Abstract The author Selma Lagerlöf was born in 1858 at Mårbacka, in Värmland and died in 1940. Fifty years after Selma´s death were her correspondence released and ten thousand of letters were found in the collection. But it was just the correspondence between Selma and Sofie Elkan who interested people because they wanted to know if Selma and Sofie have had a sexual relationship. Later, in time for Christmas 2008 the Swedish Television shows a film about Selma. "Selma Lagerlöf Society" was critical to the movie and thougt that the movie focused too much on Selma`s sexual orientation. This situation aroused a curiosity and a desire to find out why the film was perceived in this way. The purpose of this work is to show how the producer uses gender constructions to show that Selma was a lesbian and for that reason a thematic analysis was made from a social constructionist perspective. Different themes about gender constructions emerge in the analysis, and those themes are presented together with feminist theorist as Judith Butler, Yvonne Hirdman and Simone De Beauvoir. The discussion is about the presentation and how this can be perceived, but also about the reasons they might have had in mind when they made the presentation that way. / Författarinnan Selma Lagerlöf föddes 20 november 1858, på Mårbacka i Värmland, och dog 16 mars 1940. Femtio år senare släpptes Selmas korrespondens fri. Tiotusentals brev fanns i denna brevsamling men det var endast brevväxlingen mellan Selma och Sofie Elkan som ansågs intressant. Detta på grund av att man ville veta om Selma och Sofie hade en sexuell relation eller inte. Senare lagom till julhelgen 2008 visar Sveriges Television en film i två delar, som handlar om Selma. Bland annat Selma Lagerlöf sällskapet ställde sig kritisk till filmen och menade att man fokuserat för mycket på Selmas sexualitet i filmen. Detta väckte en nyfikenhet och en önskan hos mig, att ta reda på varför filmen uppfattades på detta sätt. Syftet med detta arbete är att visa på hur man i framställningen har använt sig av könskonstruktioner för att visa att Selma var lesbisk Av denna anledning har det gjorts en tematisk analys ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv med utgångspunkt i filmens innehåll . Under analys har olika teman framträtt som på något sätt handlar om könskonstruktioner. Dessa teman presenteras i analysdelen tillsammans med feministisk teorier av bland annat Judith Butler, Yvonne Hirdman och Simone De Beauvoir. I diskussionen behandlas det hur framställningen kan uppfattas och även vilka motiv man kan tänkas ha haft i åtanke när man gjort framställningen på detta sätt.

Syftet med föreliggande studie har varit att ur ett specialpedagogiskt perspektiv beskriva, analysera och jämföra olika personalkategoriers uppfattning om arbetet för att nå en skola för alla. De personalkategorier som deltagit i undersökningen är personal i en förskola, klasslärare och specialundervisande lärare i en låg- och mellanstadieskola, totalt 10 personer. Studien är kvalitativ med en fenomenografisk forskningsansats och intervjuer har använts för datainsamlingen. Teoretisk utgångspunkt har varit socialkonstruktivismen där förskola och skola ses som två olika sociala konstruktioner skapade av människor utifrån behov i samhället. I undersökningen har framkommit många likheter men också vissa skillnader i hur de olika personalkategorierna ser på en skola för alla. Gemensamt för alla informanter är grundsynen att alla ska ha en plats i förskola/skola samtidigt som de upplever resursbrist som ett hinder för att nå målet med en skola för alla. De största skillnaderna finns i synen på barn och kunskap.

Denna studie utgår från Judith Butlers genusteori om hur kön görs samt Michel Foucaults teorier om samhällsnormer och makt i förhållande till särskiljandemekanismer och vansinnesdefinitioner. Studien fokuserar på psykiatriska diagnoser ur ett genusperspektiv. Fokus har lagts på diagnoserna Aspergers syndrom och borderline personlighetsstörning då tidigare forskning visat att könsfördelningen inom dessa psykiatriska diagnoser är väldigt ojämn.   Syftet med studien är att undersöka genusstrukturers påverkan på psykiatrisk diagnostisering utifrån DSM-IV. Utifrån syftet har följande frågeställningar utformats: Går det att benämna diagnoskriterier som könsneutrala då diagnostisering i hög grad handlar om andra människors (vars egna erfarenheter och värderingar färgar neutraliteten) bedömningar? Hur kommer det sig att könsfördelningen är så ojämn inom diagnoser som Aspergers syndrom och borderline personlighetsstörning?   En enkätundersökning har utförts bland verksamma psykologer inom Östersunds kommun. Enkäten har utformats från de utvalda diagnosernas kriterier i DSM-IV. För att behandla enkätens svar har dataprogrammet SPSS använts. Undersökningens resultat visar på att det finns frågetecken kring DSM-IV:s könsneutralitet. Resultaten visar dock att det finns en medvetenhet kring den ojämna könsfördelningen inom de utvalda diagnoserna. Studien visar på psykiatriska diagnosers symbios med samhällsstrukturer och normer, däribland genus.

No description available.

Uppsatsen granskar talet om erfarenheter från internationella övningar – hur de värderas och påverkar verksamheten och byggandet av kunskap. Studien jämför också uppfattningar – om vilka kunskaper och erfarenheter som är viktiga att inneha som flygförare för att kunna lösa uppgifter i en internationell kontext – mellan de med respektive de utan egen erfarenhet från internationellt övningsdeltagande. Syftet är att möjliggöra och locka till reflektion övar vad diskurserna kring internationella övningar leder till för praxis inom det svenska Flygvapnets stridsflygdivisioner. För att granska talet används diskursanalys som metod. Analys görs genom ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Jämförelsen av vilken kunskap som anses vara viktig görs genom att statistiskt beräkna skillnader i uppfattningar ur en enkät besvarad av hälften av det svenska Flygvapnets JAS39-piloter. Resultaten analyseras genom samma teoretiska perspektiv som används i diskursanalysen.  Resultatet av jämförelsen visar att det finns en statistisk säkerställd skillnad i uppfattning i 4 av 71 uppmätta kunskaper, erfarenheter och färdigheter. Diskursanalysen visar att erfarenheterna upplevs vara mycket betydelsefulla för byggandet av kunskap i det svenska Flygvapnet. Så betydelsefulla att medarbetare efter att ha deltagit i övningar och flugit ett fåtal flygpass tillåts utforma och påverka utbildningsanvisningar, stridstekniska ramverk och flygsystem. / This essay examines the speech about the experiences from international LIVEX – how they are appreciated and affect business and the building of knowledge.  The study compares opinions – about what knowledge and which experience is important to be in possession of as a fighter pilot to be able to solve tasks in an international context – between those with and those without own experience from international LIVEX. The aim is to enable and to entice to reflection over which kind of practice the discourses surrounding international LIVEX leads to within the Swedish Air Force’s fighter squadrons. Discourse analysis is used as a method to examine the speech. The analysis is done through a socialconstructivistical perspective. To compare opinions about which knowledge is perceived as important statistical calculations is being done from a survey answered by half of the Swedish Air Force’s fighter pilots. The result is being analysed with the same theoretical perspective as in the discourse analysis.  The result of the comparison shows a statistical significant difference in opinions in 4 of 71 measured knowledge’s, expediencies and skills. The discourse analysis shows that the experiences are perceived as very important for the building of knowledge within the Swedish Air Force. So important that co-workers after participation in LIVEX and after flying only a few sorties are allowed to shape and influence training instructions, tactical instructions and aircraft development.

Inom redovisning finns en eftersträvan av enkelhet, vilket bland annat redovisningsstandarder syftar till att uppnå. Redovisningsstandarder kan antingen vara baserade på regler eller på principer och ska enligt standardsättarna besitta egenskaper som gynnar enkelhet. Hur användarna av redovisningsstandarder upplever enkelhet i standarderna är dock mindre betonat i litteraturen. Syftet med denna studie är att generera en ökad förståelse för hur användarna av redovisningsstandarder konstruerar enkelhet i redovisningen, samt vilken påverkan redovisningsstandarder har på konstruktionen. Studien har genomförts med ett användarorienterat socialkonstruktivistiskt perspektiv och datainsamling har skett genom ostrukturerade intervjuer med fem redovisningskonsulter där standarder ur regelverken K2 och K3 diskuterats. Detta har sedan analyserats genom att väsentliga citat bildat underkategorier samt kategorier. Studien når slutsatsen att användarna av redovisningsstandarder konstruerar enkelhet genom en legal konstruktion, avsaknad av alternativ, erfarenhet samt praktik inte teori. Vidare dras slutsatsen att redovisningsstandarder inte har någon betydelse för konstruktionen av enkelhet. / There is a desire of simplicity in accounting, and accounting standards exist due to this purpose. Accounting standards are rules- or principles-based and will, according to the standard setters, possess features that create simplicity. However, there is less focus in the literature on simplicity from the accounting practitioner’s point of view. The purpose of this thesis is to find a deeper understanding of how accounting practitioners construct simplicity in accounting and what role accounting standards play in the process. In this essay, a practitioner’s oriented social constructivist perspective has been adopted. The empirical findings have been collected through unstructured interviews with five accounting practitioners, where accounting standards from K2 and K3 have been discussed. The findings were analyzed through sub-categories and categories. The conclusions of this thesis is that accounting practitioners construct simplicity through; legal construction, absence of alternatives, experience and practice not theory. Furthermore it can be concluded that accounting standards do not affect the construction of simplicity.

Abstract We decided to explore former school pupils’ experiences of not conforming to the norm. Earlier studies have focused on the children as “the problem”.  We see this as worrying, especially since there is very little research focusing on the pupils’ own experiences. The children’s own perspective needs to be brought to the fore. We hope in a small way to contribute to this. Our study consists of retrospective qualitative interviews with former school children, now all over the age of eighteen. We have adopted a social constructionist perspective to illuminate the area. Social constructionism can be seen as a meta-theory underlying the choice of method, theory and research questions in our study. The study is qualitative and consists of five semi-structured interviews. As a theoretical and analytical tool we will construct a discourse using a psychological perspective. We will base this on the work of Potter and Wetherell as well as Winther Jörgensen and Phillips’s discourse theories. Our qualitative approach means we will look at the role of speech production based on interpretation repertoires and subject positions. In this way, we can see how meanings form the building blocks used in the way people talk about, and thereby construct, the world of everyday interaction (Winther Jorgensen & Phillips 2000: 116). In other words the discourses are a social act, a discursive practice. We are interested in analysing how the interviewees construct versions of social reality in their stories in relation to current social norms and discourses. In addition to discursive psychological theory we have used Börjesson & Palmblad’s descriptions of the impact of verbal discourse about pupils at school on a macro level. They found that the pupils had been categorised as “deviant” and “problem children” during their time at school, also that there was an image of how the “desirable child” should be. We also applied Beckers’ theory of using the “outsider” in order to understand the mechanisms behind the position of not fitting into the norm.  Utilising these theories we analysed the five interviewees’ description of themselves, others and their situation at school to illuminate their experiences and also to highlight their description of the experience of being viewed as “deviant” during their school period. Key words: Identity, Normality, School Norm, Outsider, Discourse psychology, Social constructionism

Karisma är ett fenomen som under lång tid väckt stort intresse och fascination bland människor, däribland mig själv. Däremot är begreppet aningen diffust och det har därför varit svårt att hitta en entydig definition av karisma. För att undersöka dimensionerna av karisma har jag i denna uppsats valt att undersöka karismans betydelse i dagens samhälle. Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur fenomenet karisma som begrepp konstrueras i en bestämd social kontext i samhället idag, vilket jag har gjort genom att analysera självhjälpslitteratur i hur man ökar sin karismatiska utstrålning. De huvudsakliga frågeställningarna bakom denna undersökning omfattar bland annat hur karisma konstruerats i litteraturen, hur framställningen av karisma gett upphov till skapandet av subjekt samt att se om förändringar i samhället kommit att förändra betydelsen av karisma. Bakgrunden av undersökningen innefattar bland annat Max Webers definition av den ”genuina” karisman samt en rad andra teorier och undersökningar om karisma som försökt förklara fenomenets härkomst. Med bakgrund av detta har jag alltså studerat karisma ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv med hjälp av diskursanalys och funnit att de två självhjälpsböcker jag undersökt konstruerar karisma som ett multidimensionellt fenomen som alla individer har möjligheten att utveckla. Utöver denna upptäckt tyder resultaten från undersökningen även på att en decentralisering av makten i dagens samhälle har kommit att påverka hur karisma konstrueras idag. / Charisma has for long been the object for admiration and fascination among people, including myself. It has, however, been very difficult to settle for an appropriate definition of charisma since the nature of the phenomenon can be described as being quite abstract. I have in an attempt to explore the dimensions of charisma chosen to investigate its meaning in today’s society. The main goal with the investigation has been to see how the concept of charisma is constructed within a given social context, which in this case constitutes of self-help books on how to develop a charismatic personality. A few of the primary questions behind this investigation concerns how charisma is constructed within the literature, how the representation of charisma in the books leads to the development of subjects and to see whether changes within the society has contributed to a change in the meaning of charisma. The investigation is, among other things, based on Weber’s definition of the “genuine” charisma as well as several other theories and studies concerning charisma which have tried to deduce the origin of the subject. I have in relation to this analyzed charisma from the view of the social constructivist perspective, with the help of discourse analysis, and found that the two self-help books I have studied constructs charisma as a multidimensional phenomenon which everyone has the ability to develop. In addition to this discovery I also found that the result from the investigation indicates that a decentralization of power in today’s society has come to influence how charisma is constructed today. Title: What significance does charisma have in society today? – A study done from the social constructivist perspective concerning charisma in self-help literature. Charisma has for long been the object for admiration and fascination among people, including myself. It has, however, been very difficult to settle for an appropriate definition of charisma since the nature of the phenomenon can be described as being quite abstract. I have in an attempt to explore the dimensions of charisma chosen to investigate its meaning in today’s society. The main goal with the investigation has been to see how the concept of charisma is constructed within a given social context, which in this case constitutes of self-help books on how to develop a charismatic personality. A few of the primary questions behind this investigation concerns how charisma is constructed within the literature, how the representation of charisma in the books leads to the development of subjects and to see whether changes within the society has contributed to a change in the meaning of charisma. The investigation is, among other things, based on Weber’s definition of the “genuine” charisma as well as several other theories and studies concerning charisma which have tried to deduce the origin of the subject. I have in relation to this analyzed charisma from the view of the social constructivist perspective, with the help of discourse analysis, and found that the two self-help books I have studied constructs charisma as a multidimensional phenomenon which everyone has the ability to develop. In addition to this discovery I also found that the result from the investigation indicates that a decentralization of power in today’s society has come to influence how charisma is constructed today.

Syftet med studien var att studera hur fenomenet självläkning framställdes i nationell och internationell forskning. Studien omfattar tre frågeställningar: (1) Hur definieras alkoholmissbruk i artiklarna? (2) Hur definieras självläkning i artiklarna? (3) Hur framställs självläkningsprocessen i artiklarna? För att besvara dessa frågeställningar gjordes en selektiv kunskapsöversikt och en kvalitativ innehållsanalys användes som metod. Kunskapsöversikten utgjordes av tio forskningsdokument vilka omfattades av kvalitativa och kvantitativa undersökningar mellan åren 1996-2007. Studiens position är postmodern. Studiens resultat analyserades utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Resultatet visade att tillgång till olika personliga och sociala resurser främjade självläkningsprocessen. Resultatet visade också att innebörden av begreppen självläkning och alkoholmissbruk varierade och att det inte fanns någon enhetlig definition av dessa begrepp. De olika definitionsvariationerna resulterade i att innebörden av fenomenet självläkning blev otydlig. / The purpose of this paper was to study how the phenomenon natural recovery from alcohol misuse is presented in the national and international research. This paper includes three questions at issue: (1) How is alcohol misuse defined in the research documents? (2) How is natural recovery defined in the research documents? (3) How is the process of natural recovery presented in the research documents? To answer these questions a selective qualitative knowledge overview was made and a qualitative content analysis was used as research method. This research overview of knowledge is based on ten research documents including qualitative and quantitative studies conducted between 1996 – 2007. This study has a post modern approach and the results in this study were analyzed on the basis of social constructivist theory. Results showed that the process of natural recovery was promoted by access to personal and social resources. Results also showed that the meaning of the concepts natural recovery and alcohol misuse varied and that there was no uniform definition of these concepts. Due to the various forms of defining these concepts the meaning of the phenomenon natural recovery proved to be indistinct.

No description available.