Tidigare forskning visar att självobjektifiering kan ha negativa effekter på individens kroppsuppfattning och leda till bland annat lägre självkänsla, ätstörningar och depression. Enligt objektifieringsteorin innebär objektifiering att betrakta någon eller något som ett objekt när det inte är det och att bedöma och beskåda sig själv utifrån någon annans perspektiv. Självobjektifiering kopplas i huvudsak samman med kvinnor vilket kan bero på traditionella könsroller och att mindre forskning har gjorts på män inom samma fält. Studiens syfte var att undersöka eventuella samband mellan självobjektifiering och kroppsuppfattning samt om det skiljer sig mellan kvinnor och män. Med hjälp av välbeprövade instrument, ett standardiserat frågeformulär och kvantitativ design har vi utformat en tvärsnittsstudie som utförts på det svenska företaget Folkspel i Göteborg (N= 113). Studiens resultat visar att det finns ett samband mellan självobjektifiering och kroppsuppfattning vilket stämmer överens med tidigare forskning. Resultatet visar också att sambandet inte nödvändigtvis behöver vara i negativ art, framför allt när det kommer till män då en viss del av självobjektifiering kan ha en positiv effekt på individens kroppsuppfattning. / Previous research shows that self-objectification can have negative effects on the individual's body image and lead to for example lower self-esteem, eating disorders and depression. According to the objectification theory, objectification means considering someone or something as an object when it is not, and to judge and view oneself from someone else's perspective. Self-objectification is mainly associated with women which may be due to traditional gender roles and the fact that less research has been done on men in the same field. The purpose of the study was to investigate possible connections between self-objectification and body image and whether it differs between men and women. Using well-proven instruments, a standardized questionnaire and quantitative design, we designed a cross-sectional study that was carried out at the Swedish company Folkspel in Gothenburg (N= 113). The result of the study shows that there is a connection between self-objectification and body image which agrees with previous studies. The result also shows that the connection does not necessarily have to be, in a negative sense especially when it comes to men, as a certain amount of self-objectification can have positive effects on the individual's body image.

Denna studie kommer presentera resultatet av en kvantitativ undersökning där syftet var att se om Tinderanvändning påverkar individers självkänsla och om påverkan är beroende av genus. Datainsamlingen genomfördes med en online-enkät över Facebook där 102 respondenter deltog (K = 55 och M = 47). Användares uppskattade tid på Tinder var huvudvariabeln inom Tinderanvändning i denna studie och forskarna konstruerade egna frågor för att kontrollera tidsfrekvensen. För att kontrollera bakomliggande faktorer inom Tinderanvändning konstruerade forskarna egna frågor för att undersöka profilnöjdhet, Tindernöjdhet, glädje efter Tinder, högersvep och matchningar. Självkänsla mättes genom Rosenberg självkänsloformulär. Utifrån Festingers teori om social jämförelse konstruerades tre frågor om social jämförelse på Tinder. Resultatet visade att hypotes 1 Tinderanvändning har en negativ påverkan på mäns självkänsla och 2 Tinderanvändning har en positiv påverkan på kvinnors självkänsla inte stämmer, studien kunde inte bekräfta att huvudvariabeln tidsfrekvens har en påverkan på män och kvinnors självkänsla. Studien kunde fastställa att variabeln profilnöjdhet har en signifikant positiv påverkan på män och kvinnors självkänsla och det upptäcktes en könsskillnad där män påverkas starkare av profilnöjdheten. / This study will present the results of a quantitative survey where the aim was to see if Tinder use affects individuals' self-esteem and if the effect is dependent on gender. The data collection was carried out with an online survey via Facebook in which 102 respondents participated (F = 55 and M = 47). The user's estimated time on Tinder was the main variable of Tinder use in this study and the researchers constructed their own questions to control for time frequency. To control for underlying factors in Tinder use, the researchers constructed their own questions to examine profile satisfaction, Tinder satisfaction, happiness after Tinder, right swipes, and matches. Self-esteem was measured by the Rosenberg self-esteem scale. Based on Festinger's theory of social comparison, three questions about social comparison on Tinder were constructed. The result showed that hypotheses 1 Tinder use has a negative effect on men's self-esteem and 2 Tinder use has a positive effect on women's self-esteem are not true, the study could not confirm that the main variable time frequency has an impact on men's and women's self-esteem. The study was able to determine that the profile satisfaction variable has a significant positive impact on men's and women's self-esteem and a gender difference was discovered where men are more strongly affected by profile satisfaction.

Det finns en växande oro för den inverkan som sociala medier har på ungas psykiska hälsa. Sociala jämförelser och orealistiska skönhetsideal nämns ofta i relation till sådana samband. Flickor i tonåren rapporterar högre förekomst av psykiska besvär samt lägre självkänsla än pojkar. Syftet med föreliggande studie var att undersöka högstadieflickors användning av sociala medier (med fokus på Instagram och Snapchat) och huruvida denna är associerad med generaliserad ångest. Medieringsanalys användes för att testa om självkänsla kunde förklara det potentiella sambandet bland ett slumpmässigt urval unga flickor i Stockholms län (N = 1161; medelålder = 14 år). Urvalet baseras på sekundärdata från en studie av Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP). För att mäta ångest användes Generalized Anxiety Disorder 7-item scale (GAD-7). Självkänsla mättes med Rosenberg Self-Esteem Scale (RSES). Resultatet visade på små effekter men indikerar att det finns ett samband mellan flickornas ångest och tid på sociala medier, och att drygt hälften (51%) av sambandet kan förklaras genom att tid på sociala medier indirekt påverkade deras självkänsla negativt (β = 0,13; p < 0,001). Vidare antydde resultatet att flickor, vars självkänsla påverkades av sociala medier, ökade sin ångest med 1,16 GAD-poäng för varje extra 2,54 timmar på sociala medier, i kontrast till en ökning av 0,56 GAD-poäng hos flickorna med mer stabil självkänsla. Genom att få en ökad förståelse för det eventuella sambandet mellan flickors upplevda ångest och användning av sociala medier kan preventiva åtgärder, som exempelvis stärker deras självkänsla, utvecklas som ett led i att minska potentiella skadeverkningar av sociala medier.

Sociala relationer är grundläggande för upplevelsen av lycka och sociala medier är utformade för att underlätta dessa. Paradoxalt nog ökar inte användandet av sociala medier alltid upplevelsen av lycka. Syftet med studien har därför varit att undersöka och öka förståelsen för hur kvinnor födda under 70- och 80-talet upplever att deras lycka påverkas av användandet av sociala medier. Sex kvinnor, mellan 35 och 51 år, som använder sociala medier dagligen, rekryterades via sociala medier. Data insamlades via semistrukturerade intervjuer och analyserades genom Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). Fyra övergripande teman identifierades - Social tillhörighet, Ändlöst scrollande, Social jämförelse och Medvetet användande. Resultaten visar att deltagarna upplever att ett tydligt syfte med användandet av sociala medier ökar deras lycka, simultant som bristen på medvetet förhållningssätt leder till destruktiva användarbeteenden som minskar lyckan. Samexistensen av positiva och negativa känslor hindrar därmed deltagarna från att känna långvarig och övergripande lycka vid användandet av sociala medier. / Social relationships are fundamental to the experience of happiness and social media is designed to facilitate these. Paradoxically, the use of social media does not always increasethe experience of happiness. The purpose of the study has therefore been to investigate and increase understanding of how women born in the 70s and 80s feel that their happiness is affected by the use of social media. Six women, aged between 35 and 51, who use social media daily, were recruited via social media. Data were collected via semi-structured interviews and analyzed through Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). Four overarching themes were identified - Social belonging, Endless scrolling, Social comparison and Conscious use. The results show that the participants feel that a clear purpose for using social media increases their happiness, simultaneously as the lack of a conscious mindset leads to destructive user behaviors that reduce happiness. The coexistence of positive and negative emotions therefore prevents the participants from feeling long-term and overall happiness when using social media.

The current study has aimed, through a qualitative approach, to provide a deeper understanding of adolescent boys' perceptions of content on social media revolving around other people's successes. Particularly, the study has focused on the concept of Hustle-Culture to describe idealized portrayals of success on social media. By exploring how adolescent boys identify, describe and relate to Hustle-Culture on social media, the results have shown that content related to Hustle-Culture is common among the interviewed respondents. Additionally, the results indicate that the respondents, through their own descriptions, adopt a critical stance towards content associated with Hustle-Culture. The findings of the study underscore the importance of future research in the realm of social media's impact on adolescent boys, possibly needing to focus on norms surrounding success and career choices. / Den aktuella studien har genom ett kvalitativt tillvägagångssätt försökt att bidra med en djupare förståelse kring unga killar i gymnasieålderns uppfattningar om innehåll på sociala medier som kretsar kring andra människors framgångar. Särskilt fokus har inom studien varit på begreppet Hustle-kultur för att beskriva idealiserade porträtteringar av framgångar på sociala medier. Genom att undersöka hur unga killar identifierar, beskriver och förhåller sig till Hustle-kultur på sociala medier, visade resultatet att innehåll kopplat till Hustle-kultur är vanligt förekommande bland de respondenter som intervjuats. Resultatet visar även att respondenterna, genom egna beskrivningar, förhåller sig kritiskt till innehåll kopplat till Hustle-kultur. Studiens resultat framhäver vikten av att framtida forskning inom området för sociala mediers påverkan på unga killar, möjligtvis behöver rikta fokus mot normer som kretsar kring framgångar och karriärsval.

Syftet med denna studie var att undersöka sambanden samt eventuella könsskillnader mellan Social Jämförelse, Självkänsla och användande av Sociala  Medier hos gymnasieelever . Enkäter delades ut till 127  elever på en skola i södra Sverige. Eleverna ombads besvara frågor om användningen av Sociala Medier samt uppskatta deras Självkänsla som bygger på Rosenberg self-esteem scale och deras upplevda grad av Social Jämförelse som baserades på en förkortad version (Schneider & Schupp, 2013) av the Iowa-Netherlands Comparison Orientation Measure (Buunk & Gibbons, 1999). Resultatet visade signifikanta samband samt könsskillnader mellan användning av Sociala Medier, Social Jämförelse och Självkänsla. Det visade sig att elever som spenderade mer tid på Sociala Medier och hade högre grad av Social Jämförelse tenderade att ha lägre Självkänsla. Kvinnor tenderade även spendera mer tid på Sociala Medier, ha högre grad av Social Jämförelse och lägre grad av Självkänsla än männen. I linje med Findahl och Davidsson (2015) studie fanns det tendenser till att Sociala Medier ökat men att aktiviteten minskar. I vår studie tenderade eleverna att lägga ut uppdateringar när positiva händelser hade skett eller bilder på Selfies och vänner samt bilder som redigerats. Detta skulle kunna bidra till en allvarligt skev bild av verkligheten som kan leda till negativa effekter (som lägre självskänsla). Mot bakgrund av resultaten bör fördjupade undersökningar kring Sociala Mediers och Social Jämförelses inverkan på vårt välmående utredas. / The purpose of this study was to investigate the association between Social Media use, Self-esteem and Social Comparison. Questionnaires were distributed to 127 pupils at a school in southern Sweden. Students were asked to answer questions about the use of social media and assess their self-esteem based on Rosenberg self-esteem scale and their perceived level of social comparison that was based on a shortened version (Schneider & Schupp, 2013) of the Iowa-Netherlands Comparison Orientation Measure (Buunk & Gibbons, 1999 ). The results showed significant relationships, and also gender differences in the use of social media, social comparison and self-esteem. The study showed that students who spent more time on social media and had greater social comparison tended to have lower self-esteem. Women also tended to spend more time on social media, have greater social comparison and lower levels of self-esteem than men. The study confirmed Findahl och Davidsson (2015), showing that social media is increasing, but that the activity decreases. Students tended to only post positive events or images on Selfies and friends as well as images edited. This could contribute to a serious distortion that can lead to negative effects (such as lower self-esteem). Given the results, we propose that future studies focus on in-depth research about social media impact on our wellbeing and how modern social comparison works.

Användningen av självkvantifieringsapplikationer är utbredd, men dess utförande långt från fulländat. Den användning som förekommer är nästintill uteslutande koncentrerad till självförbättring. I denna undersökning appliceras denna trend av självförbättring på en global hållbarhetskontext med syfte att minska klimatpåverkan kopplat till livsmedelskonsumtion. Här avses undersöka hur återkoppling i en självkvantifieringsapplikation kan utformas för att förändra en specifik vana, köttkonsumtion. Undersökningen som utfördes bestod i en kvantifieringsstudie där deltagare på egen hand kartlade sin livsmedelskonsumtion utifrån huruvida den var vegetarisk eller ej. Deltagarna i studien fick ta del av olika typer av återkoppling på sin konsumtion. För hälften av deltagarna sattes den personliga konsumtionen i förhållande till den genomsnittliga konsumtionen. Den andra hälften tog istället del av vetenskapligt grundade påståenden om hur konsumtionen måste se ut för en hållbar framtidsutveckling. Ingen av grupperna visade på någon definitiv beteendeförändring av köttkonsumtionen. Deltagarna efterfrågade olika återkoppling beroende på deras mål och viljor samt förkunskaper. Självkvantifering i detta syfte togs väl emot och deltagarna var positiva till användningen, men önskade ytterligare återkoppling. / The use of Quantified Self (QS) applications is widely spread, however, its design and potential is far from fulfilled. Today, its main focus is on self-improvement. This essay aims to investigate how self-improvement can be put in a global sustainable context and how the feedback in a QS-application can be designed to change one specific habit, meat consumption. The survey consisted of a logging phase where participants logged their food consumption in terms of whether each meal was vegetarian or not. The participants in the study were divided into two groups that got two different types of feedback on their consumption. The first group’s feedback consisted of a relation between each participants individual meat consumption related to the mean score of the rest of the group, while the other group got information about scientifically established facts about future sustainable meat consumption. Neither of the groups showed any definite behaviour change in their meat consumption. Results show that the participants had needs for individually designed feedback depending on their motivation, ability and attitudes to the issue. The concept of self quantization got positive feedback in the post-study survey participants were asked to answer, although many of participants requested more interactivity and differently designed feedback content.

The purpose of the present study was to gain knowledge and understanding on fitspiration, itsbody ideal perception and exercise behaviour in a sample of young adults who are exercisers, daily social media usersand also fitspiration followers. To that end, semi-structured interviews were carried out to gather information from eight young adult exercisers (M = 22.5, SD =3.5 years). Thematic analysis (TA; Braun & Clarke, 2006) was used to analyse the data. The results were divided into three parts, 1) perception of fitspiration which has three main themes: Fitspiration as a tool that supports healthy behaviour, Untrustworthy fitspirational content, and Negative outcome on emotional well-being. 2) Fitspiration’s body ideal perception, which consists of one main theme: Unrealistic body ideals. 3) And lastly exercise behaviour in relation to viewing fitspirational content and has also one main theme: Inappropriate fitness goals. In summary, viewing fitspirational content on social media can provide young adults with information and motivation that supports healthy lifestyle behaviours like exercising. However, negative feelings appeared to arise from fitspiration viewing which may have an effect on psychological well-being. Although body ideals shown through fitspiration were perceived as unrealistic, the content seemed to adversely affect our participant’s fitness goals and determination. / Syftet med denna studien var att få kunskap och förståelse om fitspiration, uppfattning av fitspirations kroppsideal och träningsbeteende i ett urval av unga vuxnasom är motionärer, daglig användare av sociala medier och även anhängare av fitspiration. Semi-strukturerade intervjuer genomfördesför att samla information av åtta unga vuxna motionärer (M = 22,5, SD = 3,5 år). Tematisk analys (TA; Braun & Clarke, 2006)användes för att analysera data-information. Resultaten delades in i tre kategorier, 1) uppfattning av fitspiration som har tre huvudteman: Fitspiration som ett fenomen som stöder hälsosamt beteende, opålitlig fitspirations källa och negativ resultat på emotionellt välbefinnande. 2) Uppfattning av fitspirations kroppsideal som består av ett huvudtema; Orealistiska kroppsideal. 3) Och slutligen träningsbeteende i samband med att titta på fitspirations innehåll, som har huvudteman; Olämpliga träningsmål. Sammanfattningsvis kan fitspirations innehåll på sociala medier ge unga vuxna information och motivation som stöder hälsosamma beteenden, som att träna. Men negativa känslor upplevdes uppstå genom att titta på fitspirations inlägg som kan ha en inverkan på psykologiskt välbefinnande. Vidare, även om fitspirations kroppsideal upplevdes som orealistiska, innehållet verkar ha en roll i deltagarnas träningsmål och determination.

In 2020, 89% of Internet users in Sweden used social media and young women reported the highest frequency of use. Through a qualitative approach, the aim was to gain an understanding of young women's experiences of their social media use and online self-presentation. The participants were women between the ages of 18-23 years. Seven semi-structured interviews were conducted and analysed using thematic analysis, which resulted in three main themes: Another reality, It Will Probably Get Better And Between The Own Will Of Being Sexy And The Pressure To Be So. The results showed that young women present their ideal-selves, that likes were a controlling mechanism and comparisons online were perceived to be endless. Furthermore, it was described that young women's bodies are presented on the basis of the ideals and the pressure to have the ideal body was perceived to be constantly present on social media. However, there were also experiences of a more positive wave emerging on social media, which is instead characterized by acceptance of one's own and other women's bodies. Finally, an ambivalence was captured in the participants to, on the one hand, want to share sexually challenging images of themselves, and, on the other hand, feel pressure from others to do so. / År 2020 använde 89% av internetanvändarna i Sverige sociala medier och unga kvinnor rapporterade högst användningsfrekvens. Genom en kvalitativ ansats var syftet att få en ökad förståelse för unga kvinnors upplevelser av sin sociala medieanvändning och framställning online. Deltagarna var kvinnor i åldrarna 18-23 år. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades utifrån tematisk analys, vilket resulterade i tre huvudteman: En annan verklighet, Det blir nog bättre samt Mellan den egna viljan och pressen på att vara sexig. Resultaten visade att unga kvinnor framställer sig utifrån sina bästa sidor, att likes var en styrande mekanism och jämförelser online upplevdes vara oändliga. Vidare beskrevs att unga kvinnors kroppar framställs utifrån idealen och kroppshetsen upplevdes vara konstant närvarande på sociala medier. Däremot fanns även upplevelser av en mer positiv våg som tar sig fram på sociala medier, vilken istället kännetecknades av acceptans gentemot sin egen och andra kvinnors kroppar. Avslutningsvis fångades en ambivalens hos deltagarna att å ena sidan själva vilja dela med sig av sexuellt utmanande bilder, å andra sidan känna en press från andra att göra det.

Sociala medier har blivit en integrerad del av människors liv under det senaste årtiondet, och användare jämför sig ständigt med innehållet de ser. Forskningen pekar på att sociala medieprofiler, med sina anpassningsbara funktioner och feedback-möjligheter, intensifierar social jämförelse och kan ha negativa följder på användares välmående. För att skapa förståelse över hur hälsosam social jämförelse kan stöttas valde vi en kvalitativ forskningsansats, där vi genom fokusgruppintervjuer har tolkat användares utsagor. Studien utgår från användarens perspektiv eftersom det är användarens förmåga att jämföra sig som är i fokus. I slutsatsen presenterar vi sex angreppssätt för hur sociala medieprofiler kan stötta en hälsosam social jämförelse. / Social media has become an integral part of people's lives in the past decade, with users constantly comparing themselves to the content they see. Research indicates that social media profiles, with their customizable features and feedback capabilities, intensify social comparison and can have negative effects on users' well-being. To gain insight into how a healthy social comparison can be supported, we employed a qualitative research approach, interpreting users' statements through focus group interviews. The study focuses on the user's perspective since it is the user's ability to compare themselves that is the central focus. In the conclusion, we present six ways of approaches on how social media profiles can support a healthy social comparison.