Syftet med denna undersökning är att synliggöra några av de tillvägagångssätt sompedagoger inom fritidshemsverksamheten använder för att bemöta och inkludera elever som lever i ekonomisk utsatthet. Vi undersöker även hur barnfattigdom kan ta sig uttryck inom fritidshemsverksamheten. Vi har analyserat vårt empiriska material med hjälp av den teoretiska utgångspunkten social konstruktivism, vi har i delar även använt begreppet kapital för att analysera empirin. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört sex intervjuer med pedagoger från olika skolor i Malmö. Undersökningen visar att flera pedagoger ställer sig kritiska till läroplanens syftesbeskrivning samt att omsorg, meningsfullhet och social utveckling är centralt i fritidshemmet syfte. Vi visar även att pedagoger lyfter kläder och prylar som indikationer på elevernas ekonomiska förhållanden, att pedagoger tillhandahåller råd till föräldrar och extra kläder till barn som saknar detta, samt att olika kapital påverkar varandra. Till sist synliggör vi att alla elever inte har tillträde till fritidshemsverksamheten och att möjligheten att få dispens för fritidshemsplats kan skilja sig mellan olika skolor. Vi visar även att det finns en risk att pedagoger inte sätter sig in i elevers situationer då det finns risk att behöva ta emot fler elever än vad verksamheten är anpassad för.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur antisemitism, samt preventivt arbete mot detta, yttrar sig i några av Malmös högstadie- och gymnasieskolor, med hjälp av frågeställningarna; Kommer antisemitism till uttryck i Malmös skolor, och i så fall, vilka former tar sig denna antisemitism, och motarbetas den aktivt i skola och stad? Vi har vidare valt att använda oss av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer för att söka svar på våra frågor. För att få en ny infallsvinkel har vi använt oss av ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på problemformuleringen, något som tydliggjordes i vårt resultat, genom att påvisa hur elevers uppfattade sanningar kring Israel/Palestina konflikten upprätthålls i deras hemmiljö.

Enligt många bedömare upplever vi nu en typ av samhälleligt paradigmskifte. Den moderna världsordningen byggd på upplysningsfilosofin och industrialismens rationalitet ersätts med hjälp av tilltagande globaliseringsprocesser av vad somliga kallar ett postmodernt samhälle. Med utgångspunkt i ett socialkonstruktivistiskt forskningsperspektiv syftar denna studie till att undersöka hur tre gymnasielärare upplever sin yrkesidentitet i relation till dessa samhällsförändringar och hur detta kan förklaras. Undersökningen bygger på en kvalitativ metodologisk grund och är utförd med hjälp av kvalitativa intervjuer. Som analytiska verktyg används främst de begrepp Anthony Giddens utvecklat i sin analys av senmodernitetens effekter på individers självidentitet. Studien visar att lärarna inte upplever någon tydlig yrkesidentitet. Detta förklaras med att lärarna ger uttryck för en konflikt mellan vad de anser att en lärare skall göra och vad samhället genom läroplanen föreskriver. Orsaken till detta är att lärarna inte känner tillit till skolsystemets förmåga att anpassa sig till de nya förutsättningar som omger den. Denna förväntningskollision resulterar i att lärarna upplever sin yrkesroll som oskarp och utan klart definierade gränser.

Resultaten av mycket forskning om läraryrket pekar på att förutsättningarna för att arbeta som lärare har förändrats på senare tid och att läraryrket idag är ett helt annat jobb än vad det tidigare varit. En utgångspunkt för denna studie är att detta kan medföra svårigheter för lärare att uttrycka en tydlig yrkesidentitet i dagens samhälle. Syftet med studien är att undersöka vilka offentliga berättelser, eller narrativ som kan hittas i den svenska skolpolitiska debatten och hur dessa kan anses påverka lärarna när det gäller just konstruktionen av en tydlig yrkesidentitet. Detta görs genom att ett antal debattartiklar och ledarsidor analyseras med hjälp av den narrativa identitetsteori som utvecklats av sociologen Margret R. Somers.Studien visar att det finns ett klart dominerande narrativ i det analyserade materialet vilket, även om lärarnas betydelse understryks, fokuserar på att den svenska skolan befinner sig i kris och att lärarna inte har de kunskaper eller möjligheter de behöver för att kunna leva upp till vad samhället förväntar sig av dem. Skulden för detta läggs, i materialet, på lärarutbildningen, kommunaliseringen, friskolereformen och hos lärarna själva. Studien argumenterar för att det förekommer en diskursiv kamp mellan en konservativ, konventionell lärardiskurs vilken betonar kunskapsförmedling och ordning och reda och en professionaliseringsdiskurs som betonar läraryrkets flerdimensionella karaktär. Den förra får stöd i den skolpolitiska debatt som analyserats medan den senare framförallt stöds av skolans styrdokument och det pedagogiska forskarsamhället. Uppsatsen konstaterar, med utgångspunkt i det teoretiska perspektiv som styr analysen, att denna kamp allvarligt försvårar möjligheterna till konstruktion av en tydlig yrkesidentitet för lärarna i den svenska skolan.

Syftet med studien är att undersöka professionellas uppfattning om vilka faktorer som är av vikt i återhämtningen från psykisk ohälsa. Vidare syftar studien till att belysa vilken betydelse Fontänhuset uppfattas ha i återhämtningsprocessen utifrån professionellas uppfattning. Frågeställningarna är: Vilka faktorer uppfattas som viktiga gällande återhämtning för individer som lider av psykisk ohälsa utifrån professionellas uppfattning? Hur uppfattas Fontänhusets betydelse i relation till återhämtning för personer som lider av psykisk ohälsa utifrån professionellas uppfattning? Metoden till denna studie är en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Som teoretiskt angreppssätt har empowerment använts. Även socialkonstruktivism har använts som teori för att förstå det som konstrueras som normalt respektive avvikande och vilken betydelse det får i relation till professionellas uppfattning om viktiga faktorer i återhämtningen från psykisk ohälsa. De faktorer som uppfattas vara av vikt gällande återhämtning från psykisk ohälsa är frivillighet, att individen ges tid, egen makt och självbestämmande, sociala relationer och stöd från andra. Även psykosocial rehabilitering och sysselsättning samt självkänsla och att individen ses som en människa är viktiga faktorer utifrån de professionella. I återhämtningsprocessen är empowerment ett genomgående tema då det uppfattas som viktigt för att varje individ ska finna sin inre styrka och en vilja att förändra sin livsituation. Likaså socialkonstruktivism är genomgående då det konstruerar vad som är normalt respektive avvikande och vad som därmed uppfattas som viktigt för att skapa sig en god hälsa. / The aim of this study is to investigate professionals perceptions of the factors that are important in recovery from mental illness. The study also aims to focus at the importance Fountain House perceive to have in the recovery from professionals perceptions. The questions are: What factors are perceived as important regarding recovery for individuals suffering from mental illness by professionals perceptions? How important is Fountain House in relation to the recovery for individuals with mental illness by professionals perceptions? The method for this study is a qualitative approach with semi-structured interviews. As a theoretical approach has empowerment been used. Social constructivism has been used to understand what is constructed as normal and abnormal, and its relevance in relation to professionals perceptions of the important factors in recovery from mental illness. The factors that are perceived to be of importance regarding recovery from mental illness is voluntary, the individual is given time, empowerment and self-determination, social relationships and support from others. Also psychosocial rehabilitation and employment, self-esteem and that the individual is seen as a human being are perceived as important factors. In the recovery process empowerment is a constant theme when it is perceived as important for each individual to find their strength and need for a changed situation. Social constructivism is consistently when the society constructs what is normal and abnormal, and this creates what is perceived as a good health.

Under de senaste decennierna har dokumentation intagit en allt större roll i förskolans vardag. Samtidigt har ett ökat fokus på lärande och kunskap skrivits fram i de senaste revideringarna av förskolans läroplansmål. Utifrån denna historiska bakgrund och genom en överblick av tidigare forskning formulerades syftet med denna studie: att undersöka hur tillfrågade förskollärare och pedagogistor resonerar kring deras val i dokumentationsprocessen för att belysa vad som berättas om förskolan genom dokumentationsarbetet. Inhämtningen av det empiriska materialet har skett genom semistrukturerade intervjuer med 3 förskollärare och 2 pedagogistor från Skåne och Småland. Empirin analyseras utifrån ett kritiskt socialkonstruktivistiskt perspektiv och med Ferraris teori dokumentalitet, samt med hjälp av begreppet diskurs som ett sätt att undersöka hur språket formar vår verklighet. Studiens resultat visar att bilder och videoinspelningar är de främsta metoderna som används för att fånga upp det projekterande arbetet i förskoleverksamheten. Projektarbetet är det som ligger till grund för dokumentationsunderlaget för det systematiska kvalitetsarbetet. Omsorg beskrivs, i relation till dokumentation, som en naturligt förekommande del i förskolans verksamhet vilket påverkar omsorgens position i dokumentationen. En faktor som påverkar pedagogernas val i dokumentationsprocessen är bland annat upplevda förväntningar från ledningen. Som även tidigare forskning visat belyser resultatet i denna studie svårigheter att dokumentera omsorg och att den ofta förkläs i beskrivningar av målformuleringar eller värdegrundsarbetet i förskolan. Genom detta framgår det att omsorg som eget område tenderar att osynliggöras i dokumentationen och därmed i det systematiska kvalitetsarbetet.

Denna fallstudie undersöker ett matematikklassrum för mellanstadieelever. Studiens syfte är att identifiera sociomatematiska normer, hur dessa uppstått samt hur normerna påverkar undervisningen. Sociomatematiska normer är specifika för matematikklassrummet och avgör vad i den matematiska interaktionen som blir det ”normala” (Yackel & Cobb, 1996). Studien utgår från Cobbs och Yackels (1996) socialkonstruktivistiska sätt att se på lärande, där lärande uppstår både i en social och individuell kontext. Metoder som används för insamling av data är klassrumsobservationer samt enkät och intervju med läraren. Resultatet visar att de sociomatematiska normerna som kan identifieras i klassrummet består av både lärarens och elevernas matematiska föreställningar samt praktiska förutsättningar. Resultatet visar även att både de etablerade samt ännu inte förmodat gemensamma sociomatematiska normerna påverkar varandra. Studien implicerar en samsyn kring rådande normer för att kunna etablera önskvärda normer. En slutsats från studien är vikten av att vara medveten om och nyfiken på elevernas matematiska föreställningar, för att etablera de sociomatematiska normer läraren vill ska råda.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur King och Elle framställer mat ur ettgenusperspektiv, det vill säga ur ett manligt respektive kvinnligt perspektiv, och i samband meddetta studera människors attityder till mat generellt. Detta med avsikt att ta reda på om det finnsskillnader mellan hur mat framställs beroende på dess målgrupp, samt om det finns någonkoppling till hur människor ställer sig till mat allmänt. För att besvara syftet genomfördes enkvalitativ innehållsanalys av ett begränsat antal artiklar från de utvalda magasinen, samt enenkätundersökning som vi delade ut via webben. För att stödja vår analys av undersökningen harvi främst grundat arbetet i gestaltningsteorin och teorin om socialkonstruktivism. Våra frågeställningar var: • Hur framställs manligt och kvinnligt i mat och dryck-delen i magasin? • Finns det någon skillnad på hur män och kvinnor tänker kring mat och matvanor? • Hur kan livsstilsmagasin tänkas påverka sina läsare i fråga om matpreferenser? Resultatet av studien visar att det är en framstående skillnad mellan hur mat framställs i magasinriktat till män respektive kvinnor. Dessutom pekar enkätundersökningen på att fler kvinnor änmän är måna om vad de äter, och att det finns skillnader mellan hur män och kvinnor ser på mat.Utifrån våra resultat och slutsatser följer en diskussion om hur det kommer sig att mat framställspå det vis den gör, samt hur detta kan komma att påverka dess läsare och samhället i sig. Slutligenger vi även exempel på vidare forskning inom det utforskade området för en djupare förståelse. / The purpose of this study was to examine how males versus females gets portrayed in the foodsection in monthly magazines, in this case Elle and King. In relation to that we have studiedpeoples attitudes of food. We wanted to see if there is any difference in how the magazines framefood depending on the target group and if there is a connection to how people agrees to food ingeneral. We used a qualitative content analysis and surveys as methods to implement the study. To prove our study material we’ve used the framing theory and the theory of social construction. Our main questions was: • How does the magazines portray women and men in magazines when it comes to foodand beverage? • Is it any difference between how men and women think about food and their eatinghabits? • How can the magazines affect their readers in the matter of food preferences? The result of this study shows that there is a difference between how men and women getsportrayed in the food section of the magazines. The survey shows that women care more aboutwhat they eat than men do, and that there is a difference in how men and women think aboutfood. Based on our results and conclusion we discuss why food gets portrayed in the matter itdoes and how the readers and society might get affected. At the end of the study we giveexamples for further research within the unexplored area for a deeper understanding.

Sammanfattning Denna studie avser att undersöka ungdomars sexuella handlingsutrymme. Syftet är att studera om det sexuella handlingsutrymmet uppfattas olika när det gäller ungdomar med, respektive utan, en lindrig intellektuell funktionsnedsättning. I analysen har särskild hänsyn tagits till tre bakgrundsfaktorer; ungdomars kön, föräldrars födelseland samt föräldrars religiositet. Definitionen av det sexuella handlingsutrymmet bygger på den unges uppfattning om vårdnadshavarens restriktioner gentemot den unge inom fyra områden; restriktioner i skolan och på fritiden, begränsningar i heterosexuella föräktenskapliga relationer, begränsningar i val av framtida äktenskapspartner samt begränsningar i sexuella relationer innan äktenskap. Studien bygger på en sekundäranalys av kvantitativt datamaterial hämtat från två tidigare studier, Schlytter m.fl. (2009) samt Davidian m.fl. (2012). Det sammanslagna datamaterialet består av 2576 respondenter från årskurs nio i Stockholms stad samt från det nationella programmet på gymnasiesärskolor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala. Frågor som i datamaterialet berör restriktioner i skolan och på fritiden, begränsningar i heterosexuella föräktenskapliga relationer, begränsningar i val av framtida äktenskapspartner samt begränsningar i sexuella relationer innan äktenskap har bearbetats. Analysen av materialet har gjorts utifrån tidigare forskning samt teorin om socialkonstruktivism där respektabilitet, sexuella script samt det romantiska kärlekskomplexet och kärleksideologin varit framträdande begrepp/teorier. Studien visar tre huvudsakliga resultat. För det första att ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning uppfattar större begräsningar när det gäller sexuella relationer innan äktenskap än vad ungdomar utan en intellektuell funktionsnedsättning. För det andra att ungdomar utan intellektuell funktionsnedsättning uppfattar större begränsningar i valet av sin framtida äktenskapspartner. Slutligen indikerar resultatet att när hänsyn tas till om ungdomar har föräldrar med hög religiositet, eller två utlandsfödda föräldrar, så är skillnaderna mellan ungdomar med och utan intellektuell funktionsnedsättning små. / Abstract The purpose of this study is to investigate adolescents’ understandings of opportunities to enact their sexuality both when a mild intellectual disability is present, and is not. In addressing the aim, three background factors have been taken into consideration; gender, parents country of birth and parents religiosity. In determining adolescents understanding of opportunities to enact their sexuality, the study looked at four outcomes; restrictions on schooling and leisure time, the restriction of heterosexual relations before marriage, restrictions in the choice of future husband or wife and restrictions in sexual relations before marriage. The study is based on quantitative data from two previous studies; Schlytter et.al. (2009) and Davidian et.al. (2012). The database contains 2576 respondents from the ninth grade in Stockholm and from the national programs in secondary special school in Stockholm, Gothenburg, Malmo and Uppsala. Variables that handles restrictions in school and on leisure time, restriction in heterosexual relation before marriage, restrictions in the choice of future husband or wife and restriction in sexual relations before marriage has been processed. The results of the study is analysed based on the theory of social constructivism where respectability, sexual script and romantic love and love ideology has been prominent. The study has three major findings. Firstly, adolescents with a mild intellectual disability experience restrictions in sexual relations before marriage more frequently than adolescents without an intellectual disability. Secondly, adolescents without an intellectual disability experience more limitations concerning the ability too freely choose a future husband or wife by themselves in comparison to adolescents with an intellectual disability. Lastly, the results indicate that the difference between adolescents with or without an intellectual disability and ‘room to act’ in relation to sexuality are small when the adolescents’ parents are born outside of Sweden or are considered by the adolescent to be very religious.

Studiens syfte var att undersöka vilka metoder som används i det didaktiska arbetet med barns språkutveckling i förskola och skola, vilka metoder som rekommenderas för barn med avvikande språkutveckling, samt hur arbetet med språkutveckling kan läggas upp i en barngrupp. Metoden som användes var en kvalitativ forskningsansats där intervjuer gjordes med sex verksamma pedagoger. Urvalet av informanter gjordes med utgångspunkt i deras arbetsuppgifter; tre specialpedagoger, en logoped och två pedagoger verksamma i förskoleklass. De viktigaste resultaten som framkom var vikten av att pedagoger som arbetar med barns språkutveckling inte bara har kunskap om metoderna för att arbeta med denna, utan att de även har kunskap om hur barn utvecklar språk. De måste dessutom känna till tidiga tecken på avvikande språkutveckling, samt på vilka sätt de kan stödja barn i behov av särskilt stöd för att tidigt sätta in rätt insatser.