<p>Det gemensamma syftet med antologin är att genom deltagande observationer och intervjuer få en inblick i barns vardagskultur. Detta fokus har vi valt på grund av att vi tycker att det är intressant att se hur barn tar efter vuxenvärlden och hur de socialiseras in i samhällets normsystem. Barns vardagskultur är uppbyggd av en mängd olika företeelser som sker på många olika platser i samhället. Vi har därför valt att diskutera några utav dessa företeelser. Magnus Palmqvist skriver i sin del, Barns lek ur ett genusperspektiv, om hur barn, i åldrarna 6-9, leker ur ett genusperspektiv. Han diskuterar detta utifrån hur flickor och pojkar ritar och beter sig på ett fritidshem. Stina Jornefelt skriver i sin del, Barns lek – En studie om lekens betydelse i förskolan, om hur barn, i åldrarna 3-5, använder sig av lek i förskolan. Viktiga aspekter i antologidelen är leksaker och den ”fria leken”. Linda Forss skriver i sin del, Barns kläder – En studie med fokus på förhandlingen om och synen på barns kläder, om barns och vuxnas syn på kläder, hon diskuterar även förhandlingen om kläder dem emellan. Den åldersgrupp hon fokuserat sig på är barn upp till 12 år.</p>

<p>Under ungdomsåren sker en psykologisk och mental mognad som gör den unge individen kapabel att ifrågasätta sin identitet. Det identitetssökande som då tar sin början är en omfattande process. I takt med att individen frigör sig från familjen får jämnåriga en allt större betydelse för identitetsutvecklingen.Syftet med arbetet är att redogöra för hur några ungdomar beskriver sig själva och sina relationer till kamrater.Jag har intervjuat 10 par ungdomar i åldern 15 - 16 år och resultatet av min undersökning visar att kamrater har stor betydelse för hur de uppfattar sig själva. Ungdomarna ser kamrater som något självklart och till viss del är man någon tillsammans med sina kamrater.</p>

<p>Under de senaste decennierna har det skett stora förändringar när det gäller synen på individen och vad som kan uppfattas vara normalt eller avvikande. Denna antologi utgår ifrån hur individers livsvillkor och identitet skapas i dagens moderna samhälle. Samtliga bidrag utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv i vilket fokus ligger på mänskliga relationer, samt hur verklighetsuppfattningar konstrueras genom individens sociala samspel i samhället. De olika teman som studerats är skilsmässa, homosexualitet, flyktingar och könsroller. Karin Berglund har studerat hur individen kan påverkas av en skilsmässa. Jessica Lifström har studerat hur homosexuella upplever sina livsvillkor. Astrid Bolados Aguilera har studerat hur flyktingar kan påverkas i och med en inflyttning till ett främmande land. Maria – Theresia Rosén har studerat hur barn kan uppfatta den rådande synen på kön i dagens samhälle. För att studera dessa teman har vi utfört intervjuer som har kodats och analyserats utifrån grundad teori. Det som framkommit i samtliga bidrag är att omgivningen i form av uppväxtvillkor och olika institutioner har stor betydelse för den enskilde individens identitetsskapande, livsvillkor och socialisering. Samt att synen på vad som betraktas vad som uppfattas som normalt och avvikande i samhället är beroende av kontext, tid och rum.</p>

<p>Vi har i denna studie undersökt om estetiska arbetsmetoder fungerar som ett sätt att främja socialisation och integration samt stärka självkänsla och identitet. Som en teoretisk bakgrund har vi skrivit om vad olika forskare och lärare samt läroplanerna anser om estetiska arbetsmetoder och vilka effekter dessa har för människor. Vi har därefter tagit upp ämnena socialisation och identitet ur olika synvinklar. I resultatdelen har vi beskrivit några olika projekt som arbetar med estetiska arbetsmetoder för människor med rötter i andra länder och kulturer. Förutom att studera litteratur har vi genomfört observationer och intervjuer på några olika projekt och föreningar som arbetar med integration på olika sätt. Gemensamt för dem är att de använder sig av någon form av estetiska arbetsmetoder.</p><p>Vi har kommit fram till att estetiska arbetsmetoder kan vara ett sätt att arbeta med identitet och självkänsla, eftersom man genom att använda dem samtidigt som elev arbetar med sig själv. Genom olika projekt vi har studerat har vi också sett att estetiska arbetsmetoder kan vara en hjälp vid integrering av människor, tillsammans med andra arbetssätt. Dessutom har vi på ett mer indirekt sätt tyckt oss finna stöd för att estetiska arbetsmetoder kan främja socialisationen av människor. Vi har också i diskussionsdelen kommit med en del frågeställningar och förslag på förbättringar, både för projekt vi läst om eller på annat sätt tagit del av och vår egen studiecirkel.</p>

No description available.

Det gemensamma syftet med antologin är att genom deltagande observationer och intervjuer få en inblick i barns vardagskultur. Detta fokus har vi valt på grund av att vi tycker att det är intressant att se hur barn tar efter vuxenvärlden och hur de socialiseras in i samhällets normsystem. Barns vardagskultur är uppbyggd av en mängd olika företeelser som sker på många olika platser i samhället. Vi har därför valt att diskutera några utav dessa företeelser. Magnus Palmqvist skriver i sin del, Barns lek ur ett genusperspektiv, om hur barn, i åldrarna 6-9, leker ur ett genusperspektiv. Han diskuterar detta utifrån hur flickor och pojkar ritar och beter sig på ett fritidshem. Stina Jornefelt skriver i sin del, Barns lek – En studie om lekens betydelse i förskolan, om hur barn, i åldrarna 3-5, använder sig av lek i förskolan. Viktiga aspekter i antologidelen är leksaker och den ”fria leken”. Linda Forss skriver i sin del, Barns kläder – En studie med fokus på förhandlingen om och synen på barns kläder, om barns och vuxnas syn på kläder, hon diskuterar även förhandlingen om kläder dem emellan. Den åldersgrupp hon fokuserat sig på är barn upp till 12 år.

Society and Identity- Developments and Challenges in Swedish Youth Politics in the 1990´s. There are many ways to describe and value young people’s interest and engagement in politics. While some defend extraparliamentarian activism as an important road to political engagement, others stress the need for young people to become familiar with the political system. These two contradictory views express a common concern for the importance of involving the young in the political process – this is an issue that the system has to deal with. Should the established political system affirm the youths’ active participation and desire to make a change? Is it possible to do this without a loss of respect for democracy? Is it possible to develop democracy without changing it radically Behind these questions, lies the deeper question about how the established democratic system, in practice in the state and municipalities, handle a) the political involvement of youths and b) the transmission of democratic values to new generations. Furthermore, these questions are based on the fundamental assumption that a democratic culture can only be communicated and upheld through processes of political socialization, where norms, knowledge and values are passed on from one generation to the next. In order for this particular kind of communication to succeed, it is crucial that people see their citizenship in a democratic society as an important part of their identity. One of the main functions of the democratic political system is to create and uphold identities and attitudes that are intimately connected to the system itself. Therefore, the political institutions are central actors in the communication process of political socialization. Communication is a paradoxical concept. It is a human activity that everyone is involved in, but few can define unambiguously. Professor James Carey, who analyses the concept in Communication as culture, essays on media and society (1989), introduced the idea of communication as ritual. Although broad in meaning, this definition highlights communication as central in the construction of both society and identity. Society exists and works through the communication between people and because we learn the codes of interaction that exist in the societal context: But, whatever the details of the production and reproduction of social life, it is through communication, through the intergraded relations of symbols and social structure, that societies, or at least those with we are most familiar, are created, maintained, and transformed. In this dissertation, the notion that communication is pivotal in the formation of both society and identities, is fundamental. Communication is the core of democratic development and the passing on of democratic values from one generation to the next. Political socialization is a question of communication processes. Objective and research questions The objective of this dissertation is to investigate how the main actors in the Swedish political system; the state and the municipalities, deal with processes of society- and identity formation. This is achieved through an analysis of the perspectives on political socialization that are expressed by these actors in youth politics in the 1990’s. Three main research questions are central in this dissertation: Do the state and the municipalities understand their role in the process of political socialization as mainly hierachical or interactive? How is the role of the youth construed by these actors? Are they seen as active or passive in the process of political socialization? Do these actors regard political socialization chiefly as a matter of continuation or as development? Over the years, political socialization research has generated different views on the youth, democracy development and the political system. Early research tended to regard the youth as a passive group in a hierarchical political system that acted mainly on behalf of it’s own preservation. This perspective saw political socialization as a matter of teaching the young to assimilate to the existing political system. Later research has shown that the process is more interactive than was previously thought: youths are influenced, but at the same time they also influence others. This shift in perspective raises questions of how the political system construes the process of political socialization, it’s own role in this process, the role the youth and ultimately; how democracy best can be developed. Conclusion The findings of the different studies in this dissertation show an overwhelmingly hierarchical construal of political socialization by the state and the municipalities. The idea of interactivity and development, advocated by later research, is only visible in some of the municipalities. Furthermore, youths are considered as having some political awareness, but this awareness needs to be cultivated through teaching. Therefore, youths are seen as passive receivers in the communicative process of political socialization – and not as active participants. At the same time, –on a rhetorical level–both the state and the municipalities express an ambition to create possibilities for youths to take responsibility and to find their own organizational solutions for political engagement. However, this dissertation also shows that this ambition is nowhere matched by any willingness to change the existing system, if that is what is required in order for the youth to develop own organizational solutions. The state regards the process of political socialization from a perspective of continuation and conservation. Youths are therefore mainly seen as a problem until they have reached a level of political awareness that allows them to function within the existing political system. The municipalities wants to get involved in the political socialization of youths through their “youth-councils”, but it is obvious that the main perspective is one of socialization into the existing political system. In order to be able to participate and have influence on decision-making, youths have to learn the form and the language required by the existing political system. It is not, according to the municipalities, the system that needs to change. The state and the municipalities consider youths as mouldable object that also have the ability to participate and shape society. When the states and municipalities’ assumptions about the youth’s political interests and enthusiasm do not correlate to the youth’s, the process of identity-formation becomes paradoxical. A hierarchical system meets young people who do not want to interact with the system. A system aimed at its own continuation and preservation of the existing order, that mainly aims to teach youths to fit into the system, will meet youths who want to create new forms of organizations. Therefore, when the state and municipalities in the ambition of socializing youths into the political system, shut the door to real participation and influence that would mean actual change and development, it is perhaps not so surprising that some youths canalize their political commitment through extraparliamentary activism. On a rhetorical level everyone applauds ideas of development of the political system. But in reality, the state and the municipalities regard this development as challenging when the suggested changes threatens the established order.

This project is a comparative study of three elementary schools in India and two elementary schools in Sweden. The purpose of this project is to study if Indian and Swedish students have the possibility to have influence on their English lessons. The research involves values conveyed in the socialisation and their consequences for student influence, democracy and society in the two countries. National and international research and literature concerning socialisation, language didactics, democracy and student influence were used as a foundation of this study. Furthermore, the study investigates the Swedish and the Indian curricula, and makes use of observations of English lessons, questionnaires and interviews with teachers in both countries. The method for this research is qualitative with some features of quantitative research and based in the method of Grounded theory. The results of this project is that the teachers in both countries controlled the students in different ways during the lessons and practiced student influence only when letting the students choose between preselected materials. Exclusion, inclusion and the hidden curriculum were aspects that appeared, which are likely to teach the students about their individual values in society. The lack of student influence consequently leads to the students being discouraged to be partaking citizens. Instead, the students will learn to follow the rules of society, be loyal to authorities and to carry established values with them and thus reproduce the society in each country and make it remain the same.

Syftet med studien är att undersöka lärarstudenters matematiklärarutveckling under VFU. Studenternas egen uppfattning om vilka faktorer som är avgörande för deras utveckling står i fokus. Metoden för studien är kvalitativa intervjuer. Sådana genomfördes med 4 lärarstudentgrupper. Den teoretiska delen av studien lyfter fram lärares socialisation in i yrket och lärares kunskap. Resultatet som framkom i studien visar att studenterna möter sina VFU-erfarenheter med tämligen nyanserade preferenser kring hur de önskar att deras egen undervisning så småningom skall bedrivas. Elevens välbefinnande som individ och som lärande subjekt står i fokus för studenternas sätt att värdera undervisning de möter och planerar under sina VFU-erfarenheter. Yttre faktorer som VFU-skolans organisation av lärararbetet i form av konferenser o. dyl. samt den fysiska miljön är andra faktorer som påverkar.

I denna uppsats studeras verksamheten vid en tvåspråkig kommunal förskoleavdelning. Vi har valt att undersöka på vilket sätt den studerade avdelningens arbetssätt möjliggör för barnen att utveckla två språk och dubbel kulturtillhörighet. Verksamheten utgår ifrån Lpfö98 och utformas kontinuerligt i samarbete med föräldrar. Vi har bland annat funnit att pedagogers inställning är av avgörande betydelse för att barn ska kunna utveckla två språk och dubbel kulturtillhörighet. Vår studie visar att denna inställning består i intresse, kunskap och medvetenhet kring barns modersmål samt allmän språk- och tvåspråkighetsutveckling. Föräldrarna betraktas av den studerade avdelningen som viktiga för barnens hela utveckling varför de ställer sig positiv till ett reellt föräldrainflytande. Ytterligare en faktor som vi har sett påverkar barnens utvecklande av två språk och dubbel kulturidentitet är på det sätt miljön speglar verksamhetens syfte. Vår studie bygger på deltagande observation, kvalitativa intervjuer samt litteraturstudier.