an abductive approach where results from previous studies in areas such as e-commerce, information systems and decision making are used as sources for forming the ECA framework. The ECA framework is then applied to the collection, interpretation and analyze of empirical data from the case studies of two small and one medium-sized enterprise. The case studies lead to the identification of additional elements that are added to the analysis models.</p><p>One contribution from the study is the typology over adoption situations. The typology, which builds on studies of Junghagen (1998) and Engsbo et al. (2001), divides the adoption of e-commerce in SMEs into five categories of adoption situations: proactive adoption situations, adaptive adoption situations, pragmatic adoption situations, forced adoption situations and enabled adoption situations. An adoption situation describes what is being adopted (content), why (context) and how (process).</p><p>Another contribution is the so called adoption guides. These are contextual conditions whose states indicate if a SME will adopt e-commerce or not and if so, which adoption situation they are likely to find themselves in. The adoption guides are: the relative dependence on individual customers, the degree of customer pressure, the strategic needs of e-commerce, the information complexity and, the CEO’s extent of aversion towards risk-taking. Consequently two major conclusions from this study are that SMEs’ e-commerce adoption can be divided into five different adoption situations and a small number of contextual conditions – here called adoption guides – determine which of them a SME tend to go through. The typology enables organizations that educate SMEs or support their development of e-commerce to design their efforts more efficiently and researchers to diversify the studied population. As the study is theory building the contributions and conclusions are propositions that need to be tested empirically in future studies.</p>