Syfte | Att undersöka hur unga vuxnas självbild, psykiska mående och beteenden påverkas av det sociala forumet Instagram. Metod | Datat i denna intervjustudie består av totalt fyra intervjuer med olika personer inom ålderskategorin 20-30 år. Studien har använt sig av semistrukturerade intervjuer, som sedan transkriberas och kodas enligt tematisk analys process. Huvudsakliga resultat | Studiens slutsats är att studiens resultat har visat och stärkt det som tidigare forskning pekat mot, att socialt jämförande över Instagram kan leda till en negativ självbild och självsyn. Respondenternas svar indikerar framförallt att Instagramanvändande verkar vara riktad åt negativ riktning för unga vuxnas mående såväl som beteenden som utmynnar i ohälsosamma konsekvenser.

Is people’s appreciation for their bodies lower when they engage in more appearance comparison online and is this relation differs as a function of age? Previous research shows that body appreciation is important for people’s well-being and frequent appearance comparison is seen to be related to lower well-being. Research also shows age differences in body appreciation and the tendency to engage in comparison with others. There is a lack of studies looking at body appreciation that includes older people and men. Online social comparison has only been measured using narrow definitions of comparative behaviors. The current study aims to assess if lower body appreciation is seen for people who compare themselves more online and if this is moderated by age. An online survey was distributed to Swedish citizens over the age of 16. The survey asked about people’s body appreciation and the different online appearance-comparison behaviors they perform. A moderation analysis was conducted and showed that lower body appreciation is related to higher engagement in appearance comparison online and this relation was stronger for older people. This study expands the knowledge about body appreciation with a sample that is more representative of the Swedish population. It also expands the knowledge of how body appreciation is related to online social comparison. People generally seem to experience lower appreciation for their bodies when they engage in more online appearance comparison and the relationship is stronger for older people. / Är personers uppskattning för deras kropp lägre när de jämför sitt utseende mer med andra online och ifall relation ändras som en funktion av ålder? Tidigare forskning har visat att kroppsuppskattning är viktigt för personers välmående och frekventa jämförelser med andra har visats vara relaterade till ett försämrat välmående. Forskning har också visat att det finns åldersskillnader i både kroppsuppskattning och ens tendens att jämföra sig med andra. Det finns lite forskning som tittar på kroppsuppskattning bland äldre personer och män. Personers utseende-jämförelse online har tidigare enbart blivit mätt med smala mått som tittar på enstaka jämförelsebeteenden. Vår studie siktar på att undersöka om personer har lägre kroppsuppskattning när de jämför sitt utseende med andra oftare online och om den här relationen modereras av ålder. En online-enkät delades ut med frågor gällande kroppsuppskattning och frågor gällande olika typer av jämförelsebeteenden folk kan utföra online. Enkäten delades ut till svenska medborgare över 16 års ålder. En moderationsanalys genomfördes och visade att kroppsuppskattning var lägre bland personer som jämförde sin kropp oftare online och relationen var som starkast för äldre personer. Den här studien tillför mer kunskap om kroppsuppskattning med ett urval som är mer representativt för Sveriges befolkning. Studien tillför mer kunskap kring kopplingen mellan kroppsuppskattning och utseende-jämförelser online. Generellt så uppskattar folk sin kropp mindre när de ofta jämför sitt utseende med andra online och relationen var starkast för äldre personer.

Majority of millennials are daily users of Instagram and in conjunction with previous studies on Instagram displaying negative effects on psychological well-being, how individuals perceive their identity in relation to their Instagram use is interesting as it could be a part of how their psychological wellbeing is affected through use. Most previous research on Instagram and psychological well-being are general and based on quantitative methods. Descriptive findings on how individuals relate to their Instagram in terms of image or identity is not yet explored. The research question of this paper is therefore to investigate if there exists a perceived ideal image on Instagram and if individuals separate their Instagram image from their perceived real identities. Semi-structured interviews with 11 participants categorized through thematic analysis indicate a perceived ideal image on Instagram exists, and majority of participants cannot separate their Instagram image from their perceived real identity. It is assumed through findings that the level of awareness when applying one’s image or identity during Instagram use could indicate how risky it is for individuals to be affected negatively on their psychological well-being during usage. Increasing awareness of how one identify him- or herself based on his or her image or perceived real self could potentially decrease the risk of negative social comparison and self-discrepancy in interaction with one’s Instagram use. Findings showed there exists a perceived ideal image on Instagram while there is no coherent perception among participants in how they separate their perceived image from their perceived real identity. Future research could investigate whether this ’identity incongruence’ while using Instagram is part of a new way of constructing one’ identity in a world where virtual and real no longer has clear borders. / Majoriteten av Millennials är dagliga användare av Instagram och i kombination med tidigare studier om Instagram som tyder på negativa effekter på det psykosociala välmåendet - är hur individer upplever deras identitet i relation till deras Instagram-användande är intressant att undersöka, då det kan vara del av hur deras psykosociala välmående påverkas genom användning. Större delen av tidigare studier om Instagram och psykosocialt välmående är generell i naturen och baserat på kvantitativa metoder. Detaljerade resultat av hur individer relaterar till deras Instagram i form av image eller identitet är ännu inte undersökt. Frågeställningen är därför att undersöka om en upplevd idealisk image existerar på Instagram och om individer separerar deras Instagram image från deras upplevda riktiga identitet. Semi-strukturerade intervjuer med elva medverkande, kategoriserade genom tematisk analys, indikerar på att en upplevd idealisk image på Instagram existerar samt att majoriteten av dem medverkande inte kan skilja deras Instagram image från deras upplevda riktiga identitet. Det är antaget genom resultatet att nivån av medvetenhet man har i appliceringen av ens image eller identitet under användningen av Instagram kan indikera hur riskfyllt det är för individer att bli negativt påverkade psykosocialt under deras användning. Genom ökat medvetande av hur man identifierar sig själv baserat på sin image eller upplevda riktiga jag skulle risken för negativ social jämförelse och själv-diskrepans potentiellt minska i interaktion med ens Instagram-användande. Resultaten visar att en upplevd idealisk image på Instagram existerar samtidigt som en sammanhängande uppfattning av hur de medverkande separerar deras upplevda image från deras upplevda riktiga identitet inte existerar. Framtida studier kan undersöka närmare om denna ’identitets-inkongruens’ som uppstår under Instagram-användande är ett nytt sätt att skapa sin identitet på i en värld där det virtuella och det riktiga inte längre har tydliga gränser.

Syftet med detta forskningsinriktade arbete var att belysa hur fritidshemslärare beskriver sin profession, sitt uppdrag och deras status inom skolväsendet. Detta arbete tar sin utgångspunkt ur en kvalitativ metod i form av semistrukturerade gruppintervjuer där åtta respondenter från två olika skolor deltagit. Forskningens framtagna text utifrån intervjuerna har kategoriserats med hjälp av tematisk analysmodell, för att hitta mönster i respondenternas svar där samtliga framtagna kategorier färgkodats. Kategorierna som framkommit har sedan analyserats mot analysbegreppen social jämförelse och in- och ut-grupper, då tidigare forskning visat på klyftor mellan fritidshemslärare och klasslärare, där en upplevd statusskillnad framhävs som bidragande orsak i kombination med bristande förståelse för varandras uppdrag. Studiens resultat synliggör flera brister, både vad gäller förståelsen för uppdraget, förutsättningar för att arbeta kvalitativt i kombination med en haltande samverkan som styrs av den statusskillnad som vi fått fram i vårt resultat. Resultaten indikerar även på en vision och vädjan om en bredare samverkan över gränserna mellan fritidshemslärare och klasslärare för att höja kvaliteten och arbeta främjande för en förståelse för varandras uppdrag, med en jämlik status mellan professionerna som utgångspunkt. Våra resultat indikerar att de statusskillnader som idag råder, härstammar från en profession som omfattar en otydlighet i uppdraget, där statusen blir signifikant och avgörande, vilket härleder frågan till det organisatoriska ledarskapet inom skolväsendet. I denna studie benämner vid lärare i fritidshem som fritidshemslärare.

Syfte Dagens teknik har medfört en explosion av nätbaserade sociala medier där bilder av träning och kroppar är ett tydligt fenomen. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur kroppsideal skapas och framställs på internet och framförallt sociala medier. Till hjälp användes frågeställningarna: Hur gestaltar manliga fitness-profiler sig själv och sina kroppar på den nätbaserade tjänsten Instagram? Finns det kopplingar mellan dessa profilers kroppsgestaltningar och specifika kroppsideologier? (Rosenmann & Kaplan, 2014) Metod Arbetet utfördes med netnografisk metod i grunden, en metod specifikt fokuserad på kvalitativ forskning av internet. Tre manliga fitnessprofiler samt fem av varje profils bilder valdes utifrån popularitet på Instagram för att granskas och analyseras i relation till kroppsideal. Resultat Bilderna hade gemensamma egenskaper då dessa, ofta i gymmiljö, visade avklädda, extremt muskulösa kroppar med fokus på framsidan av överkroppen. Skilda egenskaper förekom, dock inte i någon signifikant bemärkelse. Kroppsideologin metrosexuella-och konsumentmaskuliniteten (Rosenmann & Kaplan, 2014) präglade profilerna. Slutsatser Dessa fitnessprofilers framställning av sina kroppar stämde väl överens med dagens rådande muskulära kroppsideal som innefattar en slimmad, muskulös, väldefinierad kropp. Tydliga kopplingar kunde också göras till Rosenmann’s och Kaplan’s (2014) kroppsideologi; metrosexuella-och konsumentmaskuliniteten. / Objective The advanced technology of today’s society has brought on a heavy uprising of social media where images of training and bodies are a common phenomenon. The aim of this study was to examine how body ideals are created on the internet, with focus on social media. Two questions were used to help with this objective: How do male fitness profiles portrait themselves and their bodies on the net based service Instagram? Do connections exist between these profiles portraits of the body and specific body ideologies? (Rosenmann & Kaplan, 2014). Method The study was carried out with a nethnographic method, a method specifically focused on qualitative research regarding the internet. Three male fitness profiles and five of their images each were selected based on popularity on Instagram to be examined and analyzed in relation to body ideal. Results The images had similar attributes which included that they, often in a gym environment, showed undressed, extremely muscular bodies with emphasized focus on the upper body. Differences were present in the images but not to any significant extent. The profiles were defined by the body ideology of metrosexuality and consumer masculinity (Rosenmann & Kaplan, 2014). Conclusion The representation of the images of these fitness profiles translate well into the current muscular body ideal that contains a lean, muscular, well defined body. Clear connections could be made to Rosenmann’s och Kaplan’s (2014) body ideology of metrosexuality and consumer masculinity.

Instagram är ett populärt socialt nätverk bland unga människor mellan 18-25 år. Psykiska pressen på individen att vara en del av sociala-medier och hålla sig uppdaterad kan betraktas som centralt i unga människors upplevelser av sociala medie-plattformen Instagram. Med sociala mediers frammarsch har en ny sorts kommersiell förebild skapats denna har fått benämningen Influencers. Studiens syfte ämnar besvara följande frågeställningar: Hur upplever unga kvinnor fenomenet Instagram och Instagram-Influencers? Hur påverkas unga kvinnors identitet av Influencers på det sociala mediet Instagram? Hur upplever unga kvinnor att deras identitet gestaltar sig, i de fall påverkan sker? En kvalitativ metod/ansats har använts i form av semistrukturerade intervjuer med sex unga kvinnor i åldern 18-25. Det insamlade materialet har analyserats med tematisk analys utifrån en induktiv ansats. Studien tar fasta på: respondenternas tankar, upplevelser och känslor kring den egna subjektiva erfarenheten och dess mening i deras livsvärld. Resultatet knyts an till tre huvudteman; Instagrams betydelse, Att vara en Influencer, Influencers och deras påverkan på sina följare.Dessutom behandlas underkategorin: Identitet online respektive identitet offline. Studiens resultat visar att respondenterna upplever Instagram som både betydelsefull media och som en “jämförelse-applikation” med negativ inverkan. Studien visar även hur den negativa påverkan i högre grad dominerar upplevelsevärlden. Det finns en tydlig koppling mellan en ökad digital interaktion och upplevelsen av social jämförelse och påverkan på ens identitet. Respondenterna anser att Influencers skapar en vilseledande bild av verkligheten och censurerar sådant som är mindre smickrande. Följarna får en filtrerad uppfattning som syftar till att förstärka det budskap man vill uppmärksamma. Respondenterna själva uppvisar konstruerade bilder av lycka, men i verkligheten – offline- kan istället känslor av ensamhet och ledsamhet finnas. Diskussionen tar upp den tydliga kopplingen mellan en ökad digital interaktion och känslan av social jämförelse, behov av konformitet och roll-imiterande beteende. / For young adult’s age 18-25 years, Instagram is a popular social network. With the expansion of social media, a new kind of commercial role- model has been created, the so- called Influencers. Based on the understanding and interpretation of previous research, this study will look into what impact the social network phenomena Instagram-Influencers have on young girls’ self-perception and identity. The purpose of this study is to answer the following questions: How do young women experience the social network Instagram and its Influencers? How is the identity of young women affected by the Influencers on the social media Instagram? In what way do young women experience that their identity is being shaped, in those cases it has an impact? To study this, qualitative interviews are used and conducted with six different active female users, between ages 18-25. The collected data were analyzed with a thematic inductive approach. The result is linked to three main themes; Instagram's importance, being an Influencer, Influencers and their impact on their followers, as well as the subcategory: Identity online and identity offline. In my analyzation, the conclusion is, that there is a clear link between an increased digital interaction and social comparison, and their effect on identity and self-perception. The respondents believe that the Influencers display a misleading view of reality. The followers get the impression that the content is filtered and only highlights flattering topics, and that the purpose with this is to enforce and emphasize the value of the Influencers’ statements. Similarly, the respondents themselves are affected to construct images of happiness, but in reality – offline- the feeling of loneliness and sadness occurs. The end discussion addresses the clear link between increased digital interactions and the sense of social comparison, the need for conformity and role-limiting behavior.

Abstract Björklund, M. (2017). Is the use of Instagram a new self-harm behaviour? A cross-sectional study of Instagram users’ reflections. Bachelor thesis in Public Health Science. Department of Occupational and Public Health Science. Faculty of Health and Occupational Studies. University of Gävle, Sweden.   The aim of the study was to investigate the use of Instagram among Swedish internet users. A further aim was to investigate whether there was an association between the increased use of Instagram and mental health. The method used was a cross-sectional study with questionnaires. Both quantitative and qualitative questions were included in the survey, which were presented as descriptive statistics as well as thematic analysis with quotes. The selection was a convenience selection and snowball selection, where the surveys were disseminated via the author Facebook. The result showed that the majority used Instagram several times a day and many of them were found to be in the risk group of mental illness. Many users found that the images exposed in Instagram contributed to comparisons between themselves and the photos resulting in body dissatisfaction. The conclusion was that the use of Instagram several times a day was associated with a decreased level of well-being. The majority of the Instagram users compared themselves with other people and more thought of their appearance, when they were exposed to the images in Instagram. / Idag använder ca 55 % av Sveriges befolkning i åldrarna 12–55 år tjänsten Instagram. De senaste åren har användandet ökat med 12 % varje år. Under år 2016 har den psykiska ohälsan i Sverige ökat kraftigt, särskilt i åldersgruppen 16–29 år. Denna grupp är också stora användare av Instagram. Tidigare studier visar att exponeringen av bilder bidrar till att de exponerade jämför sig med andra, vill förändra sig själva och funderar mer över sitt utseende. Dessa beteenden kan också bidra till diagnoser som depression och ätstörningar och bli en typ av ett självskadebeteende.   Syftet med studien var att undersöka hur användandet av Instagram ser ut bland svenska internetanvändare. Ytterligare ett syfte var att undersöka om det finns en association mellan det ökade Instagram-användandet och den psykiska hälsan.   Metoden som används var en tvärsnittsstudie med enkäter, med både kvantitativa och kvalitativa frågor. Detta presenterades som beskrivande statistik samt tematisk analys med citat. Urvalet var ett bekvämlighetsurval och snöbollsurval, där enkäterna delades ut via författarens Facebook.   Resultatet visade att många använde Instagram flera gånger om dagen och många av dem visade sig vara i riskgruppen för att drabbas av psykisk ohälsa. Många upplevde att bilderna man exponeras för på Instagram bidrar till att man jämför sig själv vilket skapar ett missnöje med den egna kroppen. Det fanns ett samband mellan att använda Instagram flera gånger per dag och att uppleva missnöjdhet, osäkerhet, att inte räcka till, samt att man jämförde sig med andra och tänkte mer på sitt utseende. Slutsatsen blev att det som använder Instagram flera gånger per dag upplever ett minskat psykiskt välbefinnande och är i riskgruppen för att drabbas av psykisk ohälsa. Många användare av Instagram jämförde sig med andra och tänkte mer på sitt utseende när de exponerades för bilder på Instagram.

Denna kvalitativa studie undersöker porträtteringen av den normativa kvinnokroppen på plattformen Instagram till följd av trenden kroppspositivism. Syftet med vår studie är att genom en semiotisk bildanalys, undersöka huruvida två klädföretag följer trenden kroppspositivism i sina samarbeten med influencers på Instagram. Studien ämnar även till att undersöka huruvida de två företagen följer sina slagord om att bryta ny mark och vara tillgängliga för alla kvinnliga kroppsformer. Studiematerialet är hämtat från Instagram och influencerna som är valda för studiens analys är hämtade från Na-kd och Boohoos hemsidor. Analysen utförs med hjälp av semiotik, vilket både är en teori och metod där verktygen denotation och konnotation har använts. Med hjälp av en forskningsöversikt om olika kroppsideal och teoretiska ramverk som social jämförelse och The Male Gaze har analysen delats in i tre teman; kroppstyp, posering och digital redigering av kvinnokroppen. Studiens resultat påvisar ett smalhetsideal där de influencers som undersökts i analysen ingår i normen. Kvinnokropparna kunde till viss del skilja sig åt men kvinnorna gestaltade fortfarande ett smalhetsideal, vilket tyder på att varken företaget Na-kd eller Boohoo har anammat kroppspositivismen utifrån sina val av influencers på Instagram. Resultatet visade även att klädföretagen inte följde sina slagord om att vara normbrytande och tillgängliga för alla kvinnor. / This qualitative study examines the portrayal of the normative woman’s body on Instagram and how the trend of body positivism is followed on that platform. The purpose of our study is, through semiotic image analysis, to investigate whether two fashion companies’ follow the trend of body positivism in their collaborations with influencers on Instagram. The study also intends to investigate how the two companies follow their slogans of being norm-breaking and accessible for all female body types. The study material is collected from Instagram and the influencers selected for this study are selected from Na-kd and Boohoo’s websites. The analysis is performed using semiology, which is both a theory and a method where the tools denotation and connotation have been used. With the help of a research overview on different body ideals and theoretical frameworks such as social comparison and The Male Gaze, the analysis has been divided into three themes; body type, posing and digital editing of the female body.  The study’s results show a narrow ideal where the investigated influencers of the analysis are included in the norm. The women’s bodies could differ to some extent, but they all embodied a narrow-minded ideal, which indicates that neither Na-kd nor Boohoo has embraced body positivism based on their choice of influencers on Instagram. The results also showed that none of the fashion companies followed their slogans about being norm-breaking and accessible to all women.

In today's society we spend more time on social media than ever before. 61% of all Sweden's internet users are active on Instagram, this makes the social media platform the second most used application after Facebook.   The aim of this study was to explore how active users on Instagram, so-called prosumers, experience their own use and self-presentation on Instagram. We chose to conduct ten qualitative semi-structured interviews. We sought to create an understanding of how prosumers use the application and whether there are any usage standards that are important in how they want to present themselves to other users.    The collective term “usage standards” has been created to illustrate the relationship between how prosumers are expected to act and behave towards each other on the platform, and how they subsequently use Instagram. The purpose of this study has been investigated by the use of three research questions: How do prosumers describe their own activity on Instagram? How do prosumers’ usage standards affect other users on Instagram? What is the prosumers’ understanding of the way they present themselves on Instagram?   We have used a number of theoretical frameworks to investigate the study’s purpose. All theories deal with different areas such as use of social media, self-presentation and comparison. The used theories are Goffman’s work on social norms and self-presentation, social comparison theory, social cognitive theory and uses and gratification. To develop a deeper understanding of the study and the subject, it was most appropriate to use a qualitative interview method. Even before the interviews were conducted, four main themes were identified - use, self-presentation, social adaptation and comparison, which are all part of the concept of usage standards. The interviews were conducted in the form of individual interviews and were based on semi-structured questions. This means that the interview contained open questions that allowed respondents to describe their thoughts and experiences.    The four main themes discussed above were used to report and analyze the results. It was discovered that prosumers are mainly influenced by their social environment, which leads them to being inspired by other users as well as copying content. Prosumers also admit that it is important to showcase a “real” image of themselves on the platform, while at the same time insisting that they care about adjusting and customizing their images to make it look aesthetically pleasing. The results show that prosumers compare themselves to other users, consciously and subconsciously, in order to determine how to present themselves.   In the discussion and conclusion, it is found that the social environment influences prosumers in all their activity on Instagram. Prosumers also create usage standards by comparing and adapting their behavior to other users’ content on the platform. / Idag spenderar vi mer tid i sociala medier än vi någonsin gjort tidigare. 61% av alla internetanvändare i Sverige är idag aktiva på Instagram vilket gör applikationen till den sociala medieplattformen med flest aktiva användare efter Facebook.    För att få reda på hur aktiva användare, så kallade prosumers, upplever sin egen användning och självpresentation på Instagram valde vi att genomföra tio stycken kvalitativa samtalsintervjuer. Vi strävade efter att skapa en förståelse för hur prosumers använder applikationen och om det fanns några användningsnormer som hade betydelse för hur de ville framställa sig själva för andra användare.    Samlingsbegreppet användningsnormer skapades för att illustrera förhållandet mellan hur prosumers förväntades agera och bete sig gentemot varandra på plattformen, och som sedan leder till hur prosumers i praktiken använder Instagram. Syftet med denna studie har undersökts med hjälp av tre forskningsfrågor: Hur beskriver prosumers sin egen aktivitet på Instagram? Vad har prosumers användningsnormer för betydelse gentemot andra användare på Instagram? Vilken förståelse har prosumers för hur de väljer att framställa sig själva på Instagram?    Vi har använt ett antal teoretiska ramverk för att undersöka studiens syfte. Samtliga behandlar olika områden som är: användning, social självpresentation och jämförelse. Teorierna vi har använt oss av är Goffmans teorier om sociala normer och självpresentation, social jämförelseteori, social kognitiv teori och användarforskningen. För att skapa en djupare förståelse för studien och ämnet var det mest lämpat att använda en kvalitativ intervjumetod. Redan innan intervjuerna utfördes identifierades fyra huvudteman - användning, framställning, social anpassning och jämförelse som samtliga är en del av begreppet användningsnormer. Intervjuerna utfördes i form av enskilda samtalsintervjuer och utgick ifrån semistrukturerade frågor.   De fyra huvudteman som benämns ovan användes för att redovisa och analysera resultatet. Det framkom att prosumers i stor mån blir påverkade av den sociala omgivningen vilket leder till att de inspireras av andra användare samt kopierar deras innehåll. De medgav även att det är viktigt att visa upp en “äkta” bild av sig själva på plattformen, samtidigt påtalade de att de bryr sig om att justera och anpassa sina bilder för att det ska bra ut för andra Instagram-användare. Resultatet visar att prosumers jämför sig med andra användare, medvetet och omedvetet för att själva komma fram till hur de ska framställa sig.    I diskussionen och slutsatsen, visade det sig att den sociala omgivningen påverkar prosumers i alla beslut de tar om Instagram. Prosumers skapar även användningsnormer genom att jämföra och anpassa sig till andra användare på plattformen.

Sociala medier används av miljarder människor världen över och har visat sig kunna påverka välmående. Studiens syfte var att ta reda på hur studenter upplever att Instagram påverkar deras välmående och hur detta kan kopplas till social jämförelse och socialt stöd. Mer specifikt undersöktes samband mellan studenters upplevda välmående och upplevelse av social jämförelse på Instagram samt upplevelse av socialt stöd på Instagram. Studien undersökte också samband mellan studenters upplevelse av socialt stöd och social jämförelse på Instagram. Undersökningen genomfördes med en enkät som besvarades av 102 studenter. Resultatet visade att det fanns samband mellan upplevt välmående och social jämförelse på Instagram. Det var främst deltagarna som i allmänhet upplevde ett negativt mående, exempelvis nedstämdhet, som angav att de jämför sig med andra på Instagram och främst med andra som de upplever vara bättre än dem själva. Studien fann inget samband mellan allmänt välmående och upplevt socialt stöd på Instagram. Deltagarna som upplevde sig ha ett negativt mående, exempelvis genom att vara nedstämda, angav däremot att de känner sig ensamma av att använda Instagram. Vidare visade resultatet också att deltagarna som upplevde socialt stöd på Instagram angav att de följde konton som höjer deras självförtroende och att de blev glada av att använda Instagram. Utifrån studien går det att dra slutsatsen att Instagram kan ha både en negativ och en positiv effekt på studenters välmående. / Social media is used by billions of people around the world and have proven to be able to affect  well-being. The aim of the study was to find out how students feel that Instagram affects their well-being and how this can be linked to social comparison and social support. More specifically, the relationship between students' perceived well-being and experience of social comparison was investigated on Instagram and the experience of social support on Instagram. The study also examined the relationship between students' experience of social support and social comparison on Instagram. The study was conducted with a survey answered by 102 students. The results showed that there was a correlation between experienced well-being and social comparison on Instagram. It was mainly the participants who generally experienced a negative feeling, such as depressed mood, who indicated that they compare themselves to others on Instagram and mainly with others who they feel are better than themselves. The study found no correlation between general well-being and experienced social support on Instagram. However, participants who felt negative, for example by being depressed, indicated that they feel lonely using Instagram. Furthermore, the results also showed that participants who experienced social support on Instagram indicated that they followed accounts that boost their self-confidence and that they felt happy while using Instagram. Based on the study, it can be concluded that Instagram can have both a negative and a positive effect on students' well-being.