Boendestöd är en framgångsfaktor i arbetet med att stötta utsatta grupper med att klara ett eget boende inte minst för missbrukare. Det här är en jämförande studie baserad på intervjuer med sex boendestödjare som arbetar med missbrukare och sex boendestödjare som arbetar med psykiskt funktionshindrade. Syftet är att undersöka boendestödjarnas uppfattningar om sitt arbete och deras upplevelser av vad arbetet innehåller. Varför är det vanligt med olika organisationer för missbruk och psykiskt funktionshinder? Vad är det som rättfärdigar indelningen i de två grupperna och vad blir konsekvenserna för brukarna och för de professionella som arbetar med boendestöd för grupperna? Resultatet är analyserat med tidigare forskning kring boende och stöd, forskning om professioner framväxt och teorier om socialkonstruktivism. Resultatet visar att kategoriseringen kan ha med vilket fokus boendestödet får och att boendestöd för missbrukare inriktas mot att missbrukaren skall klara sitt eget boende utan att vräkas. Dessutom finns det ett indirekt tvång inbyggt i boendestödet för missbrukare vilket inte återfinns i arbetet med de psykiskt funktionshindrade. Avslutningsvis är det möjligt att peka på att indelningen medför betydande konsekvenser för missbrukarna i jämförelse med övriga psykiskt funktionshindrade även om grunden för beslutet kring kategoriseringen är osäker. / Daily life support is a key success factor in efforts to support vulnerable groups in managing their own living and this is certainly true for addicts. This is a comparative study based on interviews with six daily supporters who work with addicts and six daily supporters who are working with mentally disabled clients. The purpose is to examine their experiences and their perceptions of what the work contains. What justifies the separation of the two groups and what are the consequences for the clients and for the professionals who work with daily life support for the two groups? The result is analyzed with earlier research in the area of daily life support, research concerning the development of professions and theories of social constructivism. The result shows that the categorization may has to do with the focus of the work with living support and that the daily living support for addicts often is directed towards the addicts ability to manage their own accommodation without risking the tenants to be evicted. In addition, the categorization implicates for addicts in terms of the existence of an indirect constraint embedded in the work of daily life support for addicts which is not found in the work of the mentally ill clients. Finally, it is possible to point to a significant difference in terms of consequences for the addicts in relation to the mentally ill group even if the base for the decision of categorization may be uncertain.

The aim of this study was to examine how state representatives prepared domestic violence, regarding the economic consequences of women exposed to violence. In order to achieve a profound and comprehensive view of the governmental keyfigures discussion we performed five interviews and studied selected governmental preparatory works between the years 1995-2015. We used theory on social construction as an approach and certain themes were more regular in our empirical material, which we compiled in three different discourses. According to our empirical material the economic situation of women exposed to violence is caused by inequality and gender power structure. The solution given by state representatives are referred to the municipality and social services. But despite these results, our main result is the silence. Conclusively, this study displays, private economic consequences of combined women are not given much attention in state representatives preparation of domestic violence.

This qualitative study aims to study how sexuality is constructed in web articles on the movie Fifty Shades of Grey. The study is based on a social constructivist perspective where language is seen as constitutive of reality. The study is based on a Foucauldian discourse analysis which is used in order to see what is excluded and included in the articles’ construction of normal sexuality. The result shows that there are similarities in how the web articles produce normal sexuality. Firstly, sexuality is constructed as partner violence, where men are depicted as superior to women and heterosexual sexuality depicted as normal, resulting in homosexual sexuality being constructed as abnormal. Secondly, sexual subject positions are used to enhance sexuality and to construct the woman as subordinate. Thirdly, media tends to produce an inaccurate picture of BDSM practitioners, resulting in a depiction of these practioners as being abnormal. The conclusion of the study emphasizes the importance of examining how sexuality is produced by media, since sexual norms constructed in media discourses affect us humans and the prevailing norms existing in society.

I det moderna samhället har internet och spelande av olika slag som sker genom internet blivit alltmer populära aktiviteter. I takt med den explosionsartade utvecklingen har även problematiskt beteende följt i form av onlinespelsmissbruk, som blivit ett så pass omfattande problem att det idag omnämns som diagnosen ”Internet Gaming Disorder”, IGD. Företeelsen har dock inte enbart blivit mer framträdande vad gäller aktiviteten i sig utan också gällande mängden forskning som görs inom området. Den population som studeras flitigast och där onlinespelandet är som mest framträdande är bland yngre människor och främst bland pojkar och män. Mycket av den forskning som genomförts har behandlat onlinespelandets påverkan på individen samt dess inverkan på skola och utbildning. Syftet med denna studie är därför att undersöka huruvida onlinespelandet hos tredjeårselever på gymnasiet samvarierar med dennes självupplevda sociala umgänge samt skolprestation. Studien är genomförd utifrån en kvantitativ metod där en enkätundersökning utfördes inom åtta olika program på fyra av Norrköpings gymnasieskolor. Totalt besvarade 99 gymnasieelever enkäten. Studien analyseras med ett socialkonstruktivistiskt perspektiv för att söka förstå bakomliggande aspekter av onlinespelandet genom att diskutera sociala grupperingar och kategoriseringar som sker genom social interaktion. Studiens resultat stämmer ur flera avseenden överens med tidigare forskning där det tydligt går att se att killar spelar mer än tjejer. Studien visar även ett samband mellan onlinespelande och skola på så sätt att individer engagerade i spel bland annat visar en tendens till minskat intresse för studier.

Prostitution is a large and multifaceted subject. In this study, the purpose is to gain an insight into how the police officers work and act when they get in contact with young prostitutes. The study contains answers and opinions from five police officers which were conducted through semi-structured interviews in this qualitative study. The results were analysed based on a social constructive perspective and Goffman’s stigma theory. According to our result the police work differs depending on which city it is, even though all police stations should be working the same way. All five respondents defined young prostitution similar; they used the legal definition of it. Right now there is a restructuring going on in which 21 police districts are becoming one. When this is through, the respondents think that it will result in more equivalent work, and more room for action.

Användandet av medier har i takt med teknologins framväxt eskalerat, och somliga medieteoretiker hävdar att bl.a. medier bidrar till att både skapa och upprätthålla diverse normer – däribland könsnormer. Media speglar de normer och stereotyper som existerar i samhället genom att lära oss skilja på ”rätt och fel” och bidrar till att måla upp vad som är typiskt manligt och kvinnligt. Ett område där könsnormer ter sig extra tydligt är alkoholfrågan vilken behandlar hur män respektive kvinnor bör agera kring alkohol i fråga om hur, vad samt i vilken kontext alkohol bör konsumeras. Det sociala mediet Instagram används flitigt av svenskar och är ett forum där bilder på fest och alkohol förekommer frekvent. Studiens syfte är att med hjälp av bildanalytisk metod undersöka hur genus och könsnormer görs i alkoholdiskursen på Instagram. Den teoretiska utgångspunkten grundas bl.a. i genusteori av Judith Butler, dramaturgisk teori av Erving Goffman samt tidigare forskning om genus och performativitet. Metodvalet föll på en semiotisk bildanalys i syfte att undersöka betydelsen bakom bilden. Analysen av totalt 58 bilder visar att det både förekommer likheter och skillnader i hur kvinnor respektive män porträtterar sig på Instagram. Framträdande likheter är att både kvinnor och män förmedlar bra stämning kring bilden, att de följer tydliga könsnormer och att alkoholen är i fokus. Vidare tenderar både kvinnor och män att posera i lika stor utsträckning om än i olika former. Skillnader görs tydliga genom bl.a. val av dryck, ansiktsuttryck och vad som verkar ha motiverat den porträtterade alkoholkonsumtionen. Resultatet diskuteras slutligen i fråga om genusgörande, möjliga konsekvenser samt förslag på vidare forskning inom området.

Den här uppsatsen utgår ifrån Pierre Bourdieus teorier om intellektuella fält för att se på kulturdebatten i de stora dagstidningarna som medskapare av kulturens värde. Analysen bygger på en jämförelse med en undersökning som Donald Broady & Mikael Palme gjorde i början av åttiotalet där de betraktar litteraturkritiken i huvudstadstidningarna som ett intellektuellt fält. De kommer där fram till att litteratur ges värde genom referenser till annan litteratur och att värdet även skapas genom vilka kritiker som uttalar sig i olika frågor. På samma vis ser den här uppsatsen på hur kulturen ges värde i kulturdebatten. Analysen är begränsad till att se på kulturdebatten kring Nya Slussen och den efterföljande vänster-högerdebatten kring kulturen. De nyliberala idéströmningar som finns i den nya kulturpolitiken återspeglas även i debatten och framstår tydligt genom vissa publiceringar, främst genom Bengt Ohlssons artikel i Dagens Nyheter den 4 januari 2012 med titeln Måste kulturen vara vänster. Denna artikel startade den debatt som kom att kallas vänstertvångdebatten och det är publiceringen av artikeln och de repliker Ohlsson fick som är uppsatsens huvudsakliga fokus. Debatten tycks efterhand handla om olika skribenters rätt att uttala sig samtidigt som skribenter med större kulturellt och symboliskt kapital agerar för att behålla fältets struktur. Det är dessa aspekter som uppsatsen ser på med Pierre Bourdieus terminologi.

Denna uppsats ser närmare på hur neuropsykiatriska funktionsnedsättningar såsom autism och Aspergers syndrom framställs språkligt i skönlitteratur. Tillvägagångssättet har varit att läsa hela böcker, och med utgångspunkt i frågor baserade på tidigare forskning se om språkliga drag eller mönster kännetecknande för diagnoserna i någon mån kan noteras. Uppsatsens teoretiska del består av socialkonstruktivism samt stigma. Resultaten som framkom visade att vissa mönster typiska för funktionsnedsättningarna kan ses när det gäller språk och kommunikation, variation från mönstret är även förekommande. Karaktärerna ses till stor del som språkligt och kommunikativt avvikande och ibland inte som sådana. Två olika framställningar kan också skönjas, en hjälteaktig sådan samt en mer vardaglig.

Studies syfte var att beskriva och analysera hur föräldrar som får barn omhändertagna samt hur socialtjänsten och socialsekreterare framställs i diskussionstrådar på internetforumet Familjeliv som rör omhändertaganden av barn. För att kunna besvara studiens syfte användes ett kvalitativt socialkonstruktivistiskt angreppssätt med teoretiska utgångspunkter som grundar sig i Laclau och Mouffes diskursteori, med begrepp såsom subjektsposition och identitet. Det empiriska materialet bearbetades och analyserades genom en tematisk innehållsanalys där vi sorterat och reducerat vårt material samt argumenterat utifrån det. Vi presenterade vårt resultat och vår analys utifrån avsnitten Föräldrar, Socialsekreterare och Socialtjänsten för att sedan göra en sammanfattande analys där dessa tre avsnitt knöts samman. I resultatet såg vi ett antal olika framställningar där föräldrar samt socialsekreterare och socialtjänsten som myndighet beskrevs på olika sätt. Föräldrar som får barnomhändertagna framställdes som såväl tillräckligt goda och otillräckliga föräldrar, precis som socialsekreterare beskrevs som både “bra” och “dåliga”. Centrala karaktärer som konstruerades i vår analys var hjälten, skurken, förövaren och offret. En gemensam nämnare som vi såg i analysen var att såväl föräldrar som socialsekreterare och socialtjänsten som myndighet vid något tillfälle tillskrevs identiteten människa. Något som framgick av resultatet var en tydlig linje mellan framställningen av föräldrar samt socialsekreterare och socialtjänsten där det fanns en dubbelhet i beskrivningarna. Föräldrarnas tillräcklighet eller otillräcklighet beskrevs i relation till socialsekreterare, socialtjänsten och deras handlande och vice versa. Framställningarna konstruerades genom argumentation utifrån egen eller andras erfarenhet samt utifrån mediala och juridiska källor. I vår slutdiskussion ser vi hur bilden som sprids i diskursen om omhändertagande av barn blir problematisk för såväl föräldrar som får barn omhändertagna som för socialsekreterare och socialtjänsten som myndighet. Vi såg även att såväl föräldrar som får barn omhändertagna som socialsekreterare befinner sig i ett moment 22 där de oberoende av hur de agerar inte kan få rätt i allmänhetens ögon. Vi ställer oss även frågan huruvida den svenska socialtjänsten befinner sig i en legitimitetskris då deras omhändertagande av barn på olika sätt ifrågasätts i diskursen. I vår diskurs, som är den skrivna diskussionen om omhändertaganden av barn på internetforumet Familjeliv, ser vi att det sprids en negativ bild av föräldrar som får barn omhändertagna samt socialsekreterare och socialtjänsten som myndigheten. Denna bild menar vi kan utmanas av att socialsekreterare i egenskap av sin yrkesroll och på betald arbetstid befinner sig i olika internetforum i syfte att bemöta denna bild.

I den här uppsatsen genomförs en multimodal textanalys av sju stycken valkampanjsfilmer till riksdagsvalet 2018 från sju stycken svenska politiska partier. Syftet är att undersöka hur dessa partier väljer att representera Sverige i sina valkampanjsfilmer. Med utgångspunkt i socialkonstruktivismen, Benedict Andersons teori om den föreställda gemenskapen samt   socialsemiotiken analyseras valkampanjsfilmerna. Resultatet visar att det finns stora skillnader på hur partierna väljer att representeras Sverige. Det finns exempel på när samma semiotiska resurs används för att representera Sverige men som får olika betydelser beroende på kontexten resursen befinner sig i. Att man går olika långt i sin kritik till hur Sverige har skött och vart Sverige befinner sig i beror på att partierna antingen sitter i regeringsställning eller är opposition.