I den här studien har vi genom kvalitativa intervjuer och en hermeneutisk forskningstradition undersökt hur sex förskollärare i förskolan tolkar och uttalar att de förhåller sig till genusuppdraget som det är formulerat i Läroplanen för förskolan, Lpfö98 (Skolverket 2010). I studien har vi även undersökt vilka faktorer som enligt förskollärare kan påverka deras arbete med genus. Sammanfattningsvis visar vårt resultat att förskollärare har svårt att uttala hur de tolkar det formulerade målet i Lpfö98. De är väl medvetna om att det finns ett genusuppdrag som ska följas och eftersträvas. Likväl har de ofta svårt att gripbart och med ord tolka det som står angivet i Lpfö98. Förskollärare uttalar allmänt att de förhåller sig genusmedvetet genom att de exempelvis utformar miljön, aktiviteter, samlingar och val av material så det tilltalar alla barn oavsett kön och att alla barn ska ges samma möjligheter. Resultatet visar att faktorer som påverkar förskollärares tolkning och val av förhållningssätt utifrån genusuppdraget i Lpfö98 är kulturella arv, sociala och samhälleliga traditioner, utbildning, medvetenhet, erfarenheter, fortbildning, tid och resurser. Emellertid är förskollärares egen vilja, engagemang, medvetenhet och tilltro möjligen den viktigaste beståndsdelen i ett genusarbete i förskolan.

<p>Vårt syfte med den här uppsatsen är att ta reda på hur flerspråkiga ungdomar ser på sin flerspråkighet i förhållande till sin språk- och identitetsutveckling. I våra undersökningar har vi utgått från tre flerspråkiga ungdomars berättelser om sina upplevelser kring sin språk- och identitetsutveckling under sin skoltid. Genom användningen av livsberättelser som metod har vi fördjupat oss i och fått större förståelse för deras livssituation. Deras berättelser har berikat vår syn på flerspråkighetens komplexa mening, vilket innefattar kultur, språk och identitet. Vi har uppnått vårt syfte genom att frågan besvarats utifrån ungdomarnas berättelser. Deras skildringar säger oss att kunskaperna i ens modersmål är av största vikt för individens språk- och identitetsutveckling. Men också det att andras bemötande av ens flerspråkighet ligger till grund för hur individen uppfattar sig själv.</p><p>Informanternas erfarenheter belyser den sammansatta vardag de dagligen möter. För den delen är det inte självklart att dessa tre ungdomars erfarenheter kan vara representativa för alla de flerspråkiga ungdomar som lever i dagens mångkulturella Sverige. Trots detta tycker vi att deras röster säger oss en hel del om de synsätten som råder i dagens samhälle.</p>

<p>Den här studien belyser killar inom ridsporten och deras förhållningssätt till hästar och ridsport. Den utreder också hur deras introduktion i ridsporten såg ut samt hur de först kom i kontakt med den. Ridsporten är den idrott som idag engagerar flest tjejer i Sverige och den uppfattas som något feminint. Av den anledningen finner jag det intressant att studera dessa killar som går mot strömmen och faktiskt utövar en idrott som anses vara kvinnlig. Studien är en kvalitativ intervjuforskning och baseras på åtta intervjuer med enbart killar. Då idrottsvetenskaplig forskning på killar inom kvinnligt dominerade idrotter lyser med sin frånvaro är den teoretiska utgångspunkten istället indelad i för studien tre relevanta block som innefattar hästar och ridsport, idrott och genus samt socialisation in i idrott. Det är i ljuset av dessa teorier som sedan analysen av det empiriska materialet sker. Resultatet av studien pekar på att alla mer eller mindre haft en koppling till ridsporten genom familjen eller kompisar och att deras intresse för djur och hästar i synnerhet har varit den drivande kraften till att börja rida. Vidare uppfattar alla respondenterna sin tillvaro i ridsporten som väldigt positiv och att det skulle vara en tjejidrott är det ingen av dem som verkar ha reflekterat särskilt mycket över. Det visar sig också att killarna upplever att deras närmaste omgivning stöttar dem i sin idrott. Däremot kan de i vissa lägen få utstå en del fördomar som grundar sig i att ridning inte skulle vara någon bra fysisk aktivitet och då inte uppfattas som särskilt jobbig, men också att det skulle vara bögigt, tjejigt och mesigt.</p>

<p>Abstract</p><p>Författare: David Stigson</p><p>Titel: Kunskapens källa – Hur kunskap konstrueras i det vardagliga arbetet inom en organisation.</p><p>Uppsatsarbete i sociologi: SO5313 61-90 hp, ht-08</p><p>Handledare: Per Dannefjord</p><p>Examinator: Eva Fasth</p><p>Antal sidor totalt: 42</p><p>Växjö universitet, Institutionen för samhällsvetenskap</p><p>Osäkerhet kring omvärldens beskaffenhet och samhällets utveckling är något som såväl individen som grupper i samhället upplever. Företag och andra organisationer använder omvärldsanalys som ett redskap för minskad osäkerhet kring hur deras omvärld ser ut. Inom den undersökta organisationen bidra de olika funktionerna med sin kunskap till den analys som utgör hela organisationens omvärldsanalys.</p><p>Syftet med studien är att undersöka vilka kunskaper som informanterna anser viktiga, i vilka sociala sammanhang kunskapen konstrueras, samt om det påverkar vad de anser vara prioriterad kunskap. Kvalitativ metod ligger till grund för de 6 informanterna som utgör empiriskt material. Teoretisk koppling görs till begrepp hämtade från Berger & Luckmanns kunskapssociologi, Charles Tillys idéer om organisering samt två artiklar som poängterar betydelsen av sociala relationer och kommunikation. Resultat visar på styrkan med flera perspektiv av kunskap i arbetet med omvärldsanalys. Ett problem är att de hamnar i konflikt och kan leda till sämre samarbete och omvärldsanalysens tillförlitlighet påverkas negativt.</p><p>Sociala sammanhang påverkar vilken kunskap individen anser vara viktig och legitim. Således prioriterar funktionerna inom organisationen olika kunskap som viktig. Slutsats som kan göras är att i arbetet med omvärldsanalys är det en styrka med flera perspektiv istället för ett. Då tillförlitligheten kan antas öka om fler perspektiv kommer fram. Nästa slutsats blir att omvärldsanalys måste förstås utifrån den kontext den görs. Vem, när, varför och hur, arbetet utförs måste tas i beaktning. Omvärldsanalys är ingen objektiv sanning ens i sammanhanget men den bidrar till ökad förståelse för kontexten och ger en känsla av ökad kontroll för individen och organisationen.</p>

<p>Syftet med min uppsats är att beskriva hur barn uppfattar alkohol i vardagslivet och hur deras föräldrar tänker kring ämnet. Jag har intervjuat fyra barn och fyra föräldrar för att se hur barn uppfattar alkohol och hur de socialiseras in i vuxnas tankar kring alkohol. Jag har använt mig utav kvalitativ och fenomenografisk metod, samt Alfred Schutz, Peter L. Bergers, Thomas Luckmanns och George Herbert Meads teorier och begrepp för att analysera mitt material. Mitt resultat visade att barnen uppfattade alkohol negativt och med en viss oro och rädsla. Föräldrarna hade en naturlig inställning till hur alkoholen ter sig i deras vardag, medan barnen inte socialiserats in i sin naturliga inställning till alkohol ännu.</p>

Diss.--Berlin--Humboldt-Universität, 2002. / Bibliogr. p. 415-445.

Texte remanié de: Thèse de doctorat--Sociologie--Lille 1, 2005. / Bibliogr. p. 297-306.

Thèse de doctorat : Science politique : Lyon 2 : 2000. / Titre provenant de l'écran-titre. Bibliogr.

Reproduction de : Thèse de doctorat : Psychologie sociale : Lyon 2 : 2003. / Titre provenant de l'écran-titre. Bibliogr. Annexes.

Media reports as well as existing (albeit limited) research suggest abusive work practices are common in restaurant kitchens. Kitchen abuse is explored in this case study, as ten experienced Swedish chefs were interviewed. Organisational culture theory is used to conceptualise the occupational culture of chefs, which is hypothesised to be of explanatory significance. The issue of abusive work practices is contrasted with workplace bullying literature. Results suggest abusive work practices do occur, but that certain rough jargon and authoritative management, that might be considered illegitimate in other workplace contexts, generally is expected and accepted among restaurant chefs. Contextual factors and the conditions of work, especially during intense service-periods, are thought to create certain demands on chefs, and particularly head chefs, that has formed various aspects of kitchen work. Chef culture seems adapted to these circumstances. A potential blind spot of the study is aspiring chefs that quit the profession shortly after entering. Not yet fully trained or accustomed to chef culture, this group faces an increased risk of ill-treatment, and they typically elude research. Overall, results suggest academic bullying concepts are problematic to apply on this case, and underscore the significance of contextual factors for understanding workplace abuse phenomena.