247f. / Submitted by Suelen Reis (suziy.ellen@gmail.com) on 2013-04-11T19:39:43Z No. of bitstreams: 1 Dissertacao Marcia Macedoseg.pdf: 2163527 bytes, checksum: 6780afa8a23b65f3c47a7d37991c40b7 (MD5) / Approved for entry into archive by Rodrigo Meirelles(rodrigomei@ufba.br) on 2013-05-16T17:33:49Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Dissertacao Marcia Macedoseg.pdf: 2163527 bytes, checksum: 6780afa8a23b65f3c47a7d37991c40b7 (MD5) / Made available in DSpace on 2013-05-16T17:33:49Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Dissertacao Marcia Macedoseg.pdf: 2163527 bytes, checksum: 6780afa8a23b65f3c47a7d37991c40b7 (MD5) Previous issue date: 2008 / Nesta tese busco entender a realidade ainda pouco conhecida das mulheres chefes de família de classes médias em Salvador, visto que a grande maioria dos estudos sobre chefia feminina vem insistindo na homogeneidade desse grupo social e tem associado sua expansão à ampliação dos processos de pauperização, contemporaneamente sintetizado na idéia de uma feminização da pobreza. Assim, através de estudo qualitativo, me proponho a discutir as trajetórias e experiências de 32 mulheres soteropolitanas de classe média, face à condição de chefia dos seus núcleos doméstico-familiares, tentando entender a pluralidade de caminhos que levou essas mulheres – na condição de separada, viúva, solteira e mesmo de casada – a assumir a responsabilidade pela provisão econômica e exercício da autoridade junto às suas respectivas famílias. Assim, busco ainda refletir, nesse contexto, como esta experiência de chefia vem sendo conformada face à articulação interseccional dos pertencimentos sociais de classe, gênero, raça/etnia e idade/geração, dando ênfase, portanto, às possíveis interconexões entre sistemas de opressão. Nessa perspectiva, me proponho ao duplo desafio de discutir os significados dessa experiência intra-classe, a partir do entendimento da combinação dos múltiplos pertencimentos sociais e, ainda, comparativamente, buscarei entender, mesmo que em menor profundidade, na dimensão inter-classe, como essas experiências se afastam e se aproximam quando confrontadas com a realidade vivida pelas mulheres chefes de família de classes populares, a partir de pesquisa realizada anteriormente como dissertação de mestrado. / Salvador

Uppsatsen syftar till att undersöka och analysera hur personer i gängkriminella miljöer konstrueras samt positioneras i den nyhetsmediala samhällsdebatten om gängkriminalitet i Sverige genom att studera publicerade debattartiklar från en specifik tidsperiod. Studien utgår från ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv som menar att verkligheten formas och tolkas genom språkliga diskurser, varför valda analysverktyg har ett lingvistiskt fokus där texternas lexikala aspekter undersöks, liksom deras anspråk på gängkriminalitetens orsaker och lösningar. Vidare analyseras debattartiklarnas innehåll genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på de skildringar och identiteter som görs, samt utifrån teorier om stigmatiseringsprocesser och avvikarkarriärer Även själva fördelningen mellan debattörer samt presenterade perspektiv i debatten analyseras i relation till sociala makthierarkier. Uppsatsens resultat visar på att personer i gängkriminella miljöer främst tenderar att reduceras till deras kriminella egenskap i debatten, vilket konstruerar personerna som avvikare och förövare i samhället på sätt som stundtals får avhumaniserande effekter. I vissa fall nämns även personernas unga ålder samt icke-svenska etnicitet, vilket främst motiverar till förslag på ökade disciplinära åtgärder mot unga samt personer som saknar medborgarskap. Vidare präglas en stor del av debatten av ett fokus gentemot polisiära resurser och skärpta straff, vilket verkar osynliggörande för gängkriminalitetens bakomliggande sociala faktorer samt det sociala arbetets betydelse. Detta får även konsekvenser för personernas sörjbarhet samt ansedda rätt till sociala stödinsatser som fokuserar på förändring. I de fall sociala aspekter faktiskt diskuteras i debatten tenderar en sorts osynlig tröskel skapas mellan ”den unga som sörjbar” och ”den kriminella som straffbar” – vilket möjliggör till att vidmakthålla identiteterna "offer" och "förövare" i skildringarna på ett sätt som gör att problemets komplexitet undviks. / The purpose of this study is to investigate and analyze how people within gang criminal environments is constructed and positioned in news media’s social debate about gang criminality in Sweden by studying published debate articles from a specific time period. The study is based on a critical discourse analytical perspective on reality as shaped and interpreted by linguistic discourses, why selected analysis tools has a linguistic aim that investigate the texts lexical aspects, as their claims on causes and solutions of gang crime. Furthermore the debate articles are analyzed through a social constructionist perspective on the descriptions and identities that is made, and also by theories about stigmatization processes and deviant careers. The division between debaters and represented perspectives is also analyzed in relation to social hierarchies of power. The result of the study shows that people in gang criminal environments mainly tend to be reduced to their criminal quality, which constructs them as deviants and perpetrators by ways that sometimes have dehumanizing effects. In some cases the persons young age and non-swedish ethnicity is mentioned, which mainly justifies proposals for increased disciplinary actions against youths and people without swedish citizenship. Further, the debate is characterized by a focus towards police resources and increased penalties which tend to overshadow the underlying social factors of gang crime and the importance of social work. This has consequences for their considered worth of sympathy and rights to social support that focuses on change. When social aspects is discussed it tends to create a invisible gap between ”the youth worthy of sympathy” and ”the punishable criminal” – which enable to maintain the identities of “victims” and “perpetrators” in a way that avoids the complexity of the problem.

Cette thèse de doctorat, intitulée « Les céréales et les produits céréaliers au Moyen Empire. Histoire technique et économique » a pour objectif d’appréhender le rôle des céréales dans l’alimentation humaine, mais également de s’interroger sur la capacité de l’agriculture céréalière à dégager des excédents et par conséquent des richesses à l’origine d’une différentiation sociale. Les céréales cultivées durant le Moyen Empire, à savoir l’orge commune et le blé amidonnier, ont été introduites en Égypte en provenance du Proche-Orient durant le Néolithique. Ces deux plantes volontairement sélectionnées sont, comme les techniques agraires, adaptées à l’environnement nilotique. Après la récolte, les céréales sont entreposées dans différentes structures conformes aux besoins futurs. Le silo permet la conservation sur le long terme et par conséquent l’épargne, en prévision de pénuries alimentaires mais également dans le but d’accumuler de la richesse. Car, si la culture des céréales est destinée à subvenir en grande partie aux besoins alimentaires des Égyptiens, les terres agraires, les stocks et les produits transformés (pain et bière) servent également comme moyens de paiement. Enfin, ces biens sont employés aussi pour entretenir les liens de dépendances et les fidélités politiques. / Entitled "Cereal and cereals Products in the Middle Kingdom. Technical and Economic History", this PhD thesis aims to understand the role of cereals in human nutrition, but also to examine the capacity of cereal agriculture to generate surpluses and consequently wealth, which is the source of social differentiation. Cereals grown during the Middle Kingdom, namely barley and emmer, were introduced into Egypt from the Near East during the Neolithic period. These two deliberately selected plants are, like agrarian techniques, adapted to the Nilotic environment. After harvest, the cereals are stored in different structures in accordance with future needs. The silo allows long-term conservation and therefore savings, in anticipation of food shortages but also in order to accumulate wealth. Because, if the cultivation of cereals is intended to provide a large part of the Egyptians’ food needs, agrarian land, stocks and processed products (bread and beer) are also used as means of payment. Finally, these assets are also used to maintain dependency and political loyalty.

Syftet med denna uppsats är att förklara hur kamratgrupperingar och sociala hierarkier utgör en väsentlig del av samt leder till mobbning bland skolungdomar. Detta har genomförts med kvalitativ meta-analys av forskningsartiklar, som har tolkats utifrån sociologiska teorier om stigmatisering och miniatyrsamhälleliga gruppers maktförhållanden. Resultatet har framställts genom en grounded theory ansats och analyserats utifrån meta-analytisk metod samt diskursanalytisk ontologi. Resultatet och analysen indikerar att kamratgrupperingar och hierarkier utgör skeden av komplexa händelseförlopp, från skolklassers sammansättningar fram till att mobbning utbryter. Konklusionerna av detta är att det behövs vidare fördjupningar av olika orsakssamband i framtida forskning. Sambanden behöver även uppmärksammas för att motverka hierarkiska skiljelinjer mellan kamratgrupper när man förebygger och avstyr mobbning. / The purpose of this essay is to explain how peer groups and social hierarchies are an essential part of, and generate bullying among school adolescents. This has been conducted through qualitative meta-analysis of research articles, which have been interpreted through sociological theories on stigmatization and power relationships between minor social groups. The results are presented through a grounded theory approach and analyzed by meta-analytic methods and discourse analytic ontology. The analysis indicates that peer groups and social hierarchies are stages of complex social processes, between the formations of school classes up until bullying breaks out. The essay concludes that further research of each causal relationship is needed in future research. The causalities also need to be considered when preventing social hierarchies and intervening in school bullying situations.