With the unplanned rapid switch to Working from Home (WFH) arrangement due to the COVID-19 pandemic, organisations and their employees were forced to adapt their processes and practices with a huge dependence on digital technologies. When such work reorganization is adopted, all everyday activities including social interactions with colleagues must therefore be taken into account. Existing literature indicates that social interaction with colleagues in the traditional workplace is considered a fundamental feature of employees’ social life and as it shapes their experience of work. Considering that lack of social interaction can lead to social isolation and other negative consequences which in turn affects the whole organization negatively. Currently, little is known about how remote workers engage and maintain social interactions with their colleagues via technology platforms when working remotely. This master’s thesis  study aims to contribute to the existing body of knowledge  on remote working by highlighting remote workers’  experiences around digital social interaction with colleagues when working from home(WFH).  An interpretivist approach utilizing qualitative research was employed by the author of this master’s study. Data was collected using participant observation and semi-structured interviews with a diverse group of remote workers who started and are currently working remotely as a result of the COVID-19 pandemic. The study explored how participants of the study engage in social interactions with their colleagues via technology and how such interactions are embedded in their working lives. The empirical data generated from interviews and observations was subsequently subjected to a thematic analysis for interpretation. Five themes emerged from the thematic analysis method; these themes which constituted the empirical findings of this master’s thesis were then analyzed in connection to the research questions and discussed with the literature review as well as with the four constructs of the Normalization Process Theory(NPT) adopted in this master’s thesis. The results of this study show that social interaction via technology takes place before and after meetings and via chat functions as well. The findings of the study also highlight that most participants do not experience issues in relation to digital social interactions as reported in the previous literature. However, participants reported some negative factors that hinder their social interaction when WFH such as increased workload, overwhelming online social events and reduced support for the new team members. The contribution of this master’s thesis study is to highlight that different perceptions and feelings of how work arrangement has changed via technology exists while working remotely. It is suggested that organizations willing to implement the new work models(Hybrid work or WFH) need to be aware of the existence of these differences and act based on the insights provided by this master’s thesis study. Keywords: Remote Working, Working from home, digital Social interaction, Social support, Social isolation, ICT,  Normalization Process Theory

Lockdowns during the COVID-19 pandemic increase the risk of social isolation and loneliness, which may affect mental wellbeing. Therefore, we aimed to investigate associations between social isolation and loneliness with depressive symptoms in the German old-age population during the first COVID-19 lockdown. A representative sample of randomly selected individuals at least 65 years old (n = 1005) participated in a computer-assisted standardized telephone interview in April 2020. Sociodemographic data, aspects of the personal life situation, attitudes towards COVID-19 and standardized screening measures on loneliness (UCLA 3-item loneliness scale), depression (Brief Symptom Inventory/BSI-18), and resilience (Brief Resilience Scale/BRS) were assessed. Associations were inspected using multivariate regression models. Being lonely, but not isolated (β = 0.276; p < 0.001) and being both isolated and lonely (β = 0.136; p < 0.001) were associated with higher depressive symptoms. Being isolated, but not lonely was not associated with depressive symptoms. Thus, the subjective emotional evaluation, i.e., feeling lonely, of the social situation during lockdown seems more relevant than the objective state, i.e., being isolated. Normal (β = −0.203; p < 0.001) and high resilience (β = −0.308; p < 0.001) were associated with lower depressive symptoms across groups. Therefore, strengthening coping skills may be a support strategy during lockdowns, especially for lonely older individuals.

Introduktion: Ensamhet liksom social isolering bland äldre är ett folkhälsoproblem som återfinns i stora delar av världen. Antalet äldre personer förväntas öka exponentiellt inom de närmsta årtiondena. Därmed förväntas även prevalensen av ensamhetsdrabbade äldre att öka. Den sociala kontakten minskar med stigande ålder till följd av bland annat ökad sjukdomsbörda. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur internetanvändning i form av social gemenskap kan reducera ensamhet och social isolering bland äldre människor. Metod: Studien baserades på en strukturerad litteraturstudie. Totalt har 11 vetenskapliga artiklar inkluderats i litteraturundersökningen. Artiklarna analyserades utifrån en tematisk analys och utgick från en deduktiv ansats. Resultat: Den tematiska analysen resulterade i fyra huvudteman; förbättrad hälsostatus, distansvänlig kommunikation, digitala tillgångar och resurser, samt delaktighet – en del av förebyggandet. Ytterligare sju sub-teman identifierades; mindre ensamhet och social isolering, upprätthålla sociala relationer, digital kommunikation som komplement, lättanvända enheter och funktioner, brist på kunskap och erfarenhet, utbildning och stöd samt möjlighet till att påverka egen hälsa och välbefinnande. Slutsats: I stort sett finns det en del evidens som pekar åt att internetanvändning kan påverka äldres hälsostatus positivt och därmed minska ensamhet och social isolering. Dock förekommer barriärer, motgångar samt faktorer som bör tas i beaktande för att göra det möjligt för målgruppen att ta del av digitala möjligheter som finns tillgängliga och även underlätta användningen av dem. / Introduction: Loneliness and social isolation among elderly are public health problems found in large parts of the world. Elderly people are expected to increase exponentially within the next few decades. Thus, the prevalence of lonely elderly people is also expected to increase. Social contact decreases with increasing age as a result of, among other factors, an increased burden of illness. Aim: The purpose of this study was to investigate how internet use in the form of social connection can reduce loneliness and social isolation among older people. Method: The study was based on a structured literature review. A total of 11 scientific articles have been included in the literature review. The articles were investigated through a thematic analysis with a deductive approach. Results: The thematic analysis has resulted in four main themes; improved health status, distance-friendly communication, digital assets and resources, as well as participation – part of prevention. Additionally, seven sub-themes were identified; less loneliness and social isolation, maintaining social relationships, digital communication as a complement, easy-to-use devices and functions, lack of knowledge and experience, education and support, and the opportunity to influence own health and well-being. Conclusion: Altogether, there is some evidence that indicates that internet use can positively affect the health status of older people and thus reduce loneliness and social isolation. However, there are barriers, obstacles, and factors that should be taken into consideration to enable the target group to take advantage of digital opportunities that are available and also facilitate their use.

Bakgrund: Fenomenet ensamhet är ett begrepp som har olika betydelser för olika människor men den ofrivilliga ensamheten innebär, oavsett känsla, ett utanförskap och brist på sammanhang. Tidigare forskning har haft stort fokus på äldre men på grund av att ofrivilligt ensam ter sig kunna leda till permanent psykiskt lidande under människans hela livslopp har dagens forskning riktat större fokus på de unga vuxna. Ensamhet som begrepp förknippas som negativt och ett pinsamt tillstånd med stor komplexitet och många unga vuxna uppfattar lida i det tysta. Ensamhet kan utifrån livsvärldsperspektivet vara social, emotionell eller existentiell. Syfte: Syftet är att beskriva unga vuxnas upplevelser och hantering av ofrivillig ensamhet i samband med psykisk ohälsa.  Metod: En litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt i samstämmighet med Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Resultatet baseras på analysen av tretton kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Dataanalysen resulterade i tre teman och åtta subteman som bildade studiens resultat. Resultatet bygger på de beskrivningar och upplevelser som insamlats från befintlig empiri gällande ofrivillig ensamhet hos unga vuxna i samband med psykisk ohälsa. Utifrån denna data kunde deras upplevelse kategoriseras och beskrivas och de bildade åtta subtema som sedan slutgiltligen mynnade ut i de tre tema; Negativa tankar och känslor, sociala faktorers påverkan samt förutsättningar och copingstrategier som visat sig vara centrala och inverka ömsesidigt på deras upplevelse av ensamhet och psykiska ohälsa. Slutsats: Det finns flera olika faktorer till upplevelser av ofrivillig ensamhet hos unga vuxna. Författarna kan se ett komplext samband mellan psykisk ohälsa och ensamhet. Bland annat en negativ spiral där både inre- och yttre faktorer tillsammans med individens förutsättningar har en avgörande roll för hur problematiken utvecklas. Denna studie skulle kunna vara utgångspunkten för fortsatt kvalitativ forskning och på vilka preventiva insatser som skulle kunna leda till minskad ensamhet och psykisk ohälsa hos unga vuxna. / Background: The phenomenon of loneliness is a concept that has different meanings for different people, but loneliness means regardless of feeling, an exclusion and lack of context. Previous research has focused heavily on the aged people, but due to the fact that loneliness can lead to permanent mental suffering throughout a person’s lifetime today´s research has focused more on young adults. Loneliness as a concept is associated as negative and an embarrassing condition with great complexity and many young adults perceive suffering in silence. Loneliness can, from the lifeworld-perspective, be social, emotional or existential. Aim: The aim of this study is to describe young adults' experience and coping strategies with involuntary loneliness in combination with mental illness.  Method: A qualitative literature study with a systematic approach in accordance with Bettany-Saltikov and McSherry (2016). The result is based on an analysis of thirteen qualitative, scientific articles. Results: The data analysis resulted in three themes and eight sub-themes that formed the study’s results. The results are based on the description and experiences collected from existing empirical evidence regarding involuntary loneliness in young adults in connection with mental illness. Based on this data, their experience could be categorized and described, and they formed eight sub-themes which then finally resulted in the themes; negative feelings and thoughts, the influence of social factors and conditions and coping strategies that have been shown to mutually affect their experience of loneliness and mental illness.  Conclusion: There are several different factors to experiences of involuntary loneliness in young adults. The authors can see a complex relationship between mental illness and loneliness. Among other things, a negative spiral where both internal and external factors together with the individual’s conditions have a decisive role in how the problem develops. This qualitative study could inspire others to continue qualitative research and preventive measures could lead to reduced loneliness and mental illness in young adults.

Denna studie studerar olika professionellas arbete med ensamhet hos äldre under coronapandemin. Studien lutar sig mot teorin om KASAM och teoribildningen om frontlinjebyråkraten för att analysera det empiriska materialet. Datamaterialet består av fem kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med olika professionella som arbetar med ensamhet bland äldre. För att analysera dessa intervjuer har vi använt oss av tematisk analys. De professionella som inkluderats i studien är personal med erfarenhet av direktkontakt med äldre personer som upplever ensamhet, men deras huvudsakliga arbete är på en mer strategisk nivå. Studiens resultat visar att de professionella ser att äldre människor drabbats relativt hårt av pandemin och dess restriktioner, men att de inte upplevts klarat sig sämre än yngre människor. De professionella upplever även att det finns stora variationer bland äldre människor kring hur de hanterat situationen och hur mycket den påverkat de äldres känsla av ensamhet. Det som är en självklarhet för de professionella är att många äldre behöver stöd kring sin situation när gäller att hantera svåra känslor som kan uppstå av ensamhet. Studien visar även att det i arbetet med att bryta ensamhet finns olika utmaningar. Att nå ut till äldre personer och samverkan var de tydligaste utmaningarna, som alla respondenterna var överens om. Ytterligare resultat som respondenterna lyfte är behovet av utveckling av tekniska hjälpmedel i syfte att göra viktiga digitala funktioner tillgängliga för alla samhällets medborgare, och att vissa äldre i synnerhet behöver stöd kring detta. Personalens delaktighet, inom äldrevård- och omsorg, sågs av de flesta respondenterna som viktig faktor i arbetet med att minska den upplevda ensamheten.

No description available.

Bakgrund När coronaviruset spred sig runt om i världen var det särskilt äldre personer som ansågs vara i riskgrupp för att bli allvarligt sjuka av viruset. Smittskyddsåtgärder infördes på särskilda boenden där äldre personer behövde begränsa sina sociala kontakter, aktiviteter ställdes in och besöksförbud genomfördes. Att begränsa sociala relationer och inte ha kontakt med anhöriga leder till social isolering. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva äldre personers psykiska upplevelser av att vara socialt isolerade på särskilda boenden under covid-19 pandemin. Metod Studien genomfördes som en strukturerad litteraturöversikt. Artiklarna hämtades i databaserna CINAHL och PubMed och resultatet är baserat på 12 originalartiklar publicerade mellan år 2020–2023. Resultat I resultatet framkommer två huvudkategorier: Negativa känslor till följd av isoleringen och Bevarad psykisk hälsa vid isolering. Social isolering på särskilda boenden genererade i känslor av frustration och maktlöshet när de äldre inte blev lyssnade på eller fick sina känslor bekräftade. Brist på kontakt med familj och vänner samt att inte längre ges möjlighet att delta i gemensamma aktiviteter skapade känslor av ensamhet. När smittspridningen ökade skapades rädslor över att tvingas bli isolerade igen och riskera att dö ensamma. Sjuksköterskan närvaro och stöd gav en trygghet för de äldre. Slutsats Litteraturöversikten visade att flera av äldre personer som bodde på särskilda boenden upplevde negativa känslor till följd av isoleringen på grund av en förändrad vardag. Vid förändrade livssituationer ställs krav på sjuksköterskan att uppmärksamma de äldres psykiska hälsa samt att se och bekräfta deras känslor / Background When the coronavirus spread around the world was it especially older people who were considered to be at risk of becoming seriously ill from the virus. Infection prevention measures were introduced in nursing homes where elderly people needed to limit their social contacts, activities were canceled and visitor bans were implemented. Limiting social relationships and not having contact with relatives leads to social isolation. Aim The aim of this literature review was to describe older people's psychological experiences of being socially isolated in nursing homes during the covid-19 pandemic. Method The study was conducted as a structured literature review. The articles were retrieved from the CINAHL and PubMed databases and the results are based on 12 original articles published between 2020-2023. Results The results show two main categories: Negative feelings as a result of the isolation and Preserved mental health during isolation. Social isolation in nursing homes generated feelings of frustration and powerlessness when the elderly was not listened to or didn’t get their feelings validated. Lack of contact with family and friends and to no longer be given the opporunity to participate in social activities created feelings of loneliness for the elderly. As the spread of infection increased, fears were created of being forced to become isolated again and risking dying alone. The nurse's presence and support provided safety for the elderly. Conclusions The literature review showed that several of older people who lived in nursing homes experienced negative feelings as a result of the isolation due to a changed everyday life. In the case of changed life situations, demands are placed on the nurse to pay attention to the mental health of the elderly and to see and confirm their feelings.

Since the introduction of the Walkman in the 1980s, an increasing amount of people are using mobile music devices in our urban environments. The research on the sociological aspects of this phenomenon has become known as the ‘iPod culture’. It describes people aestheticising these noisy urban environments by replacing them with mobile music listening, which presents obvious benefits regarding personal entertainment and wellbeing. However, some studies have revealed several cases of users experiencing social isolation as a consequence of using mobile music devices. Therefore, this study explores the problem of designing a user experience that can provide the appealing qualities of mobile music listening while simultaneously enabling spatial and social awareness of the urban environment. The study explores this problem by applying a methodology inspired by research through design, involving an iterative design process centred around the design of a mobile reactive music prototype application, which was eventually named Reactiscape. To validate and evaluate the success of the prototype design, different stakeholders have been involved throughout the entire design process. The results show that the users experienced a stronger connection to the urban soundscape when using Reactiscape, while still maintaining a musically appealing user experience. In a broader sense, these results indicate that novel mobile technology design has every opportunity to increase real world social interaction, rather than being a source of social isolation.

Bakgrund: Åldrande är en naturlig och oundviklig del av livet, som det finns delade meningar om men där många är överens om att det är en process. När individen åldras är det naturligt att inte längre ha samma nivå av socialt engagemang som tidigare på grund av minskad fysisk förmåga och möjlighet att träffa sitt nätverk, samt förlust av delar av sitt sociala nätverk genom pensionering och förlust av livskamrat. Brist på socialt engagemang leder till ensamhet, som kan upplevas både positivt och negativt. Ensamhet finns i olika former såsom social, emotionell och existentiell ensamhet. Befolkningen blir allt äldre, vilket ökar belastningen för socialt arbete och därför betonas det hur viktigt det är att förlänga arbetslivet och för att upprätthålla välfärden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att utforska och analysera hur olika typer av interventioner och livsmiljöer påverkar psykologiska, fysiska och sociala aspekter av välbefinnandet hos äldre. Särskilt fokus ligger på att undersöka hur dessa interventioner och livsmiljöer kan bidra till att minska skadlig ensamhet. Metod och teori: Studien är i form av en systematisk litteraturstudie där tretton utvalda artiklar utgör empirin. För att förstå hur olika typer av interventioner och livsmiljöer påverkar psykologiska, fysiska och sociala aspekter har vi identifierat ett teoretiskt ramverk av KASAM, disengagemang- och kontinuitetsteorierna utifrån den empiri vi har funnit. Artiklarna analyserades med en tematisk analys, och de mest använda sökorden var elderly people, aging, loneliness, social isolation, prevention och intervention. Resultat: Studien utmynnar i fem huvudteman: Interventioner och livsmiljöer, Effekter på välbefinnande, Teoretiska perspektiv, Utmaningar och hinder samt Rekommendationer för framtiden. Slutsatser: Studien visar att olika interventioner och livsmiljöer kan förbättra äldres livskvalitet genom att minska skadlig ensamhet och öka socialt stöd. Aktiviteter som konst, fysisk träning, sociala måltider samt trygga grannskap, har positiva effekter på välbefinnandet hos äldre. Individuella behov och upplevelser av ensamhet varierar, dessutom ger teoretiska perspektiv som KASAM och disengagemang- och kontinuitetsteori, insikter om dessa effekter. Framtida rekommendationer är längre uppföljningar och individuellt anpassade insatser. En genomgående rekommendation i samtliga studier är att fortsatt forskning och anpassning till specifika sammanhang behövs. / Background: Aging is a natural and inevitable part of life, in which there are divided opinions on the subject but where many agree that it is a process. As the individual ages, it is natural to no longer maintain the same level of social engagement as before due to physical limitations and reduced opportunities to meet with their network, through retirement and the loss of a life partner. Lack of social engagement leads to loneliness, which can be experienced both positively and negatively. Loneliness exists in various forms, such as social, emotional, and existential loneliness. The population is growing older, which increases the burden on social work and therefore emphasizes the importance of, among other things, extending working life in order to maintain welfare. Aim: The aim of this study is to explore and analyze how different types of interventions and living environments affect psychological, physical and social aspects of well-being in older adults. The study particularly focuses on how these interventions and living environments can help reduce harmful loneliness. Method and theory: The study is conducted as a systematic literature review, with thirteen selected articles forming the empirical basis. In order to understand how different types of interventions and living environments affect psychological, physical and social aspects, we have identified a theoretical framework of SOC, short for Sence of Coherence, the disengagement- and continuity theories based on the empirical evidence we have found. The articles were analyzed using a thematic analysis, and the most used keywords were elderly people, aging, loneliness, social isolation, prevention and intervention. Findings: The study generated five main themes: Interventions and living environments, Effects on well-being, Theoretical perspectives, Challenges and obstacles and Recommendations for the future. Conclusion: The study shows that various interventions and living environments can improve older adults' quality of life by reducing loneliness and increasing social support. Activities such as art, physical exercise and social meals, as well as safe neighborhoods, have positive effects on well-being among elderly. Individual needs and experiences of loneliness vary, in addition the theoretical perspectives such as SOC, short for Sense of Coherence, the disengagement- and continuity theories provide insights into these effects. Challenges include high dropout rates and the need for customized methods. Future recommendations are longer follow-ups and individually adapted interventions. A consistent recommendation in all studies is that continued research and adaptation to specific contexts is needed.

Uppsatsen är en kvalitativ studie, med ett blandad induktivt- och deduktivt förhållningssätt med en kritisk realistisk lins, som har tillämpats under bearbetning och presentation av materialet. Uppsatsen avser att undersöka de strategier och resurser som bolag X har tillhandahållit för att skapa en sund social- och organisatorisk arbetsmiljö hos distansarbetande medarbetare. Strategierna och resurserna bygger på det arbetsmaterial som studenten fått tillgång till samt en gruppintervju med ansvarig HR-personal. Därutöver undersöka hur strategier och resurser mottagits av första linjens ledarskap och kundtjänstmedarbetare, har empiriskt insamlats genom 11 semi-strukturerade intervjuer. Respondenternas upplevelser med att arbeta på distans presenteras utifrån ett upplevt, socialt- och organisatoriskt arbetsmiljöperspektiv. Likväl presenteras de förbättringsåtgärder som framkommit under intervjuerna. Resultatet visar på att HR-avdelningen i sitt arbetsmiljöarbete har försökt att skapa strategier och resurser riktade mot distansarbetet. Däremot saknas det en gemensam vision och riktning som dikteras av högre ledning. Det återspeglas i respondenternas svar, upplevelser och rekommendationer. Arbetsmiljön präglas av bristfälliga organisatoriska resurser med höga krav och förväntningar. Det resulterar i en betoning och framarbetning av sociala- och personliga resurser i arbetsmiljön bland medarbetare och teamledare, vars syfte är att täcka upp den organisatoriska arbetsmiljöproblematik som existerar.